Vykort från säker källa

Mara och Irina
Foto: Hampus Andersson, Svensk Musikvår 2018
Vykort från säker källa
Stora salen
Livestreamas utan publik
Program

William Sundman Sääf (1995): Vykort från en säker källa

Staffan Mossenmark (1961): Calm Water and Hot Air (1992)

Mara Peiseniece, accordeon

Irina Serotyuk, accordeon

Medverkande

Irina Serotyuk (f. 1988) spelar accordeon med tidigare studier i Odessa, Warszawa och i Stockholm för Anita Agnas på Kungliga Musikhögskolan. Irina är pristagare i mer än 30 nationella och internationella tävlingar. Dessutom var hon finalist i Solistpriset 2018.



Mara Peiseniece (f. 1990) är en accordeonist med tidigare utbildning i Musik Akademin i

Riga och masterutbildning i New Audienses and Innovative Practice på KMH i Stockholm. Mara undersöker innovativa sätt att använda accordeon på scen och samarbetar med teater, dans och circus.



Mara Peiseniece och Irina Serotyuk bildade sin duo när de gick sina andra år på masterutbildningen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och har redan skaffat sig en helt egen repertoar eftersom både Mara och Irina arbetar för att sprida kännedom om sitt instrument.

Verkkommentarer

William Sundman Sääf är född 1995 i Stockholm. Han har studerat komposition vid Gotlands Tonsättarskola i Visby, Högskolan för scen och musik i Göteborg, och för närvarande vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Han har även studerat privat för tonsättaren Ylva Skog, och har tidigare försörjt sig som trubadur och vissångare med en förkärlek till C.M.Bellman & Olle Adolphson. Musik av William är ofta dynamisk och innehåller inte sällan inslag av humor och ironi. 

Vykort från en säker källa

Här kommer en hälsning från en plats som vi alla har användning av – en kärnkraftsanläggning nära dig. Till detta stycke behöver musikerna hjälp av 5-20 åhörare. Det behövs ingen musikalisk färdighet eller förkunskaper. Dessa 5-20 personer kommer att få prassla med aluminiumfolie under framförandet.

Calm Water and Hot Air uruppfördes i London 1992 av Geir Draugsvoll och James Crabb. Stycket anses vara ett av de mest krävande verken komponerade för denna konstellation och framförs därför sällan.



Staffan Mossenmark har även komponerat flera andra verk för instrumentet. Däribland Skogväsen” och ”Water spirit” som framförs av accordeonister över hela världen.  

Disobediences in Sound med Karin Hellqvist

Karin Hellqvist,  foto: Yusuke Suzuki
Karin Hellqvist, foto: Yusuke Suzuki
Disobediences in Sound med Karin Hellqvist
Livestreamas utan publik
Program

Malin Bång: ...när korpen vitnar (2003)

Jenny Hettne: While she was dreaming (2012) for violin and tape

Eivind Buene: Misterioso (2005)

Mike Vernusky: Drawn into the Sea (2016) for violin and tape

Medverkande

Karin Hellqvist, violin

Kent Olofsson, elektronik

Stockholm Saxophone Quartet

Stockholms Saxofonkvartett
Foto: Hampus Andersson
Stockholm Saxophone Quartet
Stora salen
Fri entré
Livestreamas utan publik
Program

Catharina Backman: Kinderlied V (2013) 

för saxofonkvartett



Rosanna Gunnarsson: Explosiv Atmosfär (2016) -

för sopran- och barytonsaxofon samt elektronik



Paulina Sundin/Monty Adkins: Emergence (2015) 



Paulina Sundin/Monty Adkins: Rondures (2015) 

för saxofonkvartett och elektronik

Medverkande

Stockholms Saxofonkvartett är en av Europas främsta ensembler för ny musik.

Kvartetten som bildades 1969, har fått sig tillskrivet mer än 700 verk av svenska och utländska tonsättare. Ensemblens nuvarande besättning består av Linn Persson, Leif Karlborg, Jörgen Pettersson och Mathias Karlsen Björnstad.



Stockholms Saxofonkvartett drivs av en obändig lust att ständigt utforska och spränga gränserna för vad som sägs vara konstnärligt möjligt att åstadkomma. De framträder ofta på internationella festivaler, i opera- och konserthus. 



Kvartetten har stor resvana – de har turnerat runt om i Europa (t. ex. Baltikum, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Ungern, Grekland, Polen, Bosnien, Serbien, Kosovo, Rumänien, Ryssland, Georgien, Ukraina), och de har framträtt i Iran, Bolivia, USA, Turkiet, Egypten, Israel, Sydafrika, Japan, Kina och Mongoliet.

Stockholms Saxofonkvartett sprider svensk musik i utlandet och tar med sig nya musikaliska erfarenheter och upplevelser hem till den svenska publiken.

