SAMUM (het ökenvind) för valthorn o EAM  (2015-2016)

Kriget i Irak o Syrien med en inblandad oönskad ockupant,

denna ockupant har religösa motiv och är avskyvärd,

en sandstorm i Afrika och en storm på Medelhavet 

fick mig att komponera detta stycke.

Tommy Zwedberg (1946)

Efter en tid som yrkesmusiker började han studera vid Kungl Musikhögskolan, först med solist- och pedagogutbildning, senare i kompositionsutbildning med lärare som bl.a. Gunnar Bucht. Åren på

Musikhögskolan förde honom också i kontakt med den kreativa miljön kringden då nyinrättade elektronmusikstudion och lärarna Lars-Gunnar Bodin och Miklos Maros. Närkontakten med den elektroakustiska musiken blev av avgörande betydelse för hans beslut att satsa på tonsättarbanan.

Som tonsättare har Tommy Zwedberg också engagerat sig i samarbetsprojekt med andra konstnärer, regissörer, författare, filmare och bildkonstnärer. Hans mångåriga samarbete med koreografen Efva Lilja och E.L.D. har resulterat i en serie internationellt mycket framgångsrika och i modern svensk samtidskonst epokgörande verk. I dag framförs Tommy Zwedbergs musik över hela världen.

Finn Loxbo och Lisa Ullén presenterar stycket Parallella Skeenden 1, där flygel och akustisk gitarr befinner sig i konstant rörelse. Instrumenten är lika drivande och har samma funktion, att arbeta runt och föra fram melodiska fragment och/eller rytmiska sekvenser, ljud och klangsjok som förhåller sig fritt men lyhört till varandra.

HEART

av Lisa Stenberg är komponerad på den legendariska synthen EMS Synthi 100 i studion KSYME Contemporary Music Research Center i Aten, framförs på jubileumskvällen tillsammans med glitchad visuals skapad av Lisa Stenberg och Lois Nygren.

lisastenberg.com

https://soundcloud.com/lisa-stenberg

Con intensità skrevs strax efter Textures (1977-78) som uruppfördes i slutet av april 1979. Under Ung Nordisk Musik på Circus i Stockholm med Leif Segerstam och Radiosymfonikerna, väckte den rejält med uppseende. 

År 1978 började jag i kompositionsklassen på Musikhögskolan i Stockholm för Professor Gunnar Bucht. Con intensità var det första jag gjorde som elev och det var en studieuppgift. Jag tänkte aldrig att stycket någonsin skulle spelas så det blev en verklig överraskning när Duo Gelland spelade in verket för en kortfilm 37 år senare. Det märkliga är att jag då också kom ihåg musiken i stort sett frånsett några mindre detaljer. Då vid 20 års ålder hade jag aldrig skrivit för två violiner. Men eftersom jag hade spelat lite cello under några år så var stråkinstrument inte obekant för mig. Intuitivt sökande vid pianot började jag att skriva på den inledande signalerande rytmfrasen. I inlyssnandet uppstod små hållpunkter i det avbrutna, smått dramatiska skeendet. Musiken färdas mellan olika psykologiska episoder, ibland med en linjär utveckling och ibland med plötsligt tvära kast. En förtätad musik av ett betydligt längre stycke känns det som. 

Canto cromàtico komponerades våren och försommaren 2003. Jag tror jag hade Vivaldis violinmusik i bakhuvudet samtidigt som jag också tänkte på de fantastiska violinduetterna av Bartok som jag brukade spela med min lärare Otto Kyndel. Efter några veckors komponerande började jag förstå att jag skrev ett stycke för och om fåglar som sjöng i min trädgård på Gotland. Jag hade aldrig tidigare tänkt på att deras sånger var så fyllda av virtuositet, komplexitet, kromatik och andra icke noterbara tonsteg.

Sats 1 är utåtriktad musik som flödar av liv, glädje och besatthet. Någonting har börjat vakna på nytt och ett fasthållande av detta "något" blir en bärande ide genom hela satsen - kanske är det livet som återvänder?

I sats 2 återfinns en atmosfår av stillhet och mystik ungefär som när ljuset sänker sig en försommarkväll men då man fortfarande kan se klart. Kanske går solen upp till slut och ett utbrott av energi avlöser den stilla meditationen.

