Festivalprogram 2018


Berwaldhallen / Studio 2
- Konsertintroduktion
Victoria Borisovna-Ollas
Victoria Borisovna-Ollas

Konsertintroduktion


Berwaldhallen / Studio 2 Övre foajén
Fri entré

Inför Berwaldhallens konsert kl. 18.00 samtalar David Saulesco med tonsättaren Victoria Borisova-Ollas om hennes verk Wunderbare Leiden, underbara lidande, en fantasi över teman komponerade av makarna Robert Schumann och Clara Wieck. Borisova-Ollas har också inspirerats av deras respektive personligheter och såväl orkestern som de två pianosolisterna får ge röst åt de briljanta och virtuosa musikerna. Verkets titel är taget ur Robert Schumanns egen dagbok och återspeglar hans eget sinnelag liksom den känslosvallande epoken han och Clara levde i: Visst lider vi, men också lidandet är underbart! Förutom Wunderbare Leiden framför Sveriges Radios symfoniorkester musik av Robert Schumann samt den store senromantikern Richard Strauss.

Medverkande

Victoria Borisova-Ollas, tonsättare

Victoria Borisova-Ollas was born 1969 in Russia but has lived in Sweden for many years. She first achieved international recognition when her work Wings of the Wind won second prize in the Masterprize competition in 1998: the critics were ecstatic, describing her work as a piece of "sparkling sonic poetry." She uses an original and innovative vocabulary of sounds to create acoustic spaces of great beauty and intensity, capable of captivating both sophisticated ears and those of less experienced but curious.

Victoria began her musical studies at early age. After graduating first from the Central School of Music in Moscow and then from the famous Tchaikovsky Conservatoire, she continued her composition studies in Sweden at Malmö Music College and in England at the Royal College of Music in London.

Her music is widely performed all around the world by orchestras such as London Symphony Orchestra, BBC Philharmonic Orchestra, Munich Philharmonic Orchestra, Wiener Radio Symphony Orchestra, Pittsburgh Symphony Orchestra, NHK Symphony Orchestra (Tokyo), Stuttgart Radio Symphony Orchestra, Finnish Radio Symphony Orchestra, Duesseldorf Symphony Orchestra, Swedish Radio Symphony Orchestra, Bern Symphony Orchestra, Helsinki Philharmonic Orchestra, Gothenburg Symphony Orchestra, Swedish Royal Philharmonic Orchestra, Winnipeg Symphony Orchestra, The Raschèr Saxophone Quartet, Kammarensemblen and by other orchestras, ensembles and performers. Her works have been broadcasted by Swedish Television, BBC Radio 3, Swedish Radio P2 and by other broadcasting companies in Finland, Russia, USA, Slovenia, Germany, Canada etc. Some of the pieces have been released on CD`s ( EMI, Metronome Recordings in UK, Phono Suecia, Media Artes/Chamber Sound, Musica Rediviva in Sweden).

Her clarinet concerto Golden Dances of the Pharaohs was awarded two times, first from The Swedish Music Publishers Association's Annual Music Publisher's Award 2010 and next year, 2011 from The Royal Swedish Academy of Music/ Christ Johnson Prize. She also recieved The society of Swedish Composers Award/ Hilding Rosenbergs Prize 2009; The Swedish Music Publishers Association's Annual Music Publisher's Award 2008 for The Ground Beneath Her Feet, The Royal Academy of Music/ Minor Christ Johnson Prize for Symphony no.1 "the Triumph of Heaven" 2005.

Since 2008 Victoria Borisova-Ollas is member of the The Royal Swedish Academy of Music.

Most of her works are published by Universal Edition, Vienna. Other publishers are Novello&Co (Music Sales Classical), Gehrmans Musikförlag, ABRSM Publishing, Svensk Musik/Swedish Music Information Center.

 

David Saulesco

Many who were born in the 1980s grew up with a video game console or computer close at hand. Seven years old, David Saulesco sat with his Game Boy at his parents’ piano and tried to play along with the music coming out of the machine’s tiny, tinny speaker. The music stirred a desire for something more than just beating a level or an enemy and 16 years old he wrote his first original game soundtrack. Today he is a flexible and multitalented musician who moves effortlessly between genres and contexts: from soundtracks to symphonies, from pop songs to choral music, and beyond.

David’s works as a composer and arranger have been featured in Europe and North America. He has been commissioned by world-famous artists such as Perpetuum Jazzile and Video Game Orchestra and worked with Swedish ensembles like Nordic Chamber Orchestra, NorrlandsOperan Symphony Orchestra and Norrbotten Chamber Orchestra. His critically acclaimed Christmas Oratorio is published by Gehrmans Musikförlag where you can also find more music, as well as at Bo Ejeby Förlag. He has also published several albums and has been featured on compilations like SUCCESSOR by the Materia Collective and several editions of the Songs for the Cure annual cancer research fundraiser project. The commissioned piece Tolerance for chamber orchestra was broadcast by the Swedish Radio P2 in 2016.

Besides composing, David is also an accomplished singer. He has performed at Stockholm’s 750th Anniversary, with the Royal Stockholm Philharmonic and as a soloist in major choral works such as A God Disguised (Larsson), Oratorio de Noël (Saint-Saëns), Requiem (Mozart) and Liebeslieder (Brahms). David also writes regularly for the Swedish Radio and has produced content for the Swedish Radio P2. He has been engaged as a speaker or emcee by Berwaldhallen, Studio Acusticum, Stockholm Concert Hall and Dans i Nord among others. He teaches composition privately and at the Kapellsberg School of Music in Härnösand.

 

 

- Invigningskonsert
Stockholms Saxofonkvartett och Ulrika Bodén, illustration Jenny Soep
Stockholms Saxofonkvartett och Ulrika Bodén, illustration Jenny Soep

Invigningskonsert


Berwaldhallen / Studio 2 Övre foajén
Fri entré

Miklós Maros f 1943 – Festeggiamento no 2 per due saxofoni (1999) 5’

Ylva Bentancor f 1967 – Omen För saxofonkvartett (2003) 3'

Madeleine Jonsson Gille f 1991 – New Paintings (2018) 3’ uruppförande

Ivo Nilsson f 1966 – Sotto Vuoto per sassofono tenore e trombon (2002-03) 6' 

Medverkande

Välkomsthälsning av Jörgen Pettersson, Svensk Musikvårs festivalledare och Helena Wessman, chef för Berwaldhallen, Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören.

Invigningstal av Föreningen Svenska Tonsättares ordförande Martin Jonsson Tibblin

Mathias Karlsen Björnstad, sopransaxofon
Jörgen Pettersson, altsaxofon
Theo Hillborg, tenorsaxofon
Linn Persson, barytonsaxofon
Verkkommentarer

Festeggiamento No 2

Den amerikanska saxofonisten Lawrence Gwozdz bad mig att skriva ett verk för sopran- och altsaxofon för en hyllningskonsert för Sigurd Raschèr på sin 90- årsdag. Stycket blev Festeggiamento No 2. Stycket börjar som en fanfar, men den består av virtuosa passager och mycket rörelse. De två instrumenten följer varandra i samma register i stort sett hela tiden men de spelar i olika tonarter, en halvton ifrån varandra. Materialet består av två pentatonskalor, en i B och en i H, som i klingande partitur noteras också med fasta förtecknen, med 5 b, resp. 2 #. Detta skapar en del dissonanser även om varje stämma i sig är helt tonal. Stycket består av flera delar. Den första är just den fanfarliknande, virtuosa löpduellen mellan de båda saxofonerna. Därefter kommer en lugnare del med mycket svagare dynamik. Där spelas en del upprepade toner, som om det vore långsamma drillar. Stämmorna har fortfarande inga gemensamma toner men dissonanserna är mindre påtagliga här. Så småningom tillkommer enstaka, korta, starka staccatototoner i flödet och de blir fler och fler, detta leder till en serie löpningar. Dessa består av treklanger, omväxlande dur och moll, olika i olika stämmor, som hela tiden kompletterar varandra, utan gemensamma toner. Den svagare mellandelen kommer tillbaka något förkortad och en treklangslöpning över nästan hela registret leder stycket till en repris av det
första, rörliga delen och avslutar på höjdpunkter efter ytterligare en lång löpning.

