The Great Learning Orchestra (GLO) framför några utvalda instruktionsstycken och grafiska partitur från svenskt 1960-70-tal, en tid då det fanns en naturlig öppen kontakt mellan musiken och bildkonsten, vilket som vi ser hända även idag.

Närvarar gör även upphovspersonen till verken – fluxuskonstnären, författaren och folklivsforskaren Bengt af Klintberg, som ger en kort introduktion till konserten. 

GLO är ett nätverk där musiker från olika områden kan mötas för att utforska musik där lyssnandet står i centrum. För tillfället består orkestern av ett drygt hundratal musiker. GLO initierades 1999 av musikerna/tonsättarna Leif Jordansson och Pelle Halvarsson och har sedan starten gett sig i kast med en mängd stycken från den moderna experimentella scenen: stycken av Gavin Bryars, Terry Riley, Erik Satie, Lou Reed m.fl. – alltid i egna tolkningar, men gärna tillsammans med kompositören. Namnet, som är hämtat från den brittiske kompositören Cornelius Cardews verk The Great Learning, skall utläsas med betoning på varje ord: stor (många) – lärande – orkester (spelande).

Kristine Scholz & Mats Persson firar 44 år som pianoduo. Den gemensamma banan inleddes 1969 då de studerade för Aloys Kontarsky på Musikhögskolan i Köln. De är verksamma som frilansande musiker i Sverige sedan 1972, initialt även som del i den internationellt erkända ensemblen Harpans Kraft, som turnerande i Västeuropa och Nordamerika.

Som duo fokuserar de på den nya musiken och har framträtt på de stora festivalerna och scenerna världen över, och har bland annat uruppfört verk skrivna direkt för dem av tonsättare såsom Aldo Clementi, Friedhelm Döhl, Dror Feiler, Johannes Fritsch, Erhard Grosskopf, Hans-Joachim Hespos, Luca Lombardi, Chris Newman, Christian Wolff och Zoltán Jeney. 

Duon har agerat som pionjärer för verk av John Cage, Erik Satie och det ryska avantgardet, genom att framföra deras verk innan de blev allmänt kända. De har också uppmärksammat tonsättare med egna röster såsom Ivan Wyschnegradsky, J.M. Hauer och den säregne svenske kontrapunktisten Claude Loyola Allgén. 

Kristine Scholz är född i Wüstebrise, Schlesien. Studier i piano och kammarmusik i Hamburg (1964-68) och Köln (1969-72). Studier för Eckart Besch, Konrad Richter, Wilhelm Hecker och Aloys Kontarsky. 

Mats Persson är född i Sandviken. Pianostudier för Greta Erikson 

och samtida ensemblespel för Siegfried Naumann på KMH i Stockholm (1964-69). Mellan 1969-72 studerade han piano för Aloys Kontarsky på Musikhögskolan i Köln. Mats Persson är också verksam som tonsättare.

Stockholms Kammarkör är en fristående, blandad kör med ca 30 medlemmar, som bildades 1981. Sedan 2012 är Florian Benfer körens dirigent och konstnärlige ledare. Repertoaren är blandad med både sakral och profan musik, och omfattar såväl stora verk för kör och orkester som äldre och nutida a cappella-verk, samt svensk körlyrik.

Dörrarna på Fylkingen öppnar 18.00.

Invigningstal av FST:s ordförande Martin Q Larsson – därefter hör vi en invigningsakt i baren kl 18:30.

Konserten börjar kl.19:00.

PROGRAM

18:30 Invigningsakt

Lars Bröndum (*1961): Ignition, uruppförande

19:30 Konsert E

Ann Rosén (*1956): Resilience Speaker Module, med Barriärorkestern, uruppförande

Leo Nilsson (*1939): Skorpionen (1964)

Iréne Sahlin (*1972): Valsverk Around731 (2008)

20:30 Konsert A

Rolf Enström (*1951): Wellen I (2015), uruppförande

Sol Andersson (*1977): Monolog: In Memoriam (2013)

Lise-Lotte Norelius (*1961): Sky (2015)

21:30 Konsert M

Fredrik Gran (*1977): An Hour and a Half (2007)

Paulina Sundin (*1970): Med lekande kval (2001)

David Granström (*1987): Aurora (2013)

Elever från Adolf Fredriks Musikklasser uruppför tillsammans med Folkoperans orkester och Stockholms Saxofonkvartett ny musik för barn och ungdomar signerad några av dagens mest erfarna svenska tonsättare: Karin Rehnqvist, Benjamin Staern, Paula af Malmborg Ward, Georg Riedel, Britta Byström och Marie Samuelsson.



Sverige har en stolt tradition av välskriven, rolig och engagerande musik för barn och ungdomar skriven av Alice Tegnér, Georg Riedel, Gullan och Dan Bornemark och många fler. Den 7 maj presenteras en rad nya bidrag till den svenska barnmusikrepertoaren på Folkoperan i en efterlängtad och unik konsert.