Med stöd av Region Stockholm och Kulturrådet

Stockholms Saxofonkvartett
Mathias Karlsen Björnstad, sopransaxofon
Jörgen Pettersson, altsaxofon
Theo Hillborg, tenorsaxofon
Linn Persson Kornhammar, barytonsaxofon

Konsert 2 Kungl. Musikhögskolan

Foto: Hampus Andersson, Irina Serotyuk, accordeon Svensk Musikvår 2018
Konsert 2 Kungl. Musikhögskolan
Kungasalen
Konserten live-streamas utan publik
UTGÅR
Program

William Sundman Sääf: Vykort från en säker källa

Mara Pence, accordeon

Irina Serotyuk, accordeon



Sven-David Sandström Fantasia ll

Albert Dahllöf, piano

Danial Shariati, violin

Josef Alin, cello

Verkkommentarer

William Sundman Sääf är född 1995 i Stockholm. Han har studerat komposition vid Gotlands Tonsättarskola i Visby, Högskolan för scen och musik i Göteborg, och för närvarande vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Han har även studerat privat för tonsättaren Ylva Skog, och har tidigare försörjt sig som trubadur och vissångare med en förkärlek till C.M.Bellman & Olle Adolphson. Musik av William är ofta dynamisk och innehåller inte sällan inslag av humor och ironi. 

Vykort från en säker källa

Här kommer en hälsning från en plats som vi alla har användning av – en kärnkraftsanläggning nära dig. Till detta stycke behöver musikerna hjälp av 5-20 åhörare. Det behövs ingen musikalisk färdighet eller förkunskaper. Dessa 5-20 personer kommer att få prassla med aluminiumfolie under framförandet.

Konsert 1 Kungl. Musikhögskolan

kmh 1
Foto: Hampus Andersson
Konsert 1 Kungl. Musikhögskolan
Kungasalen
Live-streamas utan publik
UTGÅR
Program

Daniel Nelson (1965): ur Analytic Tales of Mechanical Movement (2012) 10´

I – Waltz of the music box doll

II – Inner clockwork of a sad automation

För kontrabas och stråkorkester 

Kontrabassolist Anton Ericsson



Eric Lindh 1997: Insomnia 8 – Night Like A Black Sun (2020) 

Musik & textbearbetning

Text: Marina Tsvetajeva



Henrik Strindberg (1954): Cheap Thrills (1993/2018) 9´

för piano, barytonsaxofon, altsaxofon, slagverk och elektronik

Medverkande

Daniel Nelson: Analytic Tales of Mechanical Movement

Anton Ericsson, kontrabas

stråkorkester från Kungl. Musikhögskolan

Simon Bång, dirigent



Henrik Strindberg: Cheap Thrills

Theo Hillborg, altsax

Victor Andersson, barytonsaxofon

Ludvig Gunne Lindström, piano  

Elias Gustafsson, slagverk

Jan Risberg, dirigent



Eric Lindh: Insomnia 8 – Night Like A Black Sun

Ellen Gripenstad sopran,

Kajsa Nilsson, flöjt

Isabel Godau, violin

Ragnhild Kvist, viola

Anton Ericsson, kontrabas

Jan Risberg, dirigent

Verkkommentarer

Eric Lindh började intressera sig för konstmusiken på allvar i tonåren och har en mycket varierad musikalisk verksamhet inom allt från jazz till fri improvisation till folkmusik. Verket "Insomnia 8 - Night like a black sun" är en del av Erics kandidatexamen från Kungliga Musikhögskolan där utforskandet av musik, med - och utan text representerad genom sång, varit fokusområdet. "Marina Tsvetajeva är en relativt bortglömd sekelskiftespoet (1800-1900) vars gärning jag anser bör föras mycket längre fram i ljuset än i vad som görs idag. Diktsamlingen Insomnia är en av hennes mindre uppmärksammade diktsamlingar men har blivit den jag tycker bäst om." /Eric

The Light Shines

The Light Shines
Foto: Hampus Andersson
The Light Shines
Fri entré men boka biljett
UTGÅR
Program

AVSLUTNINGSKONSERT SVENSK MUSIKVÅR

Stockholms Saxofonkvartett och Gustaf Sjökvists kammarkör i en hyllningskonsert till Sven-David Sandström.



Både Stockholms Saxofonkvartett och Gustaf Sjökvists kammarkör, två av landets mest profilerade ensembler, fick flera verk skrivna åt sig av Sven-David Sandström som gick ur tiden förra året. På denna konsert, som också avslutar årets upplaga av nutida musikfestivalen Svensk Musikvår, bjuder de på varsitt specialskrivet stycke signerat mästertonsättaren som gjort ett outplånligt avtryck på svenskt musikliv. Dessutom uruppförs ett nyskrivet stycke av en av Sven-Davids elever, tonsättaren Matthew Peterson.