Miklós Maros, född 1943 i Pécs, Ungern. Studerade vid Ferenc Liszt Musikakademi i Budapest, senare vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm för Ingvar Lidholm och György Ligeti.

Maros har varit lärare på Musikhögskolan samt på Elektronmusikstudion i Stockholm (EMS). Han är också aktiv som dirigent. 1972 grundade han Marosensemble, som har etablerat sig genom omfattande konserter och inspelningar under 25 år som en av Skandinaviens ledande moderna musikgrupper.

Listan över hans verk innehåller cirka 250 kompositioner, bl.a. en opera, fyra symfonier, konserter för solister och orkester, kammarmusik och elektroakustiska verk.

Han har fått ett flertal utmärkelser och har sedan 1990 innehavare av Statens inkomstgaranti för konstnärer.

Han är medlem av Kungliga Musikaliska Akademien.

Ylva Bentancor (född 1967 i Stockholm, Sverige) är ljudkonstnär/tonsättare.

Hon gick ut Kungliga Musikhögskolans kompositionsutbildning med diplom år 2000, och med fötterna i den moderna konstmusiken har hon utvecklats mer och mer mot politisk ljudkonst, men använder musikens gestik och form för att skapa känslor i ljudlandskapet.

2017 skrev hon ett stort verk, World disorder, på beställning från documenta 14 som tog plats i Kassel och Aten, verket sändes på radio i åtta länder under eventet. Det är en poetisk resa genom en högst personlig bild av världsklimatet som det känns idag på alla plan. Hon arbetar även mycket gentemot skolan med att få in ljudkonst i undervisning för att skapa diskussion och uppmana till kritiskt tänkande bland elever på gymnasiet.

Omen är ett förebud om ett längre stycke som kommer för elektronik och saxofonkvartett. Ljuden till nästa version är hämtade från den resa i Mongoliet 2003 där Omen framfördes av Stockholms Saxofonkvartett under en nomadfestival, The Roaring Hoofs. Omen är ett litet experiment med saxofoner och glissandon av olika slag i en enkel struktur av relativt melodisk karaktär. Ett stycke som skulle vara enkelt att repetera in, gå snabbt att skriva och samtidigt vara jag.

 

Madeleine Jonsson Gille (1991)

Bosatt i Stockholm och verksam tonsättare, producent och ledamot i Konstmusiksystrar. Examen i Komposition vid Högskolan för Scen & Musik i Göteborg.

Under Svensk Musikvår 2018 hör ni två nya verk av henne för soloröst och Stockholms Saxofonkvartett. Båda verken rör sig i ett långsamt motstånd där det visuella smälter samman med det ljudande. Under invigningskonserten hör ni henne tolka den samtida röstkonsten i ett kort stycke.

Här kan ni läsa mer om Madeleine Jonsson Gille:www.cargocollective.com/mjgille

Sotto Vuoto (2002-03)

per sassofono tenore e trombone

Ivo Nilsson (1966)

Sottovuoto brukar det stå på italienska kaffeburkar, vilket innebär att innehållet är vakuumförpackat. Orden var för sig betyder däremot ”under tomrum”.

Musiken i denna duo befinner sig mellan tonerna. Innan dom blir till eller efter att dom klingat av. I upptakten, pausen och efterklangen. Där lyssnaren själv fyller i.

- Wunderbare Leiden - Schumann & Borisova-Ollas
Victoria Borisova-Ollas foto Martina Holmberg
Victoria Borisova-Ollas foto Martina Holmberg

Wunderbare Leiden - Schumann & Borisova-Ollas


Berwaldhallen / Studio 2
Ordinarie pris
Köp biljetter här

Robert Schumann 1810–56 – Uvertyr till Genoveva (1847) 9’

Victoria Borisova-Ollas f 1969 – Wunderbare Leiden, fantasi över teman av Robert och Clara Schumann (2010) 17’ Sverigepremiär

Richard Strauss 1864–1949 – Don Juan Don Juan (1888) 17’

 

Medverkande

Sveriges Radios Symfoniorkester
Ariane Matiakh, dirigent
David Huang, piano
Henrik Måwe, piano

Verkkommentarer

Konserten arrangeras av Berwaldhallen under namnet SCHUMANN & BORISOVA-OLLAS.

Läs mer om konserten på www.berwaldhallen.se/konsert/schumann-borisova-ollas/

Wunderbare Leiden

Victoria Borisova-Ollas skrev Wunderbare Leiden: Fantasia över teman av Robert och Clara Schumann (2010) som en hyllning till tonsättarkollegorna inför Robert Schumanns 200-årsdag. Stycket är skrivet för orkester och två pianosolister, vilket båda makarna Schumann var. ”Jag hade under en längre tid funderat på idén att skriva en dubbelpianokonsert”, berättar Borisova-Ollas. ”Varför? Förmodligen därför att mina pianistvänner är många och alla vill de ha en konsert skriven till sig. En dubbelkonsert kan vara en möjlighet att göra åtminstone två personer nöjda på en och samma gång. Skämt åsido så passade detta utmärkt för Schumann jubiléet.”

Namnet Wunderbare Leiden (underbara lidanden) kommer från en dagboksanteckning av Robert Schumann från13 februari 1854. Den fångar inte bara tonsättarens känsloliv utan kanske hela romantikens essens, med sin längtan efter storhet och dyrkan av naturen, även den inre naturen. Romantiken som avlöste upplysningstiden präglades av en ungdomlig hänförelse av känslan och lidelsens rätt. Att anteckningen fångar Borisova-Ollas är inte märkligt med tanke på att hennes musik ofta beskrivs som känslosam, uttrycksfull och kommunikativ. Den präglas ofta av en tydlig spänning som måste upplösas, vilket återkopplar till det underbara lidandet. ”Den får gärna vara vacker,” säger hon om sin musik, ”men aldrig banal. Det räcker inte att det låter vackert, det är för enkelt. Det måste finnas en komplexitet som väcker intresse. Musiken måste ha en berättelse och säga något.” Hur viktig berättelsen är för henne framkommer av hur hon komponerar: ”När jag skriver ett partitur känns det ibland som att jag skriver en bok eller ett filmmanus. Jag sätter alltid berättelsen före stilen och det gör att min musik blir obestämbar.”

I Wunderbare Leiden är det paret Schumanns berättelse som lyfts fram: ”Min tanke var att bygga detta stycke kring citat från både Claras och Roberts musik från den tiden då de träffades och levde ihop”, säger Borisova-Ollas. ”Detta är ett slags familjehistoria med stora dramatiska svängningar men också lugna stunder av en enkel mänsklig lycka. Första pianot representerar Robert och det andra Clara.” Stycket är späckat med citat men det är också något eget som Borisova-Ollas vill säga: ”Jag är ute efter att musikaliskt berätta en helt egen historia baserad på deras gemensamma biografi.”

Mats Hansson

 


Berwaldhallen / Studio 2
- Studio 2
Maria Lithell Flyg, foto Peter Öhlander
Maria Lithell Flyg, foto Peter Öhlander

Studio 2


Berwaldhallen / Studio 2 Studio 2
Fri entré

Maria Lithell Flyg f 1965 – Oboekvartett (2018) 10’ uruppförande

Folke Rabe 1935–2017 – Basta för trombon (1982) 4,5’

Daniel Börtz f 1943 – Kithairon för oboe (1989-91) 4'

Mats Larsson Gothe f 1965 – Ricerco 1 för fagott (2002) 10’

Ylva Skog f 1963 – Lost in a tunnel för trombon (1993) 6’

Sven-David Sandström f 1942 – Oboekvartett (2014) 8’

Medverkande

Håkan Björkman (trombon) är stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester och en av landets mest meriterade trombonister. Vid sidan av orkestertjänsten har Håkan varit solist med ett flertal orkestrar och vunnit flera internationella solisttävlingar. Han har tidigare varit solotrombonist i Hovkapellet och är sedan 2006 solotrombonist i The Chamber Orchestra Of Europé.