Sats 3 följer direkt på sats 2. Här återfmns dansanta men samtidigt trevande rytmer. Kanske är inte allting så självklart. Säkert finns desto mer att utforska!

del altro al altro per due violini. Stycket är en fortsättning på den tematik som finns i ett tidigare verk för två celli, Speculatio från 1992. Speculatio betyder spegling som är ett avbildande av något outsagt. Vad som sker när något avspeglar sig är att det uppstår ett flertal med början i två. Ursprunget av två är ett. Ett speglar sig och att spekulera är att vilja se fler möjligheter. Ett grekiskt ordspråk säger “oinos anthropon dioptron" vilket betyder att vinet är människans spegel. "In vino veritas" var rommarnas något förenklade översättning av detta viktiga ordspråk som framhåller att människans sanning endast kan fångas ur en spegling. I båda verken Speculatio och Del altro al altro rör det sig om ett evigt speglande spelande mellan de två stämmorna, ett sätt av att ge och att ta. När akten av speglingen uppstår blir singularis pluralis varpå en ändlös metarmorfos tar sin början. Del altro al altro skrevs för Duo Gelland 2001. Och söker fånga det obestämda i det samspel som uppstår i mötet mellan de båda stämmorna. Det är det obestämda och en tydlig otydlighet som ger nya möjligheter att uppstå och som kan leda framåt. Samma och mer ut- och in-vecklade idé finns i de senare verken Lettere di Don Giovanni för cello (2002) och Risposti för violin (2016) eller i Conversations après la fin för violin och cello (2015) där var verk speglar sig inåt och med varandra utan att i samtidigheten verka i ett egentligt samspel. Det blir då en studie eller en sång i ensamhet och koncentration såsom i Del altro al altro.

 

Anders Blomqvist: Delta A (1993) 8’58’’ 

Delta A bygger på fältinspelningar med trä, vind och vatten från Stockholms skärgård. Musiken är dock inte någon pastoral eller romantiserande programmusik utan utgår istället från den dramatiska händelse när ett stridsflygplan under en uppvisning störtade på Långholmen 1993. Titeln är hämtad från den manöver piloten kan göra för att snabbt sänka farten. Manövern fungerar bara för plan med deltavingar och, som det verkar, inte alltid. Verket är dedicerat till alla misslyckanden. Delta A är komponerat vid EMS som en beställning från Sveriges Radio och utgivet 1994 på CD:n 5 composers, Second coming, Fylkingen Records/ICEM Swedish section.

Akemi Ishijima: Urskogen (1992) 5'00 

Akemi Ishijima, ursprungligen från Japan, var under början av 1990-talet KMHs allra första student med elektroakustisk musik som huvudämne. Hennes verk Urskogen är komponerat i Kungliga Musikhögskolans

elektroakustiska studio och uruppfördes vid International Computer Music Conference i Ibuka hall, Waseda university, Tokyo 1993. Akemi Ishijima har i en rad verk samarbetat med dansaren och koreografen Virpi Pahkinen, samt arbetat med ljudinstallationer och animation. Hon är sedan länge baserad i London.

Lars-Gunnar Bodin: Traces I (1970) 6’55’’

Traces I är komponerat 1970 av Lars-Gunnar Bodin på EMS och finns utgivet på cd:n Electro-acoustic music from Sweden från 1988. Lars-Gunnar Bodin var under 70-talet lärare på Kungliga Musikhögskolan och två av hans tidiga elever var Bill Brunson och Pär Lindgren, som

båda senare blev professorer vid KMH med undervisning i elektroakustisk musik och komposition. Lars-Gunnar Bodin är en av pionjärerna inom text-ljudkompositioner, han har även arbetat med happenings, poesi samt bildkonst och finns representerad på Moderna muséet. Bodin var 1979-1989 chef på EMS och har även arbetat internationellt, bland mycket annat med undervisning i USA vid Mills College och Dartmouth College samt som en av grundarna av International Confederation of Electroacoustic Music.

