Lise-Lotte Norelius f 1961: You are the flower (2014)


Lise-Lotte Norelius har mer än 30 års erfarenhet som musiker. Etablerade sig tidigt som slagverkare, men har sedan 00-talet i huvudsak trakterat live-elektronik och allsköns objekt. Hon studerade elektroakustisk komposition vid KMH i Stockholm 1998-2002 och har sedan dess komponerat musik för högtalare, musiker med live-elektronik, poesi, teater, installationer och dansföreställningar. Förkärleken för små, ynkliga, komiska eller fula ljud, rytmiska strukturer och långa linjer kännetecknar ofta hennes musik, som kan vara både vacker, rå och brutal. 

Rolf Enström: f 2015 : Wellen II (2016)


Rolf Enström kan blicka tillbaka på en fyrtofemårsperiod som tonsättare. Verkförteckningen upptar ett sextiotal verk och omfattar ett antal mycket genomarbetade kompositioner av hög konstnärlig kvalitet. Flera av hans stycken har blivit ”klassiker” och uppskattade repertoarstycken såväl i Sverige som utomlands - exempelvis
”Directions” (1979 ), Slutförbannelser (1981 ), Tjidtjag och Tjidtjaggaise (1987 ) vilket erhöll ”Prix Italia” Observatoriemusik ( 2003 ) Echelon ( 2014 ) Sveriges Radios bidrag till ”Prix Italia” 2015. 

Vad gör en nu levande tonsättare?

Vem blir tonsättare?

Hur låter den nya musiken? 

Frågor som dessa låg till grund för projektet ”Pianorama 2016”. Där sammanfördes tonsättarna Andrea Tarrodi och Ylva Skog med pianoelever från spetsutbildningen i Musik vid Södra Latins Gymnasium. Resultatet blev en samling nya pianoverk som studerats in av eleverna och uruppförs vid konserten 24 mars under Svensk Musikvår.

Initiativtagare till projektet är Ann-Sofi Klingberg, pianist och lärare vid Södra Latin.

Projektet har finansierats av Konstnärsnämnden.

I programmet reNEOvated kartlägger Norrbotten NEO de samtida strömningarna bland de svenska tonsättarna. De två beställningsverken i programmet, komponerade av Andrea Tarrodi och Johan Ullén, blir en nytolkning av ett redan befintligt verk och utgör en exklusiv inramning till programmet.

Marie Samuelsson: Improvisation – Komposition för saxofoner

"Detta stycke komponerades 2007 för två saxofonister, Mats Gustafsson och Jörgen Pettersson, som framförde stycket på flera konserter. Stockholms saxofonkvartett skulle åka till Turkiet nu i sommar och ville gärna ta med och spela stycket, nu i en ny version för fyra saxofoner, och det var ju en rolig idé. Så jag överlämnade med varm hand verket till kvartetten för en ny tolkning.



Musiken rör sig i ett gränsland mellan improvisation och komposition, med improvisationsmaterial i en stämma och noga noterat material i den andra. Jag utgick från några musikaliska ord och grundstrukturer som improvisationen och det noterade kunde samlas kring, och dessa blev också titlarna på de tre delarna i stycket: imitation, variation och maximering". Marie Samuelsson

Maria Lithell Flyg: Tease – Interference

"Detta verk är skrivet till Stockholms Saxofonkvartett 2014-2015. Det börjar med ett altsaxofonsolo – en sorts sorgesång över jorden, framsjungen av Pierrot. Stycket har vuxit fram i tre steg där gemensamma mindre motiv återfinns i alla tre satser och där jag har experimenterat med den interferens som uppstår när toner vibrerar tätt samman – både i enskilda instrument, som multiphonics, eller när de fyra instrumenten tillsammans retar varandra med små, närliggande intervall och rytmiskt snabba figurer". Maria Lithell Flyg

Peter Schuback: Umnachtung

"Verket skrevs 2016 utan avsikt om ett framförande. Så gäller all min musik. Musiken finns i komponerandet då i framförandet element som inte går att styra i komponerandet tillkommer. Det enda jag kan intressera mig för är just vad jag inte helt själv kan kunna förstå även om jag vet hur den är skapad.