Henrik Blixt (fagott) är stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester. Han har tidigare varit solofagottist i Gävle symfoniorkester. Han är utbildad vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm för Carl-Johan Nordin, Hans Samuelsson och professor Knut Sönstevold. Han framträder ofta som kammarmusiker och solist. 2012 uruppförde han Mats Larsson Gothes fagottkonsert Ricerco 2.

Emmanuel Laville (oboe) är stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester. Han har tidigare haft samma position i Royal Scottish National Orchestra. Som gäst samarbetar Emmanuel regelbundet med några av de främsta orkestrarna i Europa, som Chamber Orchestra of Europe, Bayerska Radions Symfoniorkestern, London Symphony Orchestra, med flera.

Geneviève Martineau (violin) är medlem i Sveriges Radios Symfoniorkester där hon sitter i andraviolinstämman sedan 2013. Hon har studerat för Helmut Lipsky vid Conservatoire de Montréal, och för Lynn Chang i Boston. Hon har varit stämledare i Scottish Opera Orchestra och violinist i Royal Scottish National Orchestra och även framträtt vid kammarmusikfestivaler i Skottland, Schweiz, Frankrike och Kanada.

Eriikka Nylund (viola) är stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester. Hon har studerat vid Sibeliusakademien i Helsingfors, Mozarteum i Salzburg och Musikakademie i Basel. Hon har vunnit flera tävlingar och varit solist med orkestrar som London Philharmonia, Kungliga Hovkapellet och Kungliga Filharmonikerna. Hon har också uppträtt på en rad kammarmusikfestivaler i Norden, Colombia och USA. Chul-

Geun Park (cello) är medlem i Sveriges Radios Symfoniorkester. Han är utbildad privat för Wolfgang Boettcher och vid Högskolan för Musik och Dans i Köln för Maria Kliegel. Han har vunnit en rad priser vid kammarmusiktävlingar bland andra internationella Rubinsteintävlingen. Han har tidigare suttit ii Dresdens symfoniker och varit solocellist i Neubrandenburger Philharmonie.

Verkkommentarer

Maria Lithell Flyg

Är en tonsättare som i sin musik gärna infogar andra konstformer, uttryck och jobbar både visuellt, med text eller rörelse. Målet är att spegla vår samtid, göra oss uppmärksamma på hur vi beter oss, vart vi är på väg och beröra. Med sin bakgrund som sångerska vid Kungliga Operan i Stockholm och sin utbildning både inom litteratur, dans, psykologi och filosofi tänker hon ofta i bilder och uttrycker sig sceniskt.

Hennes musik är ofta känslosam och uttrycksfull med ett stråk av sorg uppblandat med absurd humor.

Har studerat för Pär Lindgren och Karin Rehnqvist vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, med konstnärlig masterexamen 2014.

Har skrivit musik till: ensemble recherche (Tyskland), Musica Vitae, Radiokören, KammarensembleN, Sveriges Radio P2/Östersjöfestivalen, Norrköpings Symfoniorkester, Uppsala Vokalensemble, KFUMs Kammarkör, Stockholms Saxofonkvartett, Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Blåsarsymfonikernas Saxofonkvartett, ensemble KROCK, Antonio Hallongren, Magdalena Meitzner, Linn Persson, Symbio, DuoGelland, Cecilia Zilliacus, Olle Persson, David Huang, Åsa Thyllman.

Gick till final i Detroit Symphony Orchestras tävling för ny orkestermusik, 2015, med stycket In and Out för symfoniorkester. Har erbjudits och varit på residens vid Ucross Foundation, Wyoming, USA september 2016.

Khitairon skrevs till Helen Jahren och är tillägnad Ingvar Lidholm. Uruppförandet ägde rum på Fylkingen 1991. (Finns inspelat på Phono Suecia, Oboe con forza). 

Basta. I början av 80-talet komponerade jag en serie virtuoso stycken för solister på olika instrument. Basta var den första av dessa. Här kan du höra exempel på extremt snabba rörelser och ackord som produceras när spelaren sjunger och spelar samtidigt. Samma tekniker, mycket vidareutvecklade, används i min trombonkoncert "Alla ensamma människor ...", som skrevs för Christian Lindberg 1990 och spelades in av honom på BIS CD-etiketten.

Under de följande åren har jag skrivit fler verk för trombon i kombination med andra instrument, alltid för kristen som trombonspelare: "Tintomara" för trumpet och trombone / 1992 / och "Jawbone Five" / 1996 / för trombon och sex slagverkare. Jag har också skrivit musik för andra brassinstrument: "Shazam", för solo trumpet, en konsert för trumpet och sinfonietta, en konsert för fransk horn och strängorkester, "Escalations" för mässingskvintett och Concerto Grosso för mässingskvintet och symfoniorkester .

En vanlig fråga är om det finns en historia bakom "Basta". Jag har aldrig haft någon "story" eller "program" i åtanke när jag skrev Basta, men det är sant att början och slutet satte någon typ av situation ...

Jag fick tanken på att spelaren kunde ses som en slags budbärare som skyndar in och levererar sitt budskap och då - BASTA! - rusar undan (Du vet att "basta" på italienska betyder "NU !!!".) Men bortsett från det finns det ingen ytterligare historia som t ex vad som är tillräckligt? eller vad är meddelandet? eller varför detta brådska? Det är upp till allas fantasi. Men jag tycker att musiken i sig, som den är virtuos, ibland bär en känsla av stress och brådska, i synnerhet i slutet där motiv och motivfragmenter sjugglas runt och fraser inte är färdiga innan nästa bryter in .. ..

Ricerco, från italienskans “ricercare”, betyder ”Jag undersöker". Titeln syftar på min vilja att i verket ordentligt utforska fagottens olika möjligheter. Kompositionen kan översiktligt indelas i fyra delar. Den första baserar sig på ett uppåtgående arpeggio, som i rytmiska variationer utvidgar sig uppåt i registret. 

I den andra delen står ackordspel i fokus – som om arpeggiots toner nu spelas samtidigt som ackord. Små rörliga intermezzi (som dyker upp redan i första delen) finns insprängda i denna sats där även glissandi-effekter introduceras. I slutet av denna del blir staccato-spel mer och mer dominerande. 

Den tredje delen fungerar som en genomföringsdel där alla hittills introducerade spelarter sammanfattas, innan den fjärde delen (Finale) återkopplar till inledningens arpeggio-figurer, utökat med snabba löpningar. Dessa för oss till en avslutande Coda som sätter punkt för detta halsbrytande ekvilibristiska äventyr i en akt för fagottsolo. Ricerco är tillägnat, utarbetat i samarbete med, och skrivet för Henrik Blixt. 

Lost in a tunnel (1993) för solotrombon. Jag komponerade Lost in a tunnel efter att ha varit på en sommarkurs i komposition för tonsättarna Pär Lindgren, Jan Sandström och Anders Hillborg i Framnäs. Parallellt till våran kurs hade musikern Christian Lindberg en internationell kurs i trombonspel. Vi träffades alla för att spela fotboll efter dagens studier men vi gjorde också ett litet projekt tillsammans med dom. 

Efter det behöll jag kontakten med några musiker och Lost in a tunnel är komponerat för Christoffer Sjögren som uruppförde det i Växjö, inom Media Artes konsertserie, och han spelade det även bland annat på sin examenskonsert på Musikhögskolan i Malmö.

 

Sven-David Sandström

Ingen kompositör har gjort ett sådant intryck på det samtida svenska musiklivet som Sven-David Sandström. Hans katalog över verk, som innehåller cirka 300 kompositioner, ger bevis för inte bara en imponerande produktivitet utan innehåller också ett otroligt brett utbud: allt från storslagna operor och oratorior till intim kör- och kammarmusik. Med sin osannolika kombination av kreativitet och noggrannhet i kompositionens hantverk, rastlös nyfikenhet och ständigt roterad formföreställning, ersätter Sandström till alla uppträdanden oroade mellan en sofistikerad orkestralstruktur och musikaliska melodier, filmmusik och musik för kyrkan. På 2000-talet har han särskilt fokuserat på helig körmusik.