Sven-David Sandström: Oh Lord, You have searched me (8’) 2004



Sven-David Sandström: Pieces for Saxophones (2004) 10''



Matthew Peterson (1984): In the Beginning, uruppförande (2020) 6'30''

for Gustaf Sjökvists Chamber Choir and Stockholm Saxophone Quartet in the memory of Sven-David Sandström

 

Medverkande
Stockholms Saxofonkvartett
Mathias Karlsen Björnstad, sopransaxofon
Jörgen Pettersson, altsaxofon
Theo Hillborg, tenorsaxofon
Linn Persson Kornhammar, barytonsaxofon

Verkkommentarer

Sven-David Sandström, den moderna svenska tonsättare som kanske satt störst avtryck på dagens svenska konstmusikliv, märks också på olika sätt på årets festival. Hans arv lever vidare både genom hans elever, genom Gotlands Tonsättarskola som han var med om att starta och naturligtvis genom hans verk.

På denna konsert spelar Stockholms Saxofonkvartett hans Pieces for Saxophones, en dignande saxofonbuffé och, med ensemblens egna ord, ett stycke ”med ett jäkla drag i från början till slut”. Musikerna byter instrument flera gånger under stycket och spelar på totalt åtta olika instrument. Från den mullrande öppningen med tre barytonsaxofoner växer stycket till en mäktig avslutning.

Gustaf Sjökvists kammarkör uruppförde flera av Sven-David stycken och de utvecklade genom åren en nära och varm relation. På körens repertoar finns sedan tidigare också hans O Lord, You Have Searched Me, en tonsättning av psaltarpsalm 139. Med mästarens skickliga hand följer och gestaltar Sandström texten från det sökande ”Du omger mig på alla sidor” till stillheten i ”Natten är ljus som dagen, själva mörkret är ljus.”

Matthew Peterson studerade för Sven-David i Indiana mellan 2006 och 2008. När han fick frågan om han ville skriva ett stycke till Sven-Davids minne kunde han inte tacka nej. Texten till hans In the Beginning för kör och saxofonkvartett är en som Matthew tror var särskilt betydelsefull för hans gamle lärare: ”Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”

Sandströms trombonkonsert

Håkan Björkman
Håkan Björkman är solist i Sven-David Sandströms trombonkonsert
Sandströms trombonkonsert
Utgår
Program

Sven-David Sandström, en av Sveriges mest produktiva tonsättare, firades storslaget av Berwaldhallen på sin 75-årsdag 2017. Få tonsättare har som han präglat det samtida svenska musiklivet. Nu är han återigen aktuell med en nyskriven trombonkonsert, beställd av Sveriges Radio Berwaldhallen och skriven för Radiosymfonikernas stämledare, tillika en av Sveriges främsta trombonister, Håkan Björkman.



Det är en vacker och virtuos solokonsert skriven med Björkmans, som Sandström själv beskriver det, melodiska och nyansrika spel, ett verk som fokuserar på trombonens skönhet snarare än dess råa kraft. Den börjar och slutar eftertänksamt och ljuvt, men breder också ut sig i passager som nyttjar instrumentets lägsta och högsta register. Några toner är till och med snudd på ospelbara. ”Men det klarar du”, lär Sven-David ha sagt till sin solist.

 

Antonín Dvořák - Den gyllene spinnrocken 

Sven-David Sandström - Trombonkonsert (uruppförande)

Richard Strauss - Also sprach Zarathustra

Utförlig information här

Medverkande

Verkkommentarer

Denna konsert som arrangeras av Berwaldhallen inleds med Antonín Dvořáks sällan spelade symfoniska dikt Den gyllene spinnrocken. Verket bygger på en tjeckisk folkballad i samlingen Kytice, bukett, sammanställd av Karel Jaromír Erben. Att skriva färgsprakande symfoniska dikter hade Dvořák länge önskat göra och kring 1896 hade han tid att uppfylla drömmen.



Sven-David Sandström firades storslaget i Berwaldhallen på sin 75-årsdag för tre år sedan. Hans trombonkonsert är beställd av Berwaldhallen och skriven för Sveriges Radios Symfoniorkesters stämledare, tillika en av Sveriges främsta trombonister: Håkan Björkman. Det är ett verk som fokuserar på trombonens skönhet, snarare än dess råa kraft.



Richard Strauss tondikt Also sprach Zarathustra bygger på filosofen Friedrich Nietzsches samhällskritiska roman med samma namn. Det har varit ett givet repertoarverk sedan det skrevs, men när Stanley Kubrick använde den berömda inledningen i filmen 2001: Ett rymdäventyr fick verket kultstatus. Strauss beskrev verket som ”symfonisk optimism tillägnat det tjugonde århundradet”.

