Tonsättaren och trombonisten Ivo Nilsson har kurerat denna musikaliska och litterära afton. Programmet kretsar kring den tysk-svenska författaren Nelly Sachs som tilldelades Nobelpriset i litteratur 1966 tillsammans med den israeliske författaren Samuel Agnon. Musiken framförs av respekterade uttolkare av modern konstmusik: internationellt uppmärksammade Ensemble MA och den flitigt anlitade sopranen Alexandra Büchel.

Nelly Sachs, som var av judiskt ursprung, flydde nazisterna och levde i exil här i Sverige. Hon skrev många brev. Bland annat brevväxlade hon med den rumänskfödde poeten och översättaren Paul Celan. Bara några portar bort från Nelly Sachs adress växte Ivo Nilsson upp. När han hittade ett brev som Sachs adresserat till sin hyresvärd på Bergssundsstrand fångade det honom. ”Jag kunde inte släppa tanken på brevet,” berättar Nilsson, ”främst för dess konkreta men samtidigt surrealistiska ton. Som om det sammanfattade hela hennes poetiska universum.”

Resultatet blev stycket Matematik à la Satane för röst och ensemble, döpt efter en kort dikt av Nelly Sachs. Styckets format knyter an till melodramer som Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire och Igor Stravinskijs Historien om en soldat. Målet med stycket beskriver Ivo Nilsson som att ”i musikalisk form synliggöra hur flyktingproblematiken ingalunda är ett nytt fenomen, och hur den förvandling som integrationen innebär kan vara både smärtsam och förlösande.”

Om Nelly Sachs flykt, hennes tillvaro i Sverige och hur exilen påverkade hennes författarskap har Aris Fioretos skrivit om i sin bildbiografi Flykt och förvandling. Fioretos medverkar också under konserten och ger en reflektion med utgångspunkt i biografin.

Dryga decenniet tidigare komponerade Nilsson stycket Lunaria, inspirerat av den italienske journalisten och författaren Italo Calvinos science fiction-novellsamling Kosmokomik. I var och en av novellerna utgick Calvino ifrån ett vetenskapligt faktum och broderade ut en fantasifull, inte sällan absurdistisk historia utifrån det.

Ivo Nilsson har i Lunaria gått tillväga på liknande sätt. Stycket består av tio satser, ”allegorier” som han beskriver dem, med titlar lånade från Calvinos noveller. Även här märks inspiration från Schönberg, men huvudsakligen från Calvinos texter som Nilsson har bearbetat och förvandlat till abstrakta språkljud. Resultatet liknar de märkliga namnen på karaktärerna i Calvinos berättelser, däribland Kgwgk, Ayl, Qfwfq och Vhd Vhd.

På konsertprogrammet står även Paths of wood and pearl av Jenny Hettne, ett stycke med tonhöjd som huvudsakliga idé. Stycket är skrivet för flöjt, violin, cello och piano. I början spelar kvartetten ett begränsat material, bestående av ett fåtal olika toner. Musiken ter sig försiktig, dröjande, sökande. Efter det följer ett avsnitt helt utan tonhöjd, med enbart rytm i fokus. Slutligen ”öppnar sig musiken”, som Hettne själv beskriver det, och antalet tonhöjder som spelas ökar. Rytm är också centralt för verket, både som musikens motor och som dess ryggrad.

Verkkommentarer

Ivo Nilsson: Matematik à la Satane

Matematik à la Satane baseras på ett brev som Nelly Sachs skrev till sin hyresvärd på Bergsundstrand där tematiken flykt och förvandling – som kännetecknar Sachs diktning – paras med konkreta observationer av störande ljud. En tematik som är lika aktuell i dag som när brevet skrevs.

Detta verk ingick i ett större projekt med österrikiska tonsättare som också tonsatt texter av Nelly Sachs. Projektets målsättning var att i en musikalisk form synliggöra hur flyktingproblematiken ingalunda är ett nytt fenomen, samt hur den förvandling som integrationen innebär kan vara både smärtsam och förlösande.

Ivo Nilsson

Jenny Hettne: Paths of wood and pearl

Huvudidén i stycket är tonhöjd. Med utgångspunkt i ett fåtal tonhöjder, ett mycket begränsat material, genomgår stycket en del helt utan tonhöjd och med slagverksljud i fokus. Slutligen öppnar sig musiken för ett större antal tonhöjder. Genom hela stycket löper en rytmisk basso continuo som växlar mellan de olika instrumenten.

Stycket beställdes av Peärls Before Swîne Experience och Kulturrådet och uruppfördes i oktober 2011 under festivalen Sound of Stockholm.

Jenny Hettne

Ivo Nilsson: Lunaria

Inspirationskällan till Lunaria är Italo Calvinos bok "Kosmokomik" från 1965. Satserna hämtar sina rubriker från olika kapitel i boken. Calvino använde sig av korta, vetenskapliga texter kring universums ursprung som utgångsmaterial för sina allegorier i fantastisk stil. På ett motsvarande vis har Ivo Nilsson låtit Arnold Schönbergs Pierrot lunaire bilda utgångspunkt för en serie klangliga fantasier.

Schönberg finns dock inte med i form av direkta citat. Snarare har instrumentbesättningens variationsmöjligheter och själva klangvärldens öppningar mot abstrakta strukturer, inklusive förhållandet till månen, fungerat som en sporre i komponerandet. Calvino-texterna har också de bearbetats och förvandlats till mer abstrakta språkljud, i samma anda som de märkliga namnen på karaktärerna som för berättelserna i Kosmokomik framåt: Kgwgk, Qfwfq, Vhd Vhd och Xlthlx.

Magnus Haglund