 

Sven-David Sandström hade sitt genombrott 1972 med Through and through , ett orkesterverk som möttes med internationellt svar när två år senare utförs av Concertgebouw orkester i Amsterdam. Sandström etablerade sig snabbt som en ledande modernist i den yngre generationen av skandinaviska kompositörer, inte sällan med värderingar av en skrämmande svårighetsgrad. Pierre Boulez valde till exempel att utföra sitt stycke ytterst med BBC Symphony Orchestra.

Omkring 1980 kom en avgörande vändpunkt i Sven-David Sandströms tonspråk. Utan att överge de höga kraven på sina exekutionärer blev hans musikaliska form av adress enklare, mer känslomässig. Den epok-making Requiem De ur alla minnen fallna , en mäktig fresco över förintelsen av förintelsen, står ut idag som en av de mest framträdande arbetena i 1900-talets svenska musik. Ett antal körverk började hälla från Sandströms penn, alla eftertraktade av Sveriges många elitkörer. Samtidigt väckte hans intresse för scenen och resulterade bland annat i sex ursprungliga ballettresultat.

High Mass (1994), ett monumentalt arbete för fem kvinnliga vokalsolister, stor kör och orkester, modellerad på JS Bach's Mass in B minor, mottogs med högt tilltalande. Med masstexten i 25 rörelser, precis som modellen, är tonsspråket ändå Sandströms egna hela. Den här kraftfulla mässan utfördes också tio år senare i Bachs stad Leipzig med Gewandhaus-orkesteren under pjäsen av Herbert Blomstedt och en inspelning utfärdades på Deutsche Grammophon.

Redan på 1980-talet hade Sven-David Sandström komponerat ett par moteter för kör efter barockmodeller: ett slags hyllning till Henry Purcell och Dietrich Buxtehude. Efter högmassanbörjade han känna en affinitet med de gamla mästarna, speciellt Bach. Sandström har uttryckt önskan att knyta sig till traditionen. Han har därför gett oss Ordet (The Word) (2004), en storskalig "passion" med den evangelistiska delen skräddarsydd för Anne Sofie von Otter. För librettisten valde han poeten Katarina Frostensson, med vilken han redan samarbetat i den framgångsrika operaen Staden (1996). Vidare komponerade han en Christmas Oratorio (2004), kantaten Wachet auf(2008) och på uppdrag av Helmuth Rilling's Internationale Bachakademie Stuttgart, en Magnificat (2005) med en orkestralstruktur för barockinstrument. Rilling och Oregon Bach Festival ligger också bakom kommission av den kolossala Messias (2009), inställd på exakt samma text som Händels välkända version.

Serien av sex motetter efter Bachs original upptar en speciell position. Initiativet togs av körprofessor Stefan Parkman och resulterade i Lobet den Herrn . Denna inspirerade Ingemar Månsson, som en gång var ledare för Hägersten Motetköret där Sandström hade sjungit med tioårarna i många år, att lägga upp en order för Singet dem Herrn , ett arbete för dubbelkör. 2008 kunde Sandström avsluta denna unika samling motets, var och en avsedd för en skicklig svensk körledare.

Också i sin yrkesroll har Sven-David Sandström blivit inspirerad av St Thomas's stora kantor. 2008, när hans tioåriga professor i sammansättning vid det prestigefyllda Bloomington University i Indiana slutade, kunde han förverkliga en långvarig dröm: att komponera, som Bach, för alla helgdagar i det förkyrkliga året. Han har gärna tagit sig för att regelbundet leverera musik: ett arbete varannan vecka. Kompositprocessen utvecklas i nära samarbete med de musikaliska ensemblerna på Stockholms domkyrka och Gustaf Sjökvist. Men också med körledaren Mona Ehntorp i Stockholms förorten Hässelbys församling, och dess mer blygsamma resurser.

Det här är en så unik som den är generös till den svenska kyrkan och dess aktiva musikaliska liv. Sven-David Sandströms fullständiga kyrkans årcykel är planerad att vara färdig vid våren 2011 och med 65 arbeten som täcker alla söndagar. Huvuddelen av dessa verk är musik av varierande komplexitet för en cappella kör, men det finns också cantator för solist och orgel, såväl som rent instrumentella verk.

Camilla Lundberg

 

Oboekvartetten komponerades 2014 och uruppfördes samma år av Emmanuel Laville, oboe Genevieve Martineau, violin, Erikka Nylund, viola och Astrid Lindell, cello i Stockholm, Radiohuset, Studio.

TeaterStudio Lederman
- The Remin Trio
Girilal Baars, foto Han Yingchou
Girilal Baars, foto Han Yingchou

The Remin Trio


TeaterStudio Lederman
Fri entré

Lars Bröndum – Five Pages (2017) 6´, uruppförande

Ylva Q Arkvik – Soundscapes (2012) 8´

Girilal Baars – Sarabande for the Neoteric (2018) 5´, uruppförande

Lars Bröndum – Short Circuit (2004) 5´

Ylva Q Arkvik – Gregorian chant (2016) 6´

Girilal Baars – Die Mensch Ions (2018) 6´, uruppförande

Medverkande
Ylva Q Arkvik (1961) – theremin, elektronik, röst
Girilal Baars (1967) – theremin, elektronik, röst
Lars Bröndum (1961) – theremin, elektronik, slagverk
Verkkommentarer

Lars Bröndum Five Pages (6’20’’) 2017, uruppförande

Ett grafiskt stycke för tre thereminer, röst och slagverk. Stycket komponerades i

Cortona, Italien i december 2017.

 

Ylva Q Arkvik Soundscapes (8’35’’) 2012

Ett verk för theremin, elektronik och röst. Skrevs ursprungligen till en

kyrkoföreställning. De olika ljudkällorna står i ett symbiotiskt förhållande till

varandra och bildar tillsammans en klangfull väv. Harmoniken är byggd kring tydliga

intervaller som slingrar sig tätt samman. Trots en tydlig process dröjer sig känslan av

oföränderlighet kvar intill slutet.

 

Girilal Baars Sarabande for the Neoteric 2018, uruppförande

Koreografi för tre thereminister.

 

Lars Bröndum Short Circuit (~5’00’’) 2004

Short Circuit är ett grafiskt partitur inspirerat av ett kopplingschema. Musikern har

möjlighet att “koppla om” flödet så olika versioner av stycket uppkommer.

Korslutning kan uppkomma... Stycket komponerades 2004 och uruppfördes av

reSurge. Detta är ett arrangemang för tre thereminer.

 

Ylva Q Arkvik Gregorian chant (~6’00’’) 2016

För 3 thereminer och röster. Verket är komponerat för The Remin’ Trio och alluderar,

precis som titeln indikerar, till äldre tiders kyrkosång.

 

Girilal Baars Die Mensch Ions (~6’00’’) 2018, uruppförande

För tre thereminer, två röster och en publik.

- Duo Ego
Duo Ego, Foto: Kristin Lidell
Duo Ego, Foto: Kristin Lidell

Duo Ego


TeaterStudio Lederman
Fri entré

Paula af Malmborg Ward (1962) - ur Vad man måste (2008) 11'

Karin Rehnqvist (1957) - Sleep Now (2015) 9'

Peter Lyne (1946) - Childhood (2017)  6'

Thomas Liljeholm (1944) - Ur Dvärgen Gustafs Cirkus (2011) 12'

Medverkande
Monica Danielson, mezzosopran
Per Sjögren, slagverk
Verkkommentarer

Karin RehnqvistSleep now Sleep now är en vaggsång i form av ett minidrama. En mamma försöker sjunga sin baby till sömns, vilket inte alltid är så lätt! Under tiden hon sjunger sin lugnande vaggsång blir hon mer och mer otålig och frustrerad vilket förstås bara gör situationen värre. Alla sysslor hon behöver komma ihåg att göra mal samtidigt i hennes huvud: ”måste tvätta, måste ringa mamma, har jag matat katten?”