SEAMS! From MONO to MULTI

Sidén
Foto: Eva Sidén
SEAMS! From MONO to MULTI
Fri entré
Livestreamas inför inbjuden publik
Program

Föreningen SEAMS, Sällskapet för elektroakustisk musik i Sverige, har i 37 år främjat den svenska elektroakustiska musikens ställning både inom landet och internationellt. Förutom att organisera konserter och seminarier samt ge ut skivor under det egna skivmärket Elektron Records uppvaktar föreningen makthavare och media och driver diskussioner kring elektroakustisk musik för att belysa genren och stärka dess ställning. SEAMS är en viktig aktör inom den nutida svenska konstmusiken med en ofta förbisedd men likaså banbrytande musikgenre som sin specialitet.

SEAMS grundades 1983 som en sektion av internationella elektroakustiska musiksällskapet ICEM. I dag engagerar föreningen ett hundratal medlemmar med den gemensamma målsättningen att skapa mer utrymme för elektroakustisk musik. Föreningen samarbetar med bland andra Elektronmusikstudion EMS och konstnärsscenen Fylkingen och genomför internationella konsertutbyten för att bidra till genrens tillväxt och utveckling liksom den breda konstnärliga gemenskapen. Dessutom erbjuder SEAMS webbradio ett brett utbud av elektroakustisk musik.

 

 

Program

19.00 Lilla scenen

Rolf Enström (1951): Orben, 2.0  10’ 2015/2020

(live-elektronik)

19.30 Salen



Lars Gunnar Bodin (1935): The Enigma engines 4.0 (2004) 10'57''

(fixed media)

 

Paulina Sundin (1970): Med lekande kval 5.0 3’11’’ (2001)

(fixed media)

 

Torbjörn ’Knyst’ Bellind (1974): Elektronrör #2, 2.0 (2020) uruppförande 10’

(live-elektronik)

 

Lars Bröndum (1961): Cinders and Sand, 2.0  (2019) 8’18’’

Uruppförande av version för "fixed media"

 

Eva Sidén (1957): INSIDE (2019) uruppförande, 15´,

Christian Rønn (1969):

Två flyglar och elektronik 7.0 Video.





Paus

 

ca 21.00

Thommy Wahlström (1968): Invention for EA, one speaker no.18

Subtitle: En melodisk rörelse, 1.0 , (2019) uruppförande, 5’ 

(fixed media)

 

Susanne Skog (1965): Utrecht, (2016) 4.0 , 8’

(fixed media)

 

Jonas Broberg (1962): Action Sonore (2020), uruppförande, 10’

(live-elektronik)

 

Helene Hedsund (1963): Lemuriel, (2019), 7.0  9'12''

(fixed media)





Välfärdsorkestern

Liselotte Norelius (1961): Goda Nyheter, 2 kanaler, (2020) uruppförande,10’ 

Sören Runolf  (1954)         

(live-elektronik)

Medverkande

Verkkommentarer

Rolf Enström – Orben (live); 2.0; 10’

”Orben” är ett genomskinligt plastklot innehållande en mängd elektroniska sensorer. Den utgör en del av ett elektroniskt instrument med en bärbar dator som ljudgenererande del. Orben producerar själv varken ljud eller data, men reagerar på händelser runt den såsom acceleration, magnetiska fält, ljus och skuggor. Orben avger infrarött (och synligt) ljus i tre riktningar. Det infraröda ljuset tas upp av extern utrustning som skickar data vidare, via en andra bärbar dator, till den ljudgenererande datorn. Orben skickar sin data via bluetooth till den ljudgenererande datorn som sammanställer allting till ett begripligt mönster för exekutören, vars uppgift är att skapa ljudstrukturer enligt ett formschema. Genom att föra händerna över Orbens yta och förflytta den i rummet påverkas förutsättningarna för ljudgenereringen.

Rolf Enström kan blicka tillbaka på en fyrtiofemårsperiod som tonsättare med ett sjuttiotal verk i sin förteckning. Flera av hans stycken har blivit uppskattade repertoarstycken i Sverige och utomlands som Directions (1979), Slutförbannelser (1981) samt Tjidtjag och Tjidtjaggaise (1987) som förärades med Prix Italias musikpris samma år. Verket Echelon, beställt av Sveriges Radio, var Sveriges bidrag till Prix Italia 2015. Han konstruerar även egna elektroniska instrument, bland annat Orben, vilka han uppträtt med på konserter i Stockholm och New York. Sökandet efter nya vägar och uttryckssätt har ofta lett till gränsöverskridande samarbeten mellan musik och framför allt bildkonst och litteratur.

Lars Gunnar Bodin – The Enigma Engines (2004); 4.0; 10’57”

Lars Gunnar Bodin är en av pionjärerna inom elektroakustisk musik och text-ljudkomposition. Han har varit en starkt drivande del av konstnärsscenen Fylkingen, bland annat som ordförande, och var tidigare verksamhetsledare för Elektronmusikstudion EMS. Tillsammans med Göran Sundqvist utvecklade han verk som ställdes ut på Centre Culturel Suédois i Paris under utställningen L’Artist et L’Ordinateur. Han har utforskat text-ljudkomposition med Bengt-Emil Johnson som två av de första tonsättarna inom denna stil. Deras arbeten dokumenterades på Phono Suecia-albumet The Pioneers: Five Text-Sound Artists (1992). Bland hans verk kan också särskilt nämnas Commenting on Traces I (1970) och In Clouds (1972-76).