Åke Parmerud: Jeux Imaginaires (1993) 10’45’’ 

Åke Parmeruds elektroakustiska kompositioner har spelats över hela världen och vunnit en mängd internationella priser. Parmerud har även arbetat med instrumentalmusik, interaktiv konst samt musik för video, teater, dans och film. Verket Jeux Imaginaires beskriver han som en fantasi över tid och strategi, hämtad från ett berömt schackparti (Karpov mot Kasparov, tjugoandra omgången, världsmästerskapet 1992). Musiken beställdes av GMEB (Groupe de Musique Expérimentale de Bourges) och komponerades i GMEBs studio Charybde.

Christina Ouzounidis/Kim Hedås: Makten från marken (2018) 8’00’’

Miniatyren Makten från marken är en delpresentation av det konstnärliga forskningsprojektetSpegelminiatyrerna, med text av Christina Ouzounidis och musik av Kim Hedås. Miniatyren ingår i en svit för sångare, skådespelare och elektronik med startpunkt i en scen ur Shakespeares Richard II. Projektet har stöd från KMA och just denna miniatyr presenteras i samarbete med EASTN-DC. Makten från marken framförs av skådespelaren Ester Claesson tillsammans med fyra sångare från KMH: Kristine Nowlain, Linnéa Törnqvist, Amanda Liljefors och Ellen Gripenstad.

Death to the dogs of the welfare state är en betraktelse över det land som vi känner som Sverige – från Tage Erlanders folkhem, till Olof Palmes demokratiska socialism, till Fredrik Reinfeldts svenskar som nattats till sömn av välfärdssystemet, till dagens politiska diskussion där Jan Björklund, Ulf Kristersson och Annie Lööf använder begrepp som underklass och utanförskap och där idén om svenskhet är ett ämne som diskuteras. Föreställningen utspelar sig i en djurfarm misstänkt lik Orwells där alla är jämlika, några bara mer jämlika än de andra: Death to the dogs!

https://www.kmh.se/konserter---evenemang/alla/den-konstnarliga-forskningens-rum.html 

Hamlet II: Exit Ghost är en gestaltning av det tvivel och handlingsförlamning som Hamlet känner inför det våld han ombeds utföra och som Ofelia tvingas till av rådande omständigheter. Det är en föreställning om identitet och minne. Texten är en helt ny bearbetning av Shakespeares klassiker. Den är i egentligen mening inte en uppföljare, även om titeln anspelar på det, utan snarare ett sätt att undersöka några av dramatikerns odödliga retoriska figurer och de två unga människornas öde i pjäsen. Det är också ett sätt att försöka närma sig ett av världslitteraturens stora verk, genom att arbeta med några utvalda tankar och bilder och genom att göra pjäsen i pjäsen, den teateruppsättning som finns beskriven i verket, till själva formen för undersökandet.

Föreställningen hade premiär i november 2010 och fick stor uppmärksamhet också internationellt. Den spelades på flera stora scenkonstfestivaler i Europa, bl Kunstenfestivaldesartes i Bryssel 2012. Samma år gjordes en ny version för Radioteatern och det är denna som presenteras i en specialversion för Klangkupolen vid KMH.

Kent Olofsson är sedan många år en av landets mest uppmärksammade tonsättare, inte minst för sina innovativa idéer och utvecklingsprojekt kring ny musik. Han är född i Karlskrona 1962 och började sin musikerbana i den symfoniska rockgruppen Opus Est i slutet av 1970- och början av 80-talet. Därefter studerade han komposition i Malmö åren 1984-1991. Sedan dess har han varit verksam både som kompositör och lärare vid musikhögskolan i Malmö.  Vid förra årets Svensk Musikvår framfördes hans Champs d’étoiles som tilldelades 2016 års Järnåkerstipendium. 

Gunnar Bucht, f. 1927.

Födelseåret antyder inte bara ett långt liv utan också en lång tonsättarkarriär. Den startade med op. 1, ”Tema med variationer för piano. À la cinqyecento” år 1949 och fick sin preliminära avslutning med ”Reconsidering Beckmesser” för gitarr år 2017. Däremellan ligger en mycket omfattande produktion med 17 symfonier, nästan lika många orkesterverk med olika titlar, en opera, en Luthermässa, ett halvsceniskt oratorium ”Odysseia”(Kazantzakis), fem solokonserter, fem stråkkvartetter mm. Därtill kommer en litterär output av omfattande en självbiografi ”Född på Krigsstigen”, arbeten som behandlar musik i ett filosofiskt och idéhistoriskt perspektiv samt på sistone monografier över Berlioz och den nordiska trion Nielsen/Sibelius/Stenhammar.