Konserten ingår i Svensk Musikvårs satsning ”Ny musik för unga röster” som inleddes våren 2021 i samarbete med Kungliga Musikaliska Akademien och Föreningen Svenska Tonsättare. Det långsiktiga målet är att säkra återväxten av ny och välskriven musik för kommande generationer barn och ungdomar. Hjärtligt välkomna att följa med oss på vägen!

Medverkande



Sång och orkester



Elever från Adolf Fredriks Musikklasser

Adolf Fredriks flickkör

Folkoperans orkester

Stockholms Saxofonkvartett



Dirigenter och instuderare från Adolf Fredriks Musikklasser

Lina Sandborgh

Jakob Grubbström

Anna Sievers



Musik



Uruppföranden av:

Britta Byström

Karin Rehnqvist

Georg Riedel

Marie Samuelsson

Benjamin Staern

Paula af Malmborg Ward



Musikaliska arrangemang



Olov Helge och Anders Högstedt



Dirigenter

Lina Sandborgh

Jakob Grubbström

Anna Sievers



Konserten arrangeras i samarbete med Folkoperan, Adolf Fredriks musikklasser, Kungl. Musikaliska Akademien, Sjungande barn, FST (Föreningen Svenska Tonsättare) och Stockholms Saxofonkvartett.



Idé och projektledning Svensk Musikvår.



Med stöd av Helge Ax:son Johnsons stiftelse, Kulturrådet och Region Stockholm.

Folkoperans MyNewsdesk: https://www.mynewsdesk.com/se/folkoperan/pressreleases/gaestspel-paa-folkoperan-familjekonsert-ny-musik-foer-och-med-unga-roester-3178115



FST:s Cision https://news.cision.com/se/fst/r/ny-musik-for-och-med-unga-roster,c3554458



KMA: https://www.musikaliskaakademien.se/pressrum/nyheter/nymusikforochmedungaroster.3678.html

Per Thunarf var under lång tid anställd som organist i S:a Clara kyrka i Stockholm, i samma församling som S:t Jacobs kyrka och Storkyrkan. Den folkmelodi känd som ”Jämtländsk brudmarsch” han skrev en parafras över har även bearbetats av bland andra Wilhelm Peterson-Berger, som också skrev en text till den och kallade den för Jämtlandssången.

Tebogo Monnakgotlas Illusionist beställdes till invigningen av Göteborgs Konserthus nya orgel i oktober 2021. Verket är ett i en rad soloverk där hon utgår ifrån musikern och dennes roll. Hon föreställer sig organisten som ”en magiker som skapar klangliga illusioner” – och visst är orgeln ett instrument som saknar motstycke i klanglig och dynamisk variationsrikedom. Monnakgotla frammanar suggestiva klangvärldar och utforskar gränserna för hur starkt och svagt instrumentet kan spela.

”Förbarma dig, Gud, i din nåd, stryk ut mina synder i din stora godhet.” Så börjar psalm 51 i Psaltaren, efter vilken Kristina Forsmans Miserere är namngiven. Det började som ett stycke för träblåskvintett som Forsman ”målade över steg för steg” tills det slutligen blev detta orgelstycke. I sin verkkommentar beskriver hon stycket som ”ett utdraget själsligt skrik i ultrarapid”, från det nästan ohörbara till det absolut starkaste som orgeln kan ge.

Kristina Forsman önskade själv detta stycke till det nya konsertprogrammet, som en botgöringsbön över såväl det fruktansvärda krig som pågår just nu i Ukraina som över andra krig som sker och kommer att ske i olika delar av världen.

Stefan Pöntinens Cinema Music är egentligen ett pianostycke, här framfört på orgel av Mattias Wager. Pöntinen skriver både explosiv och minimalistisk, ömsint såväl som dissonant musik. Detta böljande, vaggande stycke är enkelt, rentav naivt i sitt uttryck, men ibland är kanske det precis vad som behövs när världen skrämmer och larmar.

S:t Jacobs kyrkas mäktiga läktarorgel, byggd av den danska orgelbyggaren Marcussen & Søn, får verkligen visa upp sig i sin ljudande prakt i detta program. Anders Nilssons Mountains (La cathédrale du mont) uruppfördes på en annan orgel signerad Marcusen & Søn i Oscarskyrkan ett par kilometer bort i oktober 1985.

Upprinnelsen till Mountains var en särskilt stark naturupplevelse från en semesterresa i Norge: En klarblå sjö inramad av ett bergsmassiv som på ett ställe hade liksom kluvits på mitten. Genom ravinen flödade ljuset in från den nedåtgående solen. Den här synen gav intrycket av en sammanstörtad katedral, en bild ur vilken detta stycke sedan växte.

Anders Nilssons Partita är ett variationsrikt verk i fyra korta satser. Första satsen, Evocation, är som ett förspel som liksom namnet antyder frammanar de följande tre satserna. Andra satsen, Anagram, bygger på just ett musikaliskt anagram som representerar Hallgrimskyrkan i Reykjavik, där det hölls en kompositionstävling som Anders Nilsson vann pris i för detta stycke.