Paulina Sundin – Med lekande kval; 5.0; 3’11”

Verket Med lekande kval är en lek med traditionell västerländsk visharmonik. Som formidé har jag utgått från harmoniken i Carl Michael Bellmans Liksom en herdinna högtidsklädd, Fredmans epistel nr. 80, och klätt den i elektroakustisk skrud. Ljudmaterialet består av inspelade ljud såsom stolar, dörrhandtag, cykelekrar, med mera. Ljuden har filtrerats till att innehålla olika tonhöjder för att passa in i verkets harmonik.

Paulina Sundin har spelats på konserter och i radio över hela världen. Hennes musik kännetecknas av arbetet med en harmonik bortom den traditionella, tempererade skalan och i stället baserad på de inre akustiska egenskaperna hos vardagliga objekt. Hon utforskar förhållandet mellan olika ljudspektra och skalor både i elektroakustiska och i instrumentala verk. För sin doktorsavhandling ”Reinventing Harmony in Electroacoustic Music” tilldelades hon av universitetet i Huddersfield priset Vice-Chancellor’s Award for an Outstanding Doctoral Thesis i november 2010. Hon har arbetat som lärare i elektroakustisk komposition samt biträdande prefekt på Kungliga Musikhögskolan. Sedan januari 2011 arbetar hon som frilanstonsättare på heltid.

Torbjörn ”Knyst” Bellind – Elektronrör #2 (live); 2.0; 8’18”

Improvisation med vakuumrör, feedback och klockpulser.

Torbjörn Bellind uppträder främst med olika portabla instrumentuppställningar, med den modulära synthen som kärna och med betoning på själva elektriciteten och elförstärkta objekt. På senare år har även slagverk och stränginstrument fått viktiga roller i hans framträdanden, särskilt tam-tam och den mongoliska så kallade hästhuvudfiolen, morin khuur.

Lars Bröndum – Cinders and Sand; 2.0; 8’18”

Detta är den fjärde satsen ur sviten Phaeton, som inspirerats av följande mening av den grekiske diktaren Solon: ”Phaeton, the son of Helios, having yoked the steeds in his father’s chariot, because he was not able to drive them in the path of his father, burnt up all that was upon the earth.” Det finns många analogier för denna mytologiska figur. Här är det en tolkning av människans oförmåga att kontrollera teknik, med den globala uppvärmningen som följd. Sviten består av fyra satser: Helios, Don’t Worry! It’s Only a Minor Glitch, Firestorm samt den fjärde satsen, Cinders and Sand, som illustrerar den globala uppvärmningens sista fas då ingenting återstår förutom aska och sand.

Lars Bröndum är verksam som tonsättare och live-elektronikmusiker och hans musik har framförts runt om i världen. I sina kompositioner utforskar han ofta samspelet mellan akustiska och elektroniska instrument i gränslandet mellan improvisation och noterad musik. Han har en doktorsexamen i komposition och musikteori och är för närvarande professor i musik på Högskolan i Skövde.

Eva Sidén & Christian Rønn – INSIDE- (2019); 7.0; 15’

Denna version av verket INSIDE är komponerat för två flyglar, varav en är preparerad med specialtillverkade objekt, elektronik och video. Den elektroniska delen återges av sju högtalare och är skapad utifrån inspelningar gjorda i konserthuset Studio Acusticum i Piteå av både en flygel och konserthusets stora orgel. Inspelningarna gjordes med ett stort antal mikrofoner som fångade både mycket nära ljud och konsertsalens stora rumsklang. Ljuden har bearbetats på Elektronmusikstudion EMS i Stockholm. Videoinspelningar av instrumenten och konsertsalen har redigerats och tillfogats som visuell aspekt av detta installationsverk. Under vår konstnärsresidens i Piteå 2018 blev ”inuti” ett allt viktigare ledord av olika skäl och med en mängd olika betydelser.



Eva Sidén är internationellt verksam som ljudkonstnär, tonsättare och konsertpianist. Hon konserterar både med sin egen musik och andras runtom i världen. Eva Sidén komponerar elektroakustisk och instrumental musik, musikdramatik och ljud- och videoinstallationer. Hon har senare år komponerat många verk för akustiska instrument tillsammans med elektroniskt ljud. Koncept för konsertformen och visuella delar ingår ofta i verken. Hon har kontinuerligt samarbeten i tvärkonstnärliga sammanhang. Eva Sidén har studerat vid Kungliga Konsthögskolan Stockholm, Academy for Performing Arts i Prag, Janáček-academy of Performing Arts i Brno, SMI Stockholm och Stockholms universitet. www.evasiden.se



Christian Rønn är en dansk ljudkonstnär, tonsättare, elektronisk musikproducent och musiker. Han studerade orgel vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn och har alltid haft ett stort intresse för fritt spelande liksom texturförvandling, feedback och transcendens. Som tonsättare är han främst verksam inom elektroakustisk musik, ofta med en kombination av komposition av fixed media och fritt spelande. www.chrstianronn.dk

Thommy Wahlström – En melodisk rörelse (2019); 1.0; 5’

En röst, en linje som sätter sig själv i perspektiv endast genom sin rörelse; sin färd i tiden. En linje som kanske lockar till kontrapunktik, men som här i stället får färdas fram i tiden utan annan beledsagning än vårt minne av dess rörelse.