På sätt och vis kan min tonsättarkarriär sägas vara slut vid förra millennieskiftet eftersom sedan dess ingen musik av min hand klingat vid olika institutioner. En karakteristik vore att jag är den mest icke-spelade tonsättaren i Sverige. Alltid nåt’ sa’ han som såg Åmål...

Kattens öron (1959)

Verket var en beställning från Sveriges Radio musikavdelning och litterära sektion i förening och uppgiften att göra ett litterärt-musikaliskt radioprogram som var mer genomarbetat, gärna med en röd tråd, än dåtidens tämligen planlösa hopvispning av text och musik. Resultatet blev föreliggande verk där jag bad Lars Forssell att hitta på en story där en talad monolog skulle interfolieras av musikaliska avsnitt som på något sätt skulle korrespondera med texten. Handlingen - if any - utspelar sig i Paris strax efter första världskriget där en totalt ensam man erinrar sig forna dar och ljusglimtar i sin egen tristess och vars enda sällskap är en katt. Som dock mot slutet ledsnar på hans jeremiader och sticker sin väg. Instrumentvalet är tänkt att ge associationer till tiden och musiken blir ibland vältalig och - som någon skrev vid uruppförandet - tar kattens parti. En annan bedömare tyckte att jag hade en naturlig begåvning för musikaliska aforismer. Där fick symfonikern!

Bengt Hambraeus: Doppelrohr II (1955) 3’30’’

Den legendariska Studio für elektronische Musik des Westdeutschen Rundfunks öppnades 1952 i Cologne som världens första studio för elektroakustisk musik och flera av de mest radikala europeiska tonsättarna

kom för att realisera sin musik. Bengt Hambraeus (1928-2000) bjöds 1955 in som förste svensk till studion i Cologne och komponerade Doppelrohr II. Ljudmaterialet är hämtat från orgelklanger som efterhand färgas

och förändras.

Bengt Hambraeus tog organistexamen på Musikhögskolan i Stockholm 1944-1948 och studerade sedan musikvetenskap vid Uppsala universitet 1947-58. Han arbetade som producent vid Sveriges Radio

1957-1972 och flyttade därefter till Montreal för att bli professor i komposition och musikteori vid McGill University där han undervisade, komponerade och byggde upp en elektroakustisk musikstudio. Hans långa

verklista sträcker sig från 1948 fram till 2000 och innehåller instrumentalmusik, vokalmusik samt elektroakustisk musik med olika kombinationer av instrument och elektronik. Han komponerade även en

radioopera, flera kyrkooperor och musik till teater.

Tommy Zwedberg: Bavarde (1986) 10'50 ́ ́

Tommy Zwedberg är från början trumpetare och studerade vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, förstsolist och pedagog, senare komposition med lärare som Gunnar Bucht, Lars-Gunnar Bodin och MiklosMaros. Han utbildade sig även i film hos Jan Bark vid Filmverkstan. Som tonsättare har Tommy Zwedberg ofta engagerat sig i samarbetsprojekt med andra konstnärer, koreografer, regissörer, författare, filmare och bildkonstnärer. Från 1970-talet och framåt har han komponerat såväl instrumentalmusik som elektroakustiska verk.

Bavarde är ett stereoverk, komponerat 1986 i den franska elektroakustiska studion GMEB (Le Groupe de Musique Expérimentale de Bourges) och finns utgivet på CDn Electro-Acoustic Music From Sweden, Phono

Suecia 1988. Bavarde handlar om kommunikation med musik som språk i monologer, dialoger, skratt och den tystnad som följer på skratt. Ljudmaterialet är konkret, uppbyggt av inspelningar från träblås- och

stråkinstrument samt en lampa, som bearbetats i studio.

