Henrik Strindbergs Etymology beställdes av Sveriges Radio och uruppfördes av KammarensembleN 1990. Strindberg skrev verket då han bodde i Paris och var mycket engagerad i datorprogrammering. Verkets sju korta satser, växelvis för ensemble och solo, är döpta efter olika kommandon i programmeringsspråket C. De lätta, rytmiskt intensiva och bitvis repetitiva styckena går att spelas var för sig eller i slumpmässig följd. 

Då Ylva Fred inför jubileet fick en beställning från KammarensembleN frågade hon genast om de hade lust att ta in en sångsolist. Med mezzon Emma Sventelius i åtanke har hon komponerat en sångcykel med texter plockade ur den svenske poeten Axel Winqvists samling Den sista människans leende.
– Scenbilden är en postapokalyptisk värld, i vilken det finns en ensam människa kvar. Dikterna är abstrakta och öppna för tolkning. Det är allvarliga texter, men de innehåller också mycket humor. Naturlyrik blandas med modernt språk och trots en underliggande smärta finns det en lätthet i språket, berättar hon.
Även Ylva Freds sånger, som hon ser på som låtarna på en EP, är fulla av kontraster. Solistinslag varvas med tuttipartier och det finns inslag av såväl barockornamentik som jazziga harmonier.

I Rotorelief, som skrevs 1998-2001, uttrycker Ivo Nilsson sin fascination för konstnären Marcel Duchamps och Man Rays film Anémic Cinéma (1926), som består av tredimensionella spiraler som roterar omväxlande med franska nonsenstexter. Nilssons svit är skriven för recitatör, solist och ensemble. Recitatören läser texterna och musikerna spelar förutom på traditionella instrument även med schackpjäser, mynt och saxar, det vill säga ett slags klingande ready-mades.

Tack till Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI) som bidragit med repetitionslokaler och instrument. 
Konserten spelas in av Sveriges Radio.