Thommy Wahlström är verksam som tonsättare inom nutida konstmusik och elektroakustisk musik och som musiker inom bland annat improvisationsmusik och folkmusik. Han är utbildad i komposition på Gotlands tonsättarskola och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och numera bosatt i Uppsala.

Susanne Skog – Utrecht (2016); 4.0; 8’

En hyllning till staden med de många, underbara, självspelande musikmaskinerna.

Susanne Skog har sina rötter inom narrativa konstformer, främst experimentell radio och dokumentär. Denna bakgrund avspeglar sig i hennes förkärlek för talande röster och fältinspelningar, ljudmaterial som omvandlas till nya former och uttryck, friktioner och korrelationer, där rörelse och rumslighet ofta är betydelsebärande element. Hennes kompositioner och ljudinstallationer har genom åren presenterats i många svenska och internationella sammanhang.

Jonas Broberg – Action Sonore (2020, uruppförande); 10’

Ett stycke för och med liveelektronik som ljuder. Putney-synth, processorer, pareringar…

Jonas Broberg har skapat elektroakustisk musik sedan slutet av 1980-talet. Han uppträder ofta live med sin EMS Synthi A och annan elektronik. Hans musik har belönats med flera priser och utmärkelser, däribland första pris vid en elektroakustisk musiktävling i Bourges i Frankrike 1998 och Euphonie d’Or 2001. Han arbetar med synthesizers och ljudprocessorer för att framställa material som sträcker sig från det kaotiska till det meditativa.

Helene Hedsund – Lemuriel (2019); 7.0; 9’12”

Lemur + Emmanuel ≈ Lemuriel. Ljud från tågstationer övergår i ljud från ylande lemurer. Mot slutet av stycket försöker lemurerna sjunga processionshymnen Veni, Emmanuel.

Helene Hedsund är tonsättare och programmerare verksam vid Elektronmusikstudion EMS i Stockholm sedan 1990-talet och sedan 2013 doktorand vid University of Birmingham. Hon har även studerat vid bland annat Kungliga Tekniska Högskolan, Uppsala universitet och har en konstnärlig magisterexamen i ljudkonst från Dramatiska Institutet.

Sören Runolf & Liselotte Norelius – Goda nyheter (live); 2.0; 10’

Välfärdsorkestern tar dig med på en kort utflykt i ett landskap befolkat av skygga begrepp som threshold, split-point, trigger, distortion, snus, loop starter, timmerflottning, cross-over, drömmar, desinformation, jämställdhet, center-frequency, Q, valfläsk, feedback, låg impulskontroll, avfallssampling, statistisk analys, kaffe och bullar, livet och döden, kärleken och musiken, apné och GDI, kreosot och ozon, lustgas och växthus, Dagens Nyheter och den svenska välfärdens bleknade gloria.

Liselotte Norelius och Sören Runolf har sedan 1998 arbetat som duo och uppträder under namnet Välfärdsorkestern. De blandar elektroakustisk musik och live-elektronik och använder alla möjliga slags elektriska ting för att skapa och förändra ljud: synthar, datorer, leksaker, elgitarrboxar, samplers, radioapparater, hembyggd elektronik, med mera. Akustiska ljudkällor kan vara allt från plastpåsar och stålplåtar till vanliga musikinstrument och den mänskliga rösten.

Trio Soli med KammarensembleN

Trio Soli
Laura Stephenson, harpa, foto: Hampus Andersson,
Trio Soli med KammarensembleN
Livestreamas utan publik
Program

Under rubriken Trio Soli presenterar några medlemmar ur KammarensembleN musik av fyra tonsättare: Leilei Tian, Ivo Nilsson, Jenny Hettne och Mikael Edlund. KammarensembleN har sedan den bildades 1984 etablerat sig som en av de viktigaste ensemblerna på den svenska scenen för nutida konstmusik. Ensemblen består av 17 framstående musiker, såväl frilansmusiker som instrumentalister från landets symfoni- och kammarorkestrar. Tack vare sin storlek kan ensemblen presentera inte bara nutida kammarmusik utan också hela den rika repertoar för större kammarensemble som vuxit fram under efterkrigstiden.