Paulina Sundin studerade musikvetenskap vid Uppsala universitet samt elektroakustisk musik vid EMS (Elektronmusikstudion i Stockholm). 1999 tog hon examen i komposition/elektroakustisk musik vid Kungliga Musikhögskolan och disputerade därefter vid University of Huddersfield 2010. Hon har komponerat såväl elektroakustisk musik som instrumentalmusik och även arbetat tillsammans med textilkonstnärer, filmare och koreografer. Sedan flera år tillbaka samarbetar hon med den engelske tonsättaren Monty Adkins, professor vid University of Huddersfield. Även Adrian Gierakowski deltar i projektet med programmering i MAX.

Spectral Shards är en bearbetad version av Paulina Sundin/Monty Adkins Shards (2012) för glasobjekt och 8-kanals surround electronics. Den nya versionen är färdigställd av Paulina Sundin i februari 2018. Spectral

Shards är del av ett pågående projekt med utgångspunkt i William A. Sethares bok Tuning, Timbre, Spectrum, Scale (1998). Arbetet utforskar hur ljud med olika spektra kan integreras för att erhålla en ny känsla av harmonik i komponerandet. Sethares koncept gör det möjligt att, i detta fall utifrån inspelningar av glas som processats, undersöka relationerna mellan inharmoniska spektra och skalor, linjärt och vertikalt.

https://paulinasundin.wordpress.com/

https://montyadkins.wordpress.com/

Susanne Skog har länge intresserat sig för experimentell radio, radiodrama och dokumentär, talande röster och fältinspelningar, rumslighet och rörelse. Hon är ljudkonstnär/tonsättare, radioproducent och skribent/

redaktör, tidigare ordförande för Fylkingen och Sound of Stockholm, numera redaktör för tidskriften Nutida musik.

Singing utgör en undersökning av olika skikt av talat språk, bortsett från dess intellektuella innebörd. Stycket utgår ifrån fragment från inspelningar av tal på språk som Susanne Skog inte behärskar, och hennes egen röst

som försöker förstå dessa främmande ljud: lettiska, polska, finska, japanska och estniska, alla processade genom hennes eget svenska medvetande, hennes röst och dator. ”Talar man om man inte vet vad man säger?” 2012 publicerades en längre text kring Singing i tidskriften Divan 3-4, länk finns på tonsättarens egen hemsida.

http://www.susanneskog.se/

Lise-Lotte Norelius: Bleed I (2003) 3’29’’

Bleed I beställdes av EMS/Rikskonserter 2003 inför Fylkingens 70 årsjubileum och var i original ett 8-kanalsverk med video av Fredrik Olofsson. Titeln är hämtad från bleed-parametern i Max/MSP/jitter. Verket

finns utgivet på In Sea, Lise-Lotte Norelius solo-CD från 2005.

Lise-Lotte Norelius studerade elektroakustisk komposition vid KMH i Stockholm 1998-2002. Sedan dess har hon komponerat musik för högtalare, musiker och live-elektronik, dansföreställningar, installationer, teater och poesi. Hon framträder även som soloartist och samarbetar ofta med andra musiker och konstnärer i grupper som Klangsuche med Kristine Scholz, L-L + L med Lars Åkerlund, LUDD med Ida Lundén samt

Syntjuntan med Ann Rosén och Ida Lundén, och även med koreografer och dansare som SU-EN Butoh Company, Katarina Eriksson, Per Sacklén, Marie Fahlin m fl.

http://www.lise-lottenorelius.se/

David Granström: Tessellation (2017) 9’00’’ – uruppförande

Tessellation är ett generativt verk för stereo. Harmoniken är ett resultat av ett antal stämmor med fixerade toner och durationer som repeteras och skiftar i klangfärg och dynamik. Vid konserten spelas en fixerad version, spatialiserad för Klangkupolens högtalare och rum.

David Granström arbetar med generativ musik och algoritmisk komposition. Han arbetar mestadels med syntetiserat ljudmaterial och genererar både material och form i programmeringsmiljön SuperCollider. I sin musik undersöker han olika aspekter av rumslighet, dels den fysiska aspekten genom spatialisering men också de virtuella och inre dimensionerna av rum. Han intresserar sig för tidlösa tillstånd av lyssnande och arbetar med långa durationer och cykliska former i sin musik.

http://davidgranstrom.com