Av Anna Hedelius, publicerad i tidningen Tonsättaren jan 2016

Ett uppdämt behov och en inställd turné. Det första är anledningen, det andra är förutsättningen för att en samling eldsjälar nu blåser liv i Svensk Musikvår, en festival som legat i träda i över tjugo år.

Allt började en kväll på Fylkingen i höstas. Där stod saxofonisten Jörgen Pettersson tillsammans med klarinettisten Robert Ek samt tonsättarna Sten-Olof Hellström och Ann Rosén, småsnackade efter en konsert och konstaterade som flera gånger förr att det saknas samlingsplatser för den nya svenska musiken.

– Vi var många som länge hade sagt ”Vi måste göra något”. Men den där kvällen var speciell, för plötsligt bestämde vi oss. På stående fot bokade vi Fylkingen en helg i mars.

Märkbart upprymd sitter nu Jörgen Pettersson tillsammans med kollegan Per Hedlund i Stockholms Saxofonkvartetts studio på Tulegatan, äter kardemummabullar och berättar om den, ja man får nog säga, nya rörelse som har bildats till den svenska konstmusikens fromma. Kvällen på Fylkingen var startskottet för det som nu tar form som en slags Svensk Musikvår 2.0. Men tanken på en festival hade grott i flera år.

– För några år sedan spelade vi med saxofonkvartetten på Myrkir Músíkdagar i Reykjavik, en helt fantastisk festival med isländsk och internationell musik i det fina konserthuset Harpa. Jag frågade då Kjartan Ólafsson (ordförande i det isländska tonsättarförbundet och konstnärlig ledare för festivalen, reds anm) hur de kommit på idén till dessa dagar. Det visade sig att inspirationen kom från Sverige, nämligen från Svensk Musikvår, som  tonsättaren Atli Heimir Sveinsson hade fina minnen ifrån.

Uruppföranden och återblickar

Att lusten fanns också i svenska tonsättar- och musikkretsar gick inte att ta miste på, men vem skulle axla ansvaret för att koordinera och planera den nygamla festivalen? Jo, tack vare att saxofonkvartetten, med kort varsel, fick ställa in sin Iranturné på grund av det politiska läget i landet, kunde Jörgen Pettersson frigöra tid och kliva in som samordnare.

– Resan blev inställd strax innan vi skulle åka, så plötsligt stod vi där med tre lediga veckor. Alldeles adrenalinstinna drog vi igång!

FST klev genast i båten med ett startkapital. Medarrangörer är också EMS, Fylkingen, Kungliga Musikaliska Akademien, Södra Latin, Konstakademien, Musikalliansen, Stockholms stad och Stims promotionsnämnd.

– Vi mötte ett exploderande intresse och en enorm välvilja så fort vi började peta åt olika håll. Fantastiskt nog får vi använda Musikaliskas och Fylkingens scener liksom Konstakademien utan kostnad, vilket är helt ovärderligt för oss.

På bara några månader har idén växt till färdig produkt med fyra konsertlokaler under lika många dagar, över 200 medverkande musiker och närmare 50 svenska verk av nästan lika många tonsättare. När vi ses halvannan månad före festivalstart vässas de sista programdetaljerna, men utgångspunkten vid programläggningen har varit en bred festival där svensk nutida musik exponeras både med uruppföranden och historiska återblickar till 1900-talet. Till exempel kommer sällan spelade verk av tonsättare som Tamas Ungvary (har beskrivits som en elektronmusikens Franz Liszt), Bo Nilsson (i Opus beskriven som den största kompositör vi någonsin har haft i Sverige), Bengt Hambraeus (en av de första seriösa svenska tonsättare som använde elgitarr och synthesizer) att uppföras, liksom nyare musik av exempelvis Paulina Sundin och Kristin Boussard.
– Alla programidéer har sitt ursprung hos medverkande musiker och tonsättare. Som någon slags riktlinje har vi velat lyfta fram musik av tonsättare som av olika anledningar har hamnat utanför det nu rådande projektsystemet, tonsättare som inte hörs så ofta, trots att både deras verk och kunskap är otroligt värdefulla.

Fyra dagar, fyra konsertlokaler

Mångfald kommer att prägla musiken under Svensk Musikvår. Torsdagens program på Fylkingen bjuder på elektroakustisk musik. Under fredagskvällen framträder Stockholms Kammarkör under ledning av den prisade dirigenten Florian Benfer, Great Learning Orchestra samt pianoduon Mats Persson och Kristine Scholz i Konstakademiens makalösa lokaler.

– Där finns både de stora salarna med kyrkoakustik, hörsalens intimare akustik samt de häftiga gallerierna.

Under lördagen spelar Kammarensemblen, Stockholms Saxofonkvartett och Norrbotten Neo på Musikaliska.

– Neo reser ned från Norrbotten, vilket förstås är en satsning!

Festivalen avslutas på söndagen på Södra Latin, där skolans symfoniorkester samt kammarkör under ledning av Jan Risberg framträder med musik av Anders Hillborg och Karl Birger Blomdahl. Även Jan Risbergs ensemble Sonanza medverkar.

Musikprogrammet varvas med spännande seminarier. Ambitionen är att Svensk Musikvår ska fylla också en social funktion. I caféer och serveringar hoppas Jörgen Pettersson på givande möten mellan publik, tonsättare och musiker.

– Givetvis hoppas vi på att nå en ny publik, vi arbetar ungdomsinriktat och vill på så sätt bredda vårt nätverk. Det är viktigt för oss att skapa en miljö där alla kan känna sig inkluderade och välkomna.
Jörgen Pettersson betonar att Svensk Musikvår 2016 är ett pilotprojekt, men förhoppningen är att festivalen ska bli långsiktig. Redan nu ligger en ansökan för Svensk Musikvår 2017 hos Musikverket. Sveriges Radio har redan i år visat intresse för att sända live. Så småningom hoppas man på ett internationellt musikutbyte. Jörgen Pettersson tar ett djupt andetag.

– Vi är så laddade. Det ska bli otroligt roligt i mars.