KammarensembleN verkar för att framföra moderna klassiker och nyskrivna verk, svenska såväl som utländska, samt att aktivt bidra till att nya verk skrivs och spelas. Ensemblen samverkar med tonsättare, dirigenter, konsertarrangörer, producenter och verksamma konstnärer inom andra områden både på hemmaplan och utomlands och har framträtt vid flera stora festivaler som Gaudeamus Festival i Amsterdam, ISCM World Music Days, Huddersfield Contemporary Music Festival och Sonorities i Belfast.





Jonny Axelsson INCANTESIMI (2020)

1 Jag – Ord – Tal

2. Song

för trombon och slagverk

Ivo Nilsson (1966): SYLFER (2020)

för trombon och slagverk



Ivo Nilsson (1966): Contrarpa (2019) 11 min.

Laura Stephenson, harpa



Jenny Hettne (1977): Ytor, Böljande (2018) ca 10’

för slagverk och live-elektronik

Jonny Axelsson, slagverk



Mikael Edlund (1950): Trio SOL, 9 min              

för klarinett, fagott och piano Kristian Möller , Martin Krafft och Anders Kilström



Konserten arrangeras i samarbete med KammarensembleN

Verkkommentarer

Leilei Tian was born in 1971 in China. She studied composition first at Central Conservatory of Music in Beijing then at Conservatory of Music in Göteborg in Sweden. After  shehas attended the one-year master-class for electro-acoustic music in IRCAM in Paris, she has been living in France since then.

She is the winner of several prestigious international competitions such as Besançon Composition Competition for orchestra in France, Contemporary Music Contest "Citta' di Udine" in Italy, Gaudeamus Competition in Amsterdam, Composition Competition of GRAME in Lyon and ISCM Cash Young Composer’s Award of “World Music Days ” in Zürich.

Being selected by the Academy of France, she had her one-year residency at the Villa Médicis in Rome between 2012 and 2013. Her music has been widely performed and well received internationally.

Contrarpa (2019) för harpa solo av Ivo Nilsson. Det musikaliska materialet i Contrarpa springer ur en imaginär grundton hämtad från Kontrabasens lägsta sträng. Ur dess spektra belyses valda delar i kontrasterande sektioner som bildar en formmässig palindrom. Contrarpa komponerades för Laura Stephenson med beställningsmedel från Kungl. Filharmonikernas vänförening.



Efter avslutade studier vid KMH debuterade Ivo Nilsson 1989 som solist med Sveriges Radios Symfoniorkester. Samma år debuterade han även som tonsättare genom ett uruppförande vid Franska Radion framfört av Ensemble l ́Itinéraire efter studier i komposition vid IRCAM i Paris. Sedan dess har han varit fritt verksam som tonsättare och kammarmusiker. Han är medlem av ensemblerna KammarensembleN, Ensemble MA och Axelsson & Nilsson-duo. Under perioden 2003-2005 var Ivo Nilsson konstnärlig ledare för Stockholm New Music festival. 2007 tilldelades han Föreningen Svenska Tonsättares Interpretpris. 2017 blev han invald i Kungliga Musikaliska Akademin. www.ivonilsson.com



Ytor, böljande (“Surfaces, undulating”) uses the sound world of a deconstructed music box as its basic material, almost like a “theme and variation” in three movements. The sound file of the music box is played from a small loudspeaker, placed on different surfaces in the different parts. For example, in movement II the membrane of the loudspeaker vibrates against the timpani. Ytor, böljande was composed in 2009 and revised in 2018.



Jenny Hettne föddes 1977 i Göteborg och är numera bosatt i Stockholm. Hon har studerat komposition för bland andra Henrik Strindberg, Ole Lützow-Holm, Jörg Mainka och Bent Sörensen. Hon har en masterexamen i komposition från Högskolan för Scen och Musik vid Göteborgs universitet.

Jennys komponerande fokuserar på ett innovativt klangutforskande, ofta i nära samarbete med musiker. Hon komponerar för såväl orkester som mindre besättningar, ibland i kombination med elektronik.

Jennys nära samarbete med eminenta musiker såsom Karin Hellqvist, Sören Hermansson, Jörgen Pettersson och Jonny Axelsson har resulterat i specialskrivna soloverk för dessa. Jennys kammar- och orkestermusik har framförts av bland andra Malmö Symfoniorkester, Gageego!, UmeDuo, Gothenburg Combo, Ensemble MA!, Jönköpings Sinfonietta, Faint Noise, Duo Ego och Ensemble Mimitabu (Sverige), Ashley Walters & Lynn Vartan (USA), New European Ensemble (Holland), Caput, Duo Harpverk (Island), The Griffyn Ensemble (Australien), Ensemble New Music in Ukraine och Busan Metropolitan Traditional Music Orchestra (Sydkorea).