Tredje satsen, Lacrymosa, är sorgemusik skriven till minnet av två av tonsättarens vänner som gick bort samma år som verket skrevs. Och i den sista satsen, Ascension, skriver Anders Nilsson i sin verkkommentar, ”kommer orgelns samlade klangresurser till användning.”

Kompositören, producenten och DJ:en Kajsa Blom, känd under artistnamnet KABLAM, har en bakgrund inom Berlins experimentella klubbscen. Under en tid var hon residens-DJ vid det legendariska skivmärket Janus, där hon 2016 även släppte sitt debutalbum Furiosa.

Elieli beskriver sig själv som en koreograf och konstnär som arbetar inom text, film, workshops, installations- och performancekonst. Elieli beskriver att deras verk navigerar ett fält av relationsfilosofi, komplikationer och föreställningar om nomadisk livsföring. That Oceanic Feeling beskriver elieli som ”en tyst film; en kollektiv ljudvåg; en berättelse från en sömnlös natt”.

Vilhelm Bromanders Plainsound Memories är den första delen i hans svit Intoning II för kontrabassolo. Han beskriver det som ett tvåstämmigt verk där ”flageoletter och renstämda dubbelgrepp utvecklar sig till en klingande stig som vibrerar genom om med instrumentet”.

Tonsättaren och konstnären Susanne Skog har sina rötter inom narrativa konstformer, huvudsakligen experimentell radio och dokumentär. Detta avspeglar sig i hennes förkärlek för talande röster och fältinspelningar: ljudmaterial som omvandlas till nya former och uttryck. Sirens är ett femkanaligt elektroniskt verk som bygger på inspelade sirener från olika städer runt om i världen: Tokyo, Okinawa, Hiroshima, New York City, Aten och Rotterdam.

Stockholmsbaserade tonsättaren och musikern Linnéa Talp gjuter ihop sina två stycken Arch of Motion och No Separation till en enda musikalisk upplevelse. Hon beskriver syftet med sina verk som att utforska den fysiska upplevelsen av att andas, med målet att utvidga den kroppsliga rörelsen till något hörbart. I sin musik arbetar hon kring ett fokuserat och närvarande lyssnande med orgeln som mittpunkt i sina detaljrika men ändå minimalistiska klangvävar.

Den tredje och sista konserten på Kungliga Musikhögskolan med högskolans studerande och lärare som framför verk av svenska tonsättare från 1900- och 2000-talet. Konserten inleds dock med musik från slutet av 1800-talet: Moderato ed espressivo och Allegro ur Amanda Maier-Röntgens svit Svenska visor och danser, komponerad tillsammans med maken Julius Röntgen. Här spelas satserna av Isaac Bachs Vinuela och Mercedes Bravo Cabanes. Därpå följer ett hundra år yngre verk: Rummet av Pär Lindgren, ett elektroakustiskt verk i stereo.

Mercedes Bravo Cabanes fortsätter med ett ännu yngre verk, Fredrik Hedelins Den envetna lyssnaren för piano och elektronik, framfört tillsammans med tonsättaren. Mattias Hållsten framför sedan ett egenkomponerat, nyskrivet verk för cembalo och elektronik tillsammans med cembalisten Johann Fritsche.

Anton Toorell framför sitt nyskrivna verk Transcience för gitarr och elektronik. Ilias Livieratos och Sam Lundberg spelar Staffan Storms duett Black Lines för viola och marimba. Kvällen avslutas med ytterligare ett elektroakustiskt verk i stereo: Utevaro av Maria W. Horn och Mats Erlandsson, ursprungligen komponerat under ett residens på den katalanska landsbygden sommaren 2016.

Den andra av tre konserter på Kungliga Musikhögskolan, där högskolans studerande framför musik av svenska tonsättare från 1900- och 2000-talet. Miranda Nordqvist spelar Allan Petterssons Fantasi för soloviola. Julia Sjöstedt och Albert Dahllöf framför två verk för solopiano: Eva Sidéns Tystnaden respektive Mikael Edlunds Orchids in the Embers. På Nathan Milsteinsalens orgel spelar Casper Vikström sin egenkomponerade Fransk meditation och sitt koralförspel över psalm 237, och Vlad Constantin Vicenescu spelar Oskar Lindbergs Marcia elegiaca.

Den första av tre konserter på Kungliga Musikhögskolan med högskolans studerande och lärare som framför musik av svenska tonsättare från 1900- och 2000-talet. Eliot Nordqvist framför sin egenkomponerade Fantasy op. 6 för solopiano. Sabina Sehovic och Ella Vahtras framför Daniel Bergs duett Poems for vibraphone and soprano.

Dessutom presenteras två elektroakustiska verk i stereo: Tapestry I av amerikanskfödde William Brunson, mångårig lärare på musikhögskolan, skapad med en då helt nyutvecklad digital synthesizer. Brittman Strikes Again av duon DDM, bestående av studenterna Kajsa Blom och Niklas Dahlqvist, ”undersöker idéer om upphovsrätt och genikult genom artificiell intelligens, trance, donk och tutor”.