Umnachtung (dementia praecox) är en titel hämtad ur Hölderlins värld där förlorandet av våra vanliga föreställningar och ett drömmande är genomgående. Det är en ”förnattning” av tankevärlden och i detta verk söker jag mig till ett nytt tänkande, frågande lyssnande. Cellons jordsligt närvarande klang söker nå den luftighet som saxofonernas klang bär med sig. Samtidigt söker saxofonerna sig till enskilda stämmor men motarbetar sig själva genom att de representerar en enhet. Slagverket strävar mot melodiskt bindande form. Allt misslyckas men just i detta kan eventuellt frågan om hur vårt lyssnande idag verkar. Det är i denna förnattning verket söker sin mening". Peter Schuback

Henrik Strindberg: Femte strängen

Lätthet och snabbhet kommer överst på Italo Calvinos intressanta lista över värden i hans Six Memos for the Next Millenium. Listan fortsätter med Exakthet, Synlighet, Mångfald (Multiplicity) och Följdriktighet. Jag tycker om hans lista!

Femte strängen för soloviolin är den senaste i en familj av verk som jag kallar Rytm och sound. Dessa verk bygger på flageolettarpeggion. I det här speciella verket är arpeggiots längd - antalet toner i ett stråkdrag - en av de tekniska och rytmiska saker jag fokuserat på.

Femte strängen komponerades 2009 i samarbete med den unga, fantastiska violinsten Karin Hellqvist, som uruppförde det på Ultima-festivalen 2011. Verket har sedan dess framförts på fler festivaler och av andra violinister. Det finns också i en duo-version för gitarr och violin som heter Femte handen. Bägge verken finns på cd:n Neptune's Field. 

Anders Hultqvist: Alphabet/Composition No.1

"(1997-98) är, som namnet anger, den första i en serie kompositioner med utgångspunkt i den danska poeten Inger Christensens dikt Alfabet. Poemet är 1306 rader långt och stroferna är ordnade efter alfabetets 14 första bokstäver och en växande princip grundad på den så kallade Fibonacci-talföljden. Stroferna i dikten behandlar just växandet och det förunderliga i att något alls finns till (en slags skapelseberättelse) men också dess totala motsats: vår skrämmande förmåga att frammana ödeläggelse och död.

Karaktären i detta stycke kommer också ur den etymologiska betydelsen av Alphabet. På hebreiska betyder Aleph oxe och Beth betyder hus. Kompositionen är gjord i nära samarbete med Jonny Axelsson och tillägnad honom". Anders Hultqvist

Jenny Hettne: A swarm came in from the dark 

För violin och sex instrument.

Inspirationen till stycket växte fram ur en inre bild: hundratals insekter rör sig i ett rum, förflyttar sig i svärm från ett hörn till ett annat; rör sig till synes oförutsägbart, ibland en eller några stycken tillsammans, ibland hela gruppen. De stannar, tystnar - förflyttar sig igen, än hit, än dit. Fjäderlätta fjärilsvingar, knappt skönjbara, eller en hel svärm av vingar som flaxar hårt mot fönsterrutan; skiftningar mellan ett aggressivt massivt surrande och en ensam individ på vift.

Rörelsernas oförutsägbarhet tar sig uttryck i partier av senza misura och a tempo. Solisten intar även rollen som dirigent, likt en solokonsert från barocken. Harmoniskt bygger stycket på stråkarnas naturflageoletter, där violinen och cellon har varsin omstämd sträng. Ett surrande lågt fiss återfinns i alla instrument.

A swarm came in from the dark beställdes av Gageego! med stöd av Kulturrådet. Stycket är tillägnat Karin Hellqvist.

Jenny Hettne föddes 1977 i Göteborg och är numera bosatt i Stockholm. Hon har studerat komposition för bland andra Henrik Strindberg, Ole Lützow-Holm, Jörg Mainka och Bent Sörensen. Hon har en masterexamen i komposition från Högskolan för Scen och Musik vid Göteborgs universitet.

Jennys komponerande fokuserar på ett innovativt klangutforskande, ofta i nära samarbete med musiker. Hon komponerar för såväl orkester som mindre besättningar, ibland i kombination med elektronik. 

Jennys nära samarbete med eminenta musiker såsom Dimas Ruiz Santos, oboe, Jörgen Pettersson, saxofon och Karin Hellqvist, violin har resulterat i specialskrivna soloverk för dessa. Jennys kammar- och orkestermusik har framförts av bland andra Caput, Duo Harpverk (Island), Chamber Ensemble New Music in Ukraine, The Griffyn Ensemble (Australien), Norrbotten Neo, Pärlor för Svin, Duo Ego, Faint Noise, UmeDuo, Gageego! och Jönköpings sinfonietta (Sverige).

Lisa Streich: SAI BALLARE? is a pianotrio for three protagonists. They play in the shadow of a fictitious dance connected to Salò in 1975. The piece is devoted to the crevices between ugliness and beauty and tries to fill them with love.