OM (for Horn and Electronics)

OM is a mystical Sanskrit sound of Hindu origin. The syllable consists of three phonemes: a, u and m, which symbolise the beginning, duration and dissolution of the universe. Hindus believe that a creation began the divine, all encompassing consciousness took the form of the first and original vibration manifesting as sound "OM". Before creation began it was the emptiness or the void. The vibration of "OM" symbolises the manifestation God in form. "OM" is the reflection of the absolute reality, which is without beginning or the end and embracing all that exists. The piece is commissioned by and written for Sören Hermansson.

Trio Sol är skrivet 1980 på beställning från Rikskonserter för Fageustrion, som uruppförde verket under musikveckan i Junsele sommaren 1980.

Stycket är tillägnat "alla som röstade nej och till dom som kommer att göra det".

Stycket hade arbetsnamnet "1+2", vilket förklarar styckets mycket enkla form och "huvudtemats" psykologiska struktur - mot pianots motoriska barockinspirerade rörelser svarar klarinetten och fagotten med mera sårbara stämmor. "Sidotemat" med stigande diatoniska skalor, blir efter hand mera rytmiskt unisont. Stycket slutar med en något optimistisk coda (variant av "sidotemat") vilket, med tanke på dedikationen, kanske verkar lite underligt, efter den så totalt bortsjabblade kärnkraftsfolkomröstningen. Man bör nog inte frestas att söka samband mellan energifrågan och detta stycke. Dom båda sakerna har nog inte mer med varandra att göra än att dom råkade vara två viktiga saker i mitt huvud våren 1980.



Mikael Edlund, 1985



Trio Sun has a very simple form of ABBAB and the structure of the A sections is derived from my work Leaves.

My initial working title was 1+2 and this serves to explain the form of the work and the psychological structure of the main theme. The motor-like, baroque inspired movements of the piano are balanced against the more vulnerable clarinet and bassoon. The rhythmic and unison second theme is a rising, diatonic scale. The piece ends with an optimistic coda containing a variation of the second theme.

The dedication "To all of those who voted no and all of those who will do so" refers to the unsuccessful nuclear power referendum in Sweden 1980. However, Trio Sun and the energy issue have nothing more in common than the fact that they happened to be the two most important subjects in my head during that Spring of 1980.



Mikael Edlund, 1985

Svävningar

Svävningar
Foto: Sona Hellman
Svävningar
100 kr för hela kvällen
UTGÅR
Program

Danska blockflöjtisten Clara Guldberg Ravn är utbildad på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm för professor Dan Laurin och i Lyon inom tidig musik och nutida musik. Hon frilansar som solist och kammarmusiker och har precis spelat in sin debutskiva på det tyska skivmärket Arcantus. Konserten Svävningar kretsar kring en nyutvecklad blockflöjtsmodell, Eagle. Tack vare olika innovationer är så pass ljudstark att det är möjligt för blockflöjtister som Clara att musicera med andra moderna instrument, som i detta fall en stråkkvintett samt elektronik. Clara träffade tonsättarna Johan Blixt och Gustav Lindsten på Kungliga Musikhögskolan. Där påbörjades det projekt som utmynnat i de två nyskrivna verken Konversationer av Johan Blixt och Deus Ex Machina av Gustav Lindsten. Projektet har genomförts med stöd av Föreningen Svenska Tonsättare, Helge Ax:son Johnsons Stiftelse samt Gertrude och Ivar Philipsons Stiftelse.

 

Johan Blixt (1991) -  Konversationer (2019) 20”

– monolog

– dialog

– offentliga

– parallella

– intermezzo

– maniska

– intima

– avslutande

Gustav Lindsten (1990) - Deus Ex Machina (2019) 25”

– Calls

– Hidden layer

– ”Recurrent stream”

– Neural nets (Cadenza)

– Deus Ex Machina

Medverkande

Clara Guldberg Ravn, blockflöjt

Gudrun Dahlkvist, violin,

Frieda Mossop, violin,

Anna Rubinsztein, viola

Johannes Rydén, cello

Linnéa Fredriksson, kontrabas

Verkkommentarer

I Konversationer utforskar Johan en litterär berättande stil inspirerat av hans favoritromaner. I stycket avbildar han olika möten från litteraturen och livet. Stycket är i sex satser med olika instrumentation utifrån ensemblen. Stycket börjar och slutar med elektroniskt processerad blockflöjt och vandrar genom olika typer av konversationer såsom dialog, manisk och parallella konversationer.

 

I Deus Ex Machina har Gustav utforskat hur artificiell intelligens kan användas i komponerandet.

Han har i detta verk använt sig av Googles forskningsprojekt Magenta, som inriktar sig på att förenkla processen i att inkorporera A.I. som ett verktyg för musiker. Gustav har använt alla sina tidigare stycken som en databas för A.I:n att utgå ifrån, då för att generera ett nytt notmaterial baserat på hans egen musikaliska röst. Detta gestaltat i ett samspel mellan solist, ensemble och elektronik.

www.claraguldbergravn.com

www.johanblixt.com

www.gustavlindsten.com

https://svavningar.wixsite.com/mysite