Verket Humlegångar är starten på ett samarbete mellan tonsättarna Ylva Q. Arkvik och Paulina Sundin som tillsammans skapar ett verk för musikerna Jörgen Pettersson och Jonny Axelsson. Tack vare stöd från Kulturrådet och Helge Ax:son Johnsons stiftelse kan projektet genomföras under 2023 och här framförs nu den första delen av verket.

Tonsättarna har spelat in och bearbetat olika ljud från saxofoner och slagverksinstrument. Ett av dessa ljud har också fått ge namn åt verket. ”Vi har haft ett tätt samarbete både vad gäller instrumentstämmor och den elektroniska stämman” berättar de. ”Det har varit intressant att sammanfoga våra olika idéer och arbetssätt till något nytt. Verket är tankemässigt uppdelat i fem delar i ett enda flöde. Här finns mycket intensitet som på olika sätt leder fram till en meditativ tankeuppsamling och slutpunkt.”

Hornisten Sören Hermansson presenterar tre stycken för horn och elektronik som specialskrivits för honom av tre olika svenska tonsättare. I flera år har han fokuserat på att beställa och uruppföra nya verk för horn och elektronik och han belönades 2021 med Föreningen Svenska Tonsättares interpretpris för sin musikaliska gärning.

I Define utforskar Per Mårtensson hornets klang genom att foga samman solistens spel med inspelningar av hornsolon från den klassiska repertoaren. Det historiska materialet varieras under verket och blir successivt mer igenkännbart. Dessutom använder Mårtensson sig av olika sorters brus, svajiga tongeneratorer och en upprepande sekvens av bestämda toner i solostämman. Verket är det första i en trilogi för horn och elektronik.

Joakim Sandgren arbetar i sina kompositioner med brusiga tonkvaliteter som aldrig går över till rena harmoniska spektrum. Verket bifurcations… skrevs ursprungligen 2016. ”Processen var snabb och lustfylld” berättar Sandgren. ”Jag hade träffat Sören några gånger innan för att utforska tekniska möjligheter och förutsättningar.” Olyckliga omständigheter gjorde att verkets uruppförande fick skjutas upp. Två år senare återvände Sandgren till verket och, med nya ögon, upptäckte nya detaljer i musiken. ”I kompositionen utforskar jag de långsammaste av mina ’noterade tremolon’, som inte längre är tremolon. I den lilla formen tas vi med på en resa genom olika tillstånd av tempon och mönster.”

Konserten avslutas med André Chinis Rainbow Warrior: döpt efter Greenpeace-fartyget som sänktes av den franska regeringen på 1980-talet som en hyllning till dem som ”vågar göra aktioner som syftar till att våra barnbarn skall kunna leva här på jorden”, som Chini skriver i sin verkkommentar. Den elektroniska stämman bygger på inspelningar av Sören Hermansson som bearbetats till ett fyrstämmigt ackompanjemang av Sören själv som solist. I verkets första del har Chini haft primärfärgerna rött, blått och gult för ögonen; i den andra sekundärfärgerna orange, grönt och violett; och i finalen blandar han alla färger.

De tre stråkmusikerna i ensemble recherche presenterar tre verk för stråktrio av tre tonsättare från tre olika länder och med tre olika ingångar i sina kompositioner. Helmut Lachenmann, en tonsättare som är väl bekant för medlemmarna i ensemblen, strävar enligt egen utsago i sina senare verk framåt inte mot det okända, utan mot det kända. I Mes adieux blir det en krock mellan det bekanta och det främmande, mellan stråktrions struktur och tonsättarens egna dito.

Norska Kristine Tjøgersen reflekterar i Habitat över människors och djurs livsmiljöer; urbana ljud från musikernas hemmamiljöer har varvats med ljud från den sydostasiatiska gibbonen och från en australisk grodart med ett säreget, igenkännbart läte. Tebogo Monnakgotla har beskrivit sin kompositionsprocess som att hon ser abstrakta bilder som hon försöker fånga i musik genom att översätta bildernas färger och densitet i klanger. Hon beskriver själv sin musik som organisk och ganska skir. Konserten avslutas med Monnakgotlas Fem stycken för stråktrio.

Kammarensemblen Sonanza framträdde 1982 för första gången, och fick ett omedelbart genombrott med Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire. Kvitton på Sonanzas betydelse för ny svensk musik kom snabbt. Tre år senare tilldelades ensemblen Svenska Fonogrampriset och 1989 Edition Reimers pris Kristallen den fina och en Grammis 2010 för årets klassiska CD.

En annan typ av kvitto har kommit i konkret musikalisk form: runt 250 verk har uruppförts genom åren. Visserligen brukar ensembler för nutida musik jobba nära tonsättare, men med Sonanza har tagit ett steg vidare och utvecklat ett arbetssätt där workshops och seminarier varit framträdande inslag vid sidan av konserterna. Sonanza har under sina tjugoåtta år som fast ensemble etablerat sig som en av Skandinaviens ledande inom sitt område. 

Musikutbildningen på Södra Latin har funnits sedan 1971 och har ett mycket gott rykte i musikkretsar. Utbildningen är en spetsutbildning med riksrekrytering. Åtskilliga av dagens professionella musiker och artister har en gång studerat vid Södra Latins musikprogram. Lärarna är välmeriterade pedagoger och ofta professionella musiker.

Svensk Musikvår hyllar den svenska konstmusikens nestor, Ingvar Lidholm, som i år fyller 95 år, med ett av av hans kanske mest spridda verk – partituret ryms på ett frimärke, men ensemblen är så stor att den kräver två dirigenter!  

 

Lidholm är en av klassikerna i den nutida svenska musiken. Traditionen spelar en stor roll för honom, alltifrån de antika dramerna och renässansens vokalpolyfoni. Samtidigt hör han till förnyarna; ett kompositoriskt ”håll i gång” är för honom ett okänt begrepp. Han söker i varje verk det unika.

Bo Wallner

Norrbotten NEO bildades 2007 och var då, som nu, landets enda i sitt slag och har, utöver sitt regionala uppdrag, även ett nationellt uppdrag att främja den nutida kammarmusiken. Musikerna fungerar också som stämledare i Norrbottens Kammarorkester och ingår i Piteå Kammaroperas uppsättningar.

Ensemblen beställer nya verk och samarbetar både med nya och mer väletablerade tonsättare; inte minst är samarbeten med tonsättarutbildningar en viktig del i det arbetet. För närvarande samarbetar ensemblen med kompositionsutbildningarna vid Piteå Musikhögskola samt KMH i Stockholm.

Sedan starten har Norrbotten NEO uruppfört över 100 verk och utvecklats till en nationell angelägenhet. För detta arbete belönades ensemblen 2012 med FST:s interpretationspris. Sedan 2013 är Norrbotten NEO även ensemble in residence vid Stockholms Konserthus. 

I anslutning till konserten delas Guldkvasten 2015 ut av KVAST:s ordförande Maria Lithell Flyg. Priset går till en aktör inom svenskt musikliv som under det gångna året har arbetat för en mer jämställd repertoar. 

Detta uruppförande är en hyllning till jubilaren Tamas Ungvary som fyller 80 år 2016. Han har beskrivits som en elektronmusikens Franz Liszt, med en musik som ofta är storslaget orkestral och mästerligt egensinnig i sin kompromisslösa och eleganta brutalism.

Under många år var han verksam som kompositionslärare och chef för utvecklingen av olika programvaror för EMS datorer.

Som tonsättare har han tagit intryck av György Ligeti, Iannis Xenakis och Jan W Morthenson. Han har även arbetat som professor vid Hochschule für Musik i Wien och bedrivit forskning vid KTH i Stockholm.

Stockholms Saxofonkvartett har specialiserat sig på svensk och utländsk kammarmusik för saxofoner och avancerad elektroakustisk musik – kvartetten som bildades 1969 av Sven Westerberg har fått sig tillskrivna mer än 500 verk. En röd tråd i deras verksamhet är ett nära samarbete med svenska och utländska tonsättare, liksom blivande kompositörer, framför allt vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Kvartetten håller seminarier, deltar i konserter och samarbetar även med konstnärer i andra genrer än den egna. Deras sätt att arbeta har även utvecklat deras stil och skicklighet och de tillhör våra absolut främsta interpreter på sitt omfattande område. Stockholms Saxofonkvartett drivs av en obändig lust att ständigt utforska och spränga gränserna för vad som sägs vara konstnärligt möjligt att åstadkomma. De framträder ofta på internationella scener och festivaler – de har turnerat i Europa (t.ex. Baltikum, Turkiet, Frankrike, Ungern, Grekland, Tyskland, Rumänien, Ryssland, Italien, Spanien, Georgien, Ukraina) och de har framträtt i Japan, Egypten, Israel, USA, Sydamerika, Sydafrika, Kina och Mongoliet. Stockholms Saxofonkvartett sprider svensk musik i utlandet och tar med sig nya musikaliska erfarenheter och upplevelser hem till den svenska publiken.

KammarensembleN (KeN) bildades 1984 i Stockholm. Ensemblen spelar samtida musik och utgörs av virtuosa instrumentalister från Sveriges symfoni- och kammarorkestrar. I samarbete med regissörer, ljussättare och videokonstnärer har KammarensembleN gett uppmärksammade konsertserier i Stockholm och framträtt vid internationella festivaler.

Lördagen på Musikaliska inleds med en välkomsthälsning av Susanne Rydén, preses i Kungl. Musikaliska akademien.