Lisa Streich, född 1985 i Norra Råda, Sverige har studerat komposition och orgel i Berlin, Stockholm, Salzburg, Paris och Köln. Hennes verk har blivit framförda i Sverige, Tyskland, Israel, Österrike, Frankrike, England, USA och Kanada och har blivit spelade i svenska, tyska, norska och tjeckiska radion. Hennes musik har blivit spelad av bl.a. Quatuor Diotima, Nouvel Ensemble Moderne, Ensemble Recherche, OENM, Ensemble Sonanza och Stockholms Kammarkör vid bl. a. Taschenopernfestival Salzburg, ICMC, Ircam, Deutschlandfunk, Swedish Radio, Ultraschall, Tzlil Meudcan, Acht Brücken, Acanthes, Domkyrkan i Köln, och Schloss Solitude. Hon var stipendiat av Studienstiftung des deutschen Volkes samt uppehållsstipendiat vid Cité des Arts, Paris / Kungliga Musikaliska Akademin, Stockholm. 2013 utsågs hon till pristagare av Anne-Sophie Mutter fonden / Norrköpings Symfoniorkester och vann hon Busoni priset av Akademie der Künste, Berlin.2014 fick hon Konstnärsnämndens arbetsstipendium och hon vann Bernd Alois Zimmermann priset. 2015 fick hon Roche Young Commission av Luzern Festival och erhöll hon Rom priset från tyska regeringen. 2017 kommer en porträtskiva med hennes musik att lanseras av Edition Zeitgenössische Musik / WERGO. 2017/18 är hon composer in residence hos ensemble recherche.

Esaias Järnegard: Isola 

 Durata ca 17’ Isola är slutpunkten på en samling verk jag skrivit de senaste åren, mestadels kommer materialet från ett antal solostudier. Här, i Isola, kommer de samman: utbyter ljud med varandra, men låter också instrumenten i kortare sjok kommentera eller snarast ropa till varandra. Som tonsättare har jag försökt föreställa mig hur jag i en sliten eka, i kamp med en nyckfull vind, ror fram och vänder örat än dit, än hit för att sedan med pennan fånga klangerna där instrumentens röster möts. Isola är beställt av Mimitabu med stöd från Kulturrådet.

Esaias Järnegard (1983) tog masterexamen i komposition vid Högskolan för scen och musik (Göteborg) 2013. De avgörande estetiska intrycken fick han via nära samarbeten med ett fåtal musiker - inte minst i arbetet med det större cykliska arbetet Order (2009-2013) - och de många åren av privata studier för Pierluigi Billone. Fokuset återfinns i mindre kammarsättningar där samspelet mellan kropp och instrument är i fokus, inte sällan söks ett uttryck där musiken snarast anlägger ett rituellt utforskande av klangen.

Johan Svensson: Rita cirklar 

Det är en spännande lek att rita klingande cirklar. Rotationer går att göra på många olika sätt och på många olika nivåer; flera lager av repetitiva mönster. På ett sätt ritades cirklarna i det här stycket när musiken komponerades. Men titeln pekar snarare på musikernas aktioner som ritar cirklarna när musiken framförs.

Johan Svensson (f. 1983) är en svensk tonsättare som utforskar fältet mellan akustisk och elektronisk musik. Hans fokus ligger på kammarmusik men kompositionerna sträcker sig från solo-verk till symfoniorkester. Hans musik innehåller ofta alternativa sätt att, med elektroniska medel, producera ljud. För tillfället intresserar han sig för datorstyrda solenoidrobotar samt relationer mellan musiker och maskin som kan uppstå vid en live-situation. Han är konstnärlig ledare och en av grundarna av ensemblen Mimitabu.

Johan har studerat komposition vid Universität für Musik und darstellende Kunst i Graz, Norges musikkhøgskole i Oslo, Högskolan för scen och musik i Göteborg samt deltagit i flera masterclasses och kurser såsom Darmstädter Ferienkursen für neue Musik och Impuls academy. Han har studerat för Klaus Lang, Pierluigi Billone, Beat Furrer, Asbjørn Schaathun och Ole Lützow-Holm.

Hans musik har blivit framförd på MATA festival i New York, ULTIMA Oslo Contemporary Music Festval, Internationale Ferienkurse für Neue Musik i Darmstadt, Nordic Music Days Tempo Reale i Florens av Norwegian Radio Orchestra, ensemble mosaik, Curious Chamber Players, Athelas Sinfonietta och Ricciotti ensemble med flera.