Paula af Malmborg Ward – ur Vad man måste
I de förfrågningar jag får gällande nya kompositioner ingår inte helt sällan en önskan om lite humor. När Duo Ego hörde av sig om ett sceniskt stycke möttes vi i ambitionen att låta både det tunga och lätta låta. Följaktligen ropade jag in ett finfint tvättbräde på Tradera, skickade maken till Malmö Centralstation att inhandla en persisk daf och hepp: Vad man måste! Ta-Daa! Men vad man också måste är ju att hitta bra texter. Både Per och jag hade i hyllan en underbar liten fransk bok med namnet "Den första klunken öl och andra små njutningar" av Philippe Delerm. Där fanns "Banana-split" som i vår opera kom att bilda fond för en helt annan situation än vad författaren kanske ursprungligen tänkt sej, men jag har nu nogsamt inhämtat tillstånd att använda den svenska översättningen minus de 5 sista meningarna, så allt har gått rätt till. Nå, vi botaniserade vidare, bland dödssynderna och andra uppmuntrande teman som skulle ge vår historia om banana-spliten lite ljus från ett annat håll. Eller rättare sagt mörker. Och min favorit Lina Ekdahl kom än en gång till tals (sjungs?) och kompletterade vårt frossartema med rätta men inte räta vinklar. Ut klev en hopplöst ensam människa som går ett tragiskt öde till mötes. Härligt - ett riktigt operatema! God lyssning önskar Paula af Malmborg Ward, tonsättare

Peter Lyne - Childhood
Peter Lyne är född i England 1946, men sen många år bosatt i Sverige. Han har parallellt med sitt framgångsrika komponerande varit aktiv som pedagog, konsertarrangör och entusiast inom framför allt den nutida musiken. Därmed har han haft en avgörande betydelse för en hel generation svenska tonsättare och musikutövare. Han har skrivit fler än 150 verk och kvällens stycke Childhood är en tonsättning för röst och slagverk där texten är hämtad från en dikt av John Clare. Verket är skrivet för Duo Ego. John Clare (1793-1864) levde under fattiga förhållande som lantbrukare då han 1820 väckte uppmärksamhet med sin första diktsamling. Han blev, troligen bland annat på grund av alkoholmissbruk, psykisk sjuk och avslutade sin levnad på mentalsjukhus. Clare beskrev ofta naturen runt sin hemby i sina dikter och betraktas numera som en av Englands främsta poeter.

Thomas Liljeholm – Ur Dvärgen Gustafs Cirkus (2011) liten musikdramatisk scen för mezzosopran och slagverk När jag fick frågan om jag ville skriva ett nytt verk för Duo Ego gav jag mig själv inte någon betänketid, något som jag borde ha gjort. Plötsligt stod jag där med en beställning – utan text. Tiden hastade. Bodil Malmsten speglar i sin diktning ett förbehållslöst, omedelbart synsätt fyllt av humor och allvar. Hennes språk är organiskt och ligger det musikdramatiska uttrycket nära. I mitt sökande efter texter gav jag mig ånyo i kast med hennes diktning, vilken jag följde ända till begynnelsen – Dvärgen Gustaf, hennes första diktsamling. Jag har klätt Malmstens text i en klingande dräkt som öppnar upp för associationer i flera riktningar. Dikterna – ett urval ur Dvärgen Gustafs Cirkus, som ingår i den större diktsamlingen Dvärgen Gustaf – är ett urval gjort med direkt tanke på Duo Ego. Deras musikdramatiska och kammarmusikaliska fingertoppskänsla har svetsat dem samman till en kropp. I texten framträder berättarjaget som ger oss bilden av ett känslostormande relationsdrama, fyllt av dramatik och vånda: vilja - icke vilja - vilja… Cirkusdirektören, dvärgen Gustaf, styr sitt imperium med järnhand. Gestalterna glider ur och i varandra: Berättarjaget, dvärgen Gustaf, Loppan, ”lilla gumman”, jättedamen Bella och Lindansösen. Cirkusatmosfären vilar tung. Hur förhåller sig en tonsättare till en text som redan säger allt? Att texten utgör inspirationskälla är alldeles uppenbart, men vad tillför tonsättaren själv och vad tillför musikerna? Frågan är inte okomplicerad. Skall en dikt enbart läsas? Tar vi udden av läsarens egen tolkning? Är det överhuvudtaget en tolkningsfråga? Var i så fall går gränsen? Eller, kanske frågan inte är så komplicerad? Här uppstår ett nytt verk - ett helt nytt, självständigt verk. Jag har vidgat de yttre ramarna, men det är fortfarande berättelsen om dvärgen Gustaf som hugger tag i oss, vilket han i sin självupptagenhet säkert inte har något emot? Kan man säga att vi lånar Bodil Malmstens text? Ja, så kanske det är? Vi lånar hennes text. Thomas Liljeholm

- Stockholms Saxofonkvartett med gäster
Linn Persson, foto Christopher Hästbacka
Linn Persson, foto Christopher Hästbacka

Stockholms Saxofonkvartett med gäster


TeaterStudio Lederman
Fri entré

Matthew Peterson f 1984

smooth fat nasty, solo för barytonsaxofon (2017) 10`

Henrik Strindberg f 1954

Cheap Thrills (1993) Ny version (2018) 9´ uruppförande

Madeleine Jonsson Gille f 1991

Mobil 1.1 (2018) 10´ uruppförande

Madeleine Jonsson Gille

Mobil 1.2 soloverk för röst (2018) 8´ uruppförande

Girilal Baars f 1967

Doth Protest Too Much, för saxofonkvartett och röst (2018) 10´ uruppförande

Dror Feiler f 1951

Ki (1998) 3´

Dror Feiler

Anvil and Parachutes (1993) 10´

 

Medverkande
Mathias Karlsen Björnstad, sopransaxofon
Jörgen Pettersson, altsaxofon
Theo Hillborg, tenorsaxofon
Linn Persson, barytonsaxofon

Per Sjögren (slagverk) 1991 examen för Björn Liljequist vid Ingesunds Musikhögskola. 1990-1993 studerade han även för professor Einar Nielsen i Århus och Göteborg. Per är fritt verksam inom framför allt ny konstmusik. Han är initiativtagare till ensemblerna Gageego! och Spectra. Tillsammans med dessa ensembler och andra grupper som KammarensembleN och Curious Chamber Players har han turnerat i exempelvis Sydafrika, USA och Tyskland, bland annat vid Festivalen för ny musik i Darmstadt.

Girilal Baars (röst) har studerat sång vid Sibelius Akademin i Helsingfors, improvisation vid Uppsala universitet, komposition vid Elektronmusikstudion (EMS) och ljudkonst vid Dramatiska Institutet. Baars arbetar med vokal folkmusik, vokala så kallade extended techniques och med elektroakustisk musik. Han inkluderar ofta interaktiva teknologier i sina verk. Han är en av grundarna av vokalkvartetten Äijä, baserad i Finland, är en av medlemmarna i The Remin’ som fokuserar på musik för theremin.

Christopher Hästbacka (piano) har en kandidatexamen från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och en masterexamen från Edsbergs slott. Han har både som kammarmusiker och solist framträtt på scener som Berwaldhallen, Musikaliska och Konserthuset i Stockholm samt i länder som Italien, Tyskland, Frankrike och England. Han har även varit solist tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester och 2016 kom han på andra plats i den prestigeladdade tävlingen solistpriset.

Verkkommentarer

Matthew Peterson

Sedan han flyttade från North Dakota till sverige 2008, har den svensk-amerikanska tonsättaren Matthew Peterson gjort succé med stora opera produktioner och prisvinnande verk. 

Han är en tonsättare som i sitt konstnärskap rör sig dynamisk mellan relevanta nutida opera, färgstarka orkesterverk som hyllar en stor och kraftfull natur, och vackra, lyriska körverk.

Genomfört studier i komposition vid St. Olaf College, Indiana University, och Gotlandstonsättarskolan där han studerade för bl a Sven-David Sandström.

smooth fat nasty (2017)

Innan jag skrev verket, saxofonist Linn Persson och jag spelade in olika tekniker och klanger på hennes baryton sax. Jag skulle beskriva klangen i dessa videos som antingen smidigt, fet, eller lite snuskig. Alltså, “smooth, fat, nasty.” (“Nasty” uppkommer också i ett vidrigt citat från USAs president).

“Smooth fat nasty” var beställd av Linn Persson för 2017 Sound of Stockholm festivalen.

I could describe her playing in these videos as variously smooth, fat, and nasty, hence the title (which was also inspired by noxious quotes by the current US President). Jag ville skriva Linn ett stycke som var rytmisk och klingade, som var växelvis kaxig, efemär, funky och jordnära.

"smooth fat nasty" was commissioned by Linn Persson for the 2017 Sound of Stockholm Festival.

 

www.matthew-peterson.com

Henrik Strindberg

Rytm och sound, så har Henrik Strindberg (1954) formulerat sitt konstnärliga program. Strindberg har komponerat för internationella ensembler och för flera av Sveriges finaste solister, ensembler och orkestrar. Många verk är utgivna på cd och spelas internationellt.

Strindberg belönades med det stora Christ Johnson-priset 2007 för orkesterverket Neptuni åkrar, Rosenberg-priset 2008 samt en delad Grammis 2010 för Tidslinje. Strindberg debuterade i instrumentalgruppen Ragnarök som förknippas med 70- talets "progressiva musikrörelse". Ragnaröks första album från 1976 har blivit en klassiker. Ragnarök har återförenats och gjorde en Japan-turné 2011 och spelar 2-3 gånger årligen.

Henrik Strindberg undervisar i komposition på Gotlands Tonsättarskola och är ledamot nr 968 av Kungliga Musikaliska Akademien. Strindberg är en av initiativtagarna till festivalen Sound of Stockholm och är engagerad i Svensk Musikvår.

Cheap Thrills

Cheap Thrills 3rd Improvisation on an idea by Bennie Maupin
Version för altsax, barytonsax, slagverk, piano och dator.

Cheap Thrills komponerades närmast som en improvisation över en liten melodisk vändning: tre toner från Bennie Maupins underbara album "The Jewel in the Lotus". Titeln är fylld av personliga allusioner - på musiker, tonsättare, arbetsmetoder, attityder…

Liten teknisk historik: Ett av de första svenska verken, kanske det allra första, som använde datorstyrd live-elektronik. Istället för att spela med klicktrack till en fixerad tapestämma, användes tre synthesizers kontrollerade av dator och midiklaviatur när KammarensembleN uruppförde verket 1993. Sju år senare ersattes syntarna av 26 överlappande ljudfiler och en Max-patch. 2004 gjordes en Pure Data patch för danska DIEM-ensemblen och 2007 spelade San Francisco Contemporary Music Players med den MaxMSP-patch som fortfarande används. När verket framfördes 2018 av elever på Södra Latin under Jan Risbergs ledning, var även midi-klaviaturen borta, ersatt av en fotpedal som dirigenten själv hanterade.

Beställt av Samtida Musik, uruppfört av KammarensembleN under ledning av B Tommy Andersson 1993. Cheap Thrills finns på Henrik Strindbergs cd "Within Trees".

Madeleine Jonsson Gille (1991)

Bosatt i Stockholm och verksam tonsättare, producent och ledamot i Konstmusiksystrar. Examen i Komposition vid Högskolan för Scen & Musik i Göteborg.

Under Svensk Musikvår hör ni två nya verk av henne för soloröst och Stockholms Saxofonkvartett. Båda verken rör sig i ett långsamt motstånd där det visuella smälter samman med det ljudande. Under invigningskonserten hör ni henne tolka den samtida röstkonsten i ett kort stycke.

Här kan ni läsa mer om Madeleine Jonsson Gille:

www.cargocollective.com/mjgille

Doth Protest Too Much av Girilal Baars, uruppförande
Doth Protest Too Much är skrivet för saxofonkvartett och röst. Kompositionen är inspirerad av den ryska poeten Nadezda Lvovas öde och. hennes dikt Belyj, belyj, belyj, belyj (Vit, vit, vit, vit). Nadezda Lvova (1891-1913) tog livet av sig med ett pistolskott i hjärtat då hennes gifte älskare fjärmade sig från henne. Utdrag ur dikten, samt egna ord lägger grund för en fundering kring makt förhållanden och (o)möjligheterna att ställa dessa  till rätta.

Dror Feiler f 1951

Född i Tel Aviv 1951. Efter att ha genomgått jordbrukshögskola (1965-69) och militärtjänst (1969-72) bosatte han sig i Sverige 1973. Han studerade 1977-78 musikvetenskap vid Stockholms universitet och 1978-83 komposition för Gunnar Bucht och Brian Ferneyhough vid Musikhögskolan i Stockholm. Han spelar sedan 1976 saxofoner, klarinetter, slagverk och elektronik i musik-gruppen Lokomotiv Konkret, vars ledare han är. Han har framträtt vid radioinspelningar och konserter i Europa och USA. 

Med sin glödande hängivenhet för kallet, måste Dror Feiler räknas till Sveriges ledande improvisationsmusiker, och han slåss för denna musikforms jämställdhet med den komponerade. “Vi kan inte låta bli att lägga märke till hur kompositionspraxis med hela sin historia har fört oss tillbaka till all musiks ursprung: improvisationen.“ Han säger vidare att “Improvisation kan tolkas som en instinktiv handling att försöka uppnå befrielse i ett samhälle där byråkratin och teknokratin härskar. Ett samhälle som skapar en konstnärskår som till stor del är medlöparnas kår och bara i undantagsfall motståndsmännens kår, ett motstånd som är det nödvändigaste materialet för att skapa den nödvärnskonst som är ett måste i dagens läge. Ur den individuella energin ingångsatt av en kollektiv idé springer min musik fram.“

Ki betyder ”därför”, och är ett stilla möte mellan judisk bönetradition och den nordiska ton av det slag man kan höra i svensk folkmusik. Stycket skrevs för Stockholms Saxofonkvartett inför en turné i Israel 1998.


S:t Jacobs kyrka
- Alla Ballata i S:t Jacobs Kyrka
 Stockholms Domkyrkokör, foto Louise Linde
Stockholms Domkyrkokör, foto Louise Linde

Alla Ballata i S:t Jacobs Kyrka


S:t Jacobs kyrka
Fri entré

Gabriella Gullin f 1961 – Alla Ballata (1991) konsertstycke för orgel

Sven-David Sandström (f 1942) – ”There is a bluer sky, a wall with roses” (2005) 8´ soloklarinett

Joakim Andersson f 1990 – Sånger för kör och piano
Paradisets timma (2011)
Ave Maria (2015)
O Magnum mysterium (2015)
I solnedgången (2015)
Templet vid havet (2011)

Mikael Karlsson f 1975 – Klarinettkvintett (2017)     
I. A dance
II. Rips    
III. Hoots
IV. Rays

Medverkande

Nigar Dadascheva, piano

 

Bartosz Cajler, violin
Kersti Dahlkvist, violin
Jon Dahlkvist, viola
Hanna Dahlkvist, cello
Verkkommentarer

Gabriella Gullin

Gabriella Gullin (f.1961) har med sina över 30 år som tonsättare en bredd som sträcker sig från verk för kör, solosånger och orgelverk över kammarmusik och kantater till massiva verk som ”Requiem per l'uomo innocente” och det beställningsverk hon nu arbetar på, ”Concerto San Michele” för orgel och stor orkester (uruppf. Enskede kyrka Sthlm 27/5 samt Donetsk Symfoniorkester, Ukraina).

Hennes personliga och färgstarka tonspråk, och förmåga att integrera både känsla och intellekt, har genererat många beställningsarbeten och framföranden, både internationellt och inom Sverige.

Nämnas kan för de senare åren: ”Stråkkvartett Nr.1” under invigningen av Malmö Live samt Kammarmusikfestival i Perugia; ”Due Pezzi Sacri”, turnè i Syditalien; ”Alla Ballata”, Radions P2 Konserthuset,flera kyrkor i Sthlm samt konserter i Holland, Rumänien, Azerbajdzjan; ”I Skogen” beställt av Berwaldhallen, Radions P2 samt Rumänien, Engelsk Radio, mm.

Gabriella har spelat in två egna skivor på Nosag records: ”Requiem per l'uomo innocente” (nosag CD 2078) med goda recensioner förutom i DN även i Tyskland och USA – samt ”For Those Borne in Mind” (nosag CD 086) med konsertstycken för orgel. 

Verkkommentar till Gullin: Alla Ballata

Konsertstycket Alla Ballata (1991) har undertiteln ”Ecco un racconto vero, ma è detto senza parole”, vilket på Italienska betyder ”Detta är en sann historia, men den är berättad utan ord.”

Berättelsen inleds med ett unisont fiss i fem oktaver som spelas forte fortissimo. Innebörden är entydig: ”Tig! Jag har något viktigt att berätta.” Denna själ som har tröttnat på omgivningens oegentligheter och måste tala om hur det egentligen förhåller sig, börjar sedan berätta, mycket svagt, den historia som sedan väver sig fram genom stämmor och tongångar under styckets gång. "Det finns inga ord. Berättelsen kan bara förstås genom att åhöraren låter hjärtat lyssna till och ledas av musiken."

Sven-David Sandström

Ingen kompositör har gjort ett sådant intryck på det samtida svenska musiklivet som Sven-David Sandström. Hans katalog över verk, som innehåller cirka 300 kompositioner, ger bevis för inte bara en imponerande produktivitet utan innehåller också ett otroligt brett utbud: allt från storslagna operor och oratorior till intim kör- och kammarmusik. Med sin osannolika kombination av kreativitet och noggrannhet i kompositionens hantverk, rastlös nyfikenhet och ständigt roterad formföreställning, ersätter Sandström till alla uppträdanden oroade mellan en sofistikerad orkestralstruktur och musikaliska melodier, filmmusik och musik för kyrkan. På 2000-talet har han särskilt fokuserat på helig körmusik.

 

Sven-David Sandström hade sitt genombrott 1972 med Through and through , ett orkesterverk som möttes med internationellt svar när två år senare utförs av Concertgebouw orkester i Amsterdam. Sandström etablerade sig snabbt som en ledande modernist i den yngre generationen av skandinaviska kompositörer, inte sällan med värderingar av en skrämmande svårighetsgrad. Pierre Boulez valde till exempel att utföra sitt stycke ytterst med BBC Symphony Orchestra.

Omkring 1980 kom en avgörande vändpunkt i Sven-David Sandströms tonsspråk. Utan att överge de höga kraven på sina exekutionärer blev hans musikaliska form av adress enklare, mer känslomässig. Den epok-making Requiem De ur alla minnen fallna , en mäktig fresco över förintelsen av förintelsen, står ut idag som en av de mest framträdande arbetena i 1900-talets svenska musik. Ett antal körverk började hälla från Sandströms penn, alla eftertraktade av Sveriges många elitkörer. Samtidigt väckte hans intresse för scenen och resulterade bland annat i sex ursprungliga ballettresultat.

High Mass (1994), ett monumentalt arbete för fem kvinnliga vokalsolister, stor kör och orkester, modellerad på JS Bach's Mass in B minor, mottogs med högt tilltalande. Med masstexten i 25 rörelser, precis som modellen, är tonsspråket ändå Sandströms egna hela. Den här kraftfulla mässan utfördes också tio år senare i Bachs stad Leipzig med Gewandhaus-orkesteren under pjäsen av Herbert Blomstedt och en inspelning utfärdades på Deutsche Grammophon.

Redan på 1980-talet hade Sven-David Sandström komponerat ett par moteter för kör efter barockmodeller: ett slags hyllning till Henry Purcell och Dietrich Buxtehude. Efter högmassanbörjade han känna en affinitet med de gamla mästarna, speciellt Bach. Sandström har uttryckt önskan att knyta sig till traditionen. Han har därför gett oss Ordet (The Word) (2004), en storskalig "passion" med den evangelistiska delen skräddarsydd för Anne Sofie von Otter. För librettisten valde han poeten Katarina Frostensson, med vilken han redan samarbetat i den framgångsrika operaen Staden (1996). Vidare komponerade han en Christmas Oratorio (2004), kantaten Wachet auf(2008) och på uppdrag av Helmuth Rilling's Internationale Bachakademie Stuttgart, en Magnificat (2005) med en orkestralstruktur för barockinstrument. Rilling och Oregon Bach Festival ligger också bakom kommission av den kolossala Messias (2009), inställd på exakt samma text som Händels välkända version.

Serien av sex motetter efter Bachs original upptar en speciell position. Initiativet togs av körprofessor Stefan Parkman och resulterade i Lobet den Herrn . Denna inspirerade Ingemar Månsson, som en gång var ledare för Hägersten Motetköret där Sandström hade sjungit med tioårarna i många år, att lägga upp en order för Singet dem Herrn , ett arbete för dubbelkör. 2008 kunde Sandström avsluta denna unika samling motets, var och en avsedd för en skicklig svensk körledare.

Också i sin yrkesroll har Sven-David Sandström blivit inspirerad av St Thomas's stora kantor. 2008, när hans tioåriga professor i sammansättning vid det prestigefyllda Bloomington University i Indiana slutade, kunde han förverkliga en långvarig dröm: att komponera, som Bach, för alla helgdagar i det förkyrkliga året. Han har gärna tagit sig för att regelbundet leverera musik: ett arbete varannan vecka. Kompositprocessen utvecklas i nära samarbete med de musikaliska ensemblerna på Stockholms domkyrka och Gustaf Sjökvist. Men också med körledaren Mona Ehntorp i Stockholms förorten Hässelbys församling, och dess mer blygsamma resurser.

Det här är en så unik som den är generös till den svenska kyrkan och dess aktiva musikaliska liv. Sven-David Sandströms fullständiga kyrkans årcykel är planerad att vara färdig vid våren 2011 och med 65 arbeten som täcker alla söndagar. Huvuddelen av dessa verk är musik av varierande komplexitet för en cappella kör, men det finns också cantator för solist och orgel, såväl som rent instrumentella verk.

Camilla Lundberg

There is a bluer sky, a wall with roses komponerades 2005 och är tillägnat klarinettisten Staffan Mårtensson.

Joakim Andersson, född 1990, är tonsättare och organist i Staffans kyrka, Gävle. Där bedriver han en omfattande konsertverksamhet. Han skriver musik direkt till sina två körer; Staffans Motettkör och Staffanskören, samt för den romantiska läktarorgeln byggd 1932 av Setterquist & son.

Mikael Karlsson är en svensk kompositör med New York som bas. Han har en masterexamen i klassisk komposition från Aaron Copland School of Music i New York.

Mikael har i ett uppmärksammat samarbete med koreografen Alexander Ekman skapat nya versioner av baletterna Svansjön och En midsommarnattsdröm på Oslooperan respektive Stockholmsoperan. Duons senaste balett, Play, hade premiär på Parisoperan i december.

I januari hade Mikaels opera The Echo Drift premiär på Prototype Festival i New York.

Mikael har även skrivit musik till datorspel, film och TV samt samarbetat med popartister som Andreas Kleerup, Lykke Li och Alicia Keys.

2017 var han Composer-in-Residence vid Östergötlands Musikdagar. Klarinettkvintetten är tillägnad Staffan Mårtensson och Dahlkvistkvartetten.

www.mikaelk.com

- Signaler i Storkyrkan
Mattias Wager
Mattias Wager

Signaler i Storkyrkan


S:t Jacobs kyrka
Fri entré

Christina Blomkvist f 1976 – Allegro maestoso (1999) 5´

Kristina Forsman f 1970 – Vila, vila (2007) 4´

Michael Waldenby f 1953 – Latinsk svit (2012)

Michael Waldenby f 1953 – The Wild Swans at Coole (2010) 5´

Torsten Nilsson 1920-1999 – Signals with seven structures op.110, för orgel och 4 slagverksgrupper (1985) 30´

 

Medverkande

Nigar  Dadascheva, piano

Joakim Anterot, Daniel Berg, Anders Holdar och Anders Åstrand, slagverk

 

Verkkommentarer

The Wild Swans at Coole

Coole Park är ett gods på Irland som på sin tid ägdes av diktaren W B Yeats' väninna och välgörare Lady Agatha Gregory. I dikten reflekterar författaren över livet och kärleken och beundrar de vackra svanarnas suveräna frihet och oberoende: "Upon the brimming water among the stones are nine-and-fifty swans"... och ja, när Yeats en gång räknade dem var de just femtionio stycken.

Latinsk svit

består av ett antal korta sånger till företrädesvis bibliska texter.

Signals "signaliserar" i sig själv en mörk och dramatisk händelse. I april 1984 drabbas Torsten Nilsson plötsligt av en hjärnblödning, mitt under pågående skivinspelning. Under en längre tid var han medvetslös, men tidigt under 1985 inträdde en snabb och remarkabel förbättring av hans hälsotillstånd. Bakom det häpnadsväckande tillfrisknandet låg inte bara Torsten Nilssons enorma viljekraft (han måste bokstavligt talat återerövra sitt liv, både i tid och rum), utan också själva de kreativa processerna i arbetet med Signals, som han nu kunde återuppta.

I Signals, liksom i så många andra verk, bibehåller komponisten en seriell "ryggrad" i kompositionen, samtidigt som han låter improvisatoriska avsnitt syresätta de sju strukturernas förlopp. "Hjärnan" i formutvecklingen är orgelstämman, som på grund av det enda handikapp tonsättaren har kvar efter sin sjukdom, är utformad för höger hand och pedal. Denna kompositionens realisation kom för tonsättaren att bli identifierad med hans egen hjärna, vars signalsystem han upplevde i en märklig breddning, fördjupning och förfining.

Lennart Reimers

Kristina Forsman, Stockholmsbaserad tonsättare, född 1970 i Umeå, låter en mängd inspirationskällor ta plats i sin musik. Intresset för det rytmiskt lekfulla utgör en underström i Forsmans komponerande och kan höras bland annat i Dinosaurier! för Stockholms saxofonkvartett, i orkesterverket Här och nu! liksom i Berg-slagen för bleck, såg, slagverk, och theremin. Men det är ändå det klangliga detaljarbetat som främst utmärker musiken. Den suckar och glider över småintervall. Täta harmonier öppnar sig i enkla konsonanser och sluter sig sedan igen.

Vila, vila… beställdes 2007 av organisten och entusiasten Henrik Cervin från Göteborg.

Titeln syftar på den vila som kan ske vid en vanlig konsert, meditationsgudstjänst, nattvard, men även vid begravning.

se mer och lyssna på www.kristinaforsman.se

Kungliga Operan
- Plåtsax med Klingande Akademi och Guldkvastutdelning
 Karl-Magnus Fredriksson, foto Mats Bäcker
Karl-Magnus Fredriksson, foto Mats Bäcker

Plåtsax med Klingande Akademi och Guldkvastutdelning


Kungliga Operan Guldfoajén
Fri entré

Konsert med Klingande Akademi

Alice Tegnér (1864-1943) – Ur Fem sånger (1931) 6’
Trädet (Karin Ek)
Sommarvind (Kerstin Hed)
Örnen (Karin Boye)

 

Prisutdelning Guldkvasten 2017
Prisutdelare: KVAST:s ordförande Astrid Pernille Hartmann
Anna Eriksson 1963 – Kvastfanfar (2010)

 

Klingande Akademi
Samtal om ny svensk romanskonst under ledning av moderator Noomi Hedlund.

 

Wilhelm Stenhammar (1871-1927) – Fem sånger opus 20 (Bo Bergman) (1904)  ca 17’00

Carl Unander-Scharin (f. 1964) – Plåtsax – Hjärtats instrument (Torgny Lindgren) (2017) 25’ uruppförande

 

 

Medverkande

Klingande Akademi

Varje år visar Kungl. Musikaliska akademien upp sin verksamhet genom ett antal aktiviteter i serien Klingande Akademi utanför sitt eget hus. Serien består av ett antal publika tillfällen med program som speglar akademiens verksamhet eller aktuella och angelägna ämnen i musiklivet.

Under festivalen Svensk Musikvår bjuder Kungl. Musikaliska akademien tillsammans med Kungl. Operan in till ett samtal under ledning av moderatorn Noomi Hedlund om konsten att skriva en ny sångcykel.

Hovsångaren Karl-Magnus Fredriksson sjunger tillsammans med den hyllade pianisten Magnus Svensson ur Alice Tegnérs Fem sånger, Wilhelm Stenhammars Fem sånger opus 20 och ”Plåtsax - Hjärtats instrument” komponerat av Carl Unander-Scharin med text av Torgny Lindgren. Under ledning av moderator Noomi Hedlund samtalar de medverkande med tonsättaren och panelen om att skapa svensk romanskonst.

Medverkande: Karl-Magnus Fredriksson, baryton Magnus Svensson, piano Carl Unander-Scharin, tonsättare Helle Solberg, Kungliga Operan Noomi Hedlund, moderator

Noomi Hedlund, moderator
Helle Solberg, orkesterchef, Kungliga Operan
Carl Unander-Scharin, tonsättare
Astrid Pernille Hartmann, ordförande i KVAST
Verkkommentarer

Plåtsax - hjärtats instrument

Hovsångaren Karl-Magnus Fredriksson sjunger tillsammans med den hyllade pianisten Magnus Svensson ur Alice Tegnérs Fem sånger, Wilhelm Stenhammars Fem sånger op. 20 samt uruppförandet av ”Plåtsax - Hjärtats instrument” komponerat av Carl Unander-Scharin med text av Torgny Lindgren. Verket bygger på Torgny Lindgrens debut från 1965, diktsamlingen med samma namn, ur vilken Karl-Magnus Fredriksson och Carl Unander-Scharin ställt samman en svit av sju dikter som sedan tonsatts.

"Karl-Magnus och jag har i många år pratat om att det vore roligt med ett samarbete med målet att jag komponerar en sångcykel till honom", säger tonsättaren Carl Unander-Scharin. "En möjlighet och en idé öppnade sig för ett sådant projekt - när vi bägge fastnade för diktsamlingen ”Plåtsax - Hjärtats instrument” - av Torgny Lindgren. Det visade sig (till bägges vår förvåning) att Torgny Lindgren debuterade år 1965 - med just denna diktsamling. Dikterna präglas av en närvaro och en jordbundenhet som vi känner igen från Lindgrens många berömda senare böcker - men också av de mycket speciella metafysiska resonemang som han på sitt enastående vis bygger in i sina texter." Carl Unander-Scharin

Carl Unander-Scharin (f. 1964)
Carl Unander-Scharin är verksam som tonsättare och sångare, och har huvudsakligen komponerat verk med vokala inslag, ofta i en elektroakustisk kontext. Carl har bland annat komponerat 11 operor, två oratorier, sex motetter, musik till tre filmer - samt en rad interaktiva verk i serien "Opera Mecatronica".

Han utbildade sig 1984–91 vid kyrkomusiker-, musiklärar- och körpedagogklasserna på Kungliga Musikhögskolan samt 1991–95 vid Operahögskolan i Stockholm. Studierna bedrevs för lärarna Hans Fagius och Stefan Therstam (orgel), Eric Ericson och Jorma Panula (dirigering), Lars-Erik Rosell (kontrapunkt) samt sång för Solwig Grippe, Hans Gertz, Nicolai Gedda, Erik Saedén och Gösta Winbergh.

Under åren på Operahögskolan studerade han även elektroakustisk musik vid stiftelsen EMS.

Carl har varit engagerad som sångare vid bland annat Folkoperan, Drottningholms Slottsteater, Vadstena-Akademien, MalmöOpera och Kungliga Operan, samt som oratoriesångare. Han utsågs 2015 till ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.
 

 

Denna Klingande Akademi är ett samarrangemang mellan Kungl. Musikaliska akademien, Kungliga Operan och Svensk Musikvår.


Musikaliska
- Trio Lindgård Rodrick Öquist
Trio Lindgård Rodrick Öquist   Foto: Nicoline Rodrick Solberg
Trio Lindgård Rodrick Öquist Foto: Nicoline Rodrick Solberg

Trio Lindgård Rodrick Öquist


Musikaliska
Fri entré

Bo Gunge (1964) – Three-o-6 (2017) 15' uruppförande

Britta Byström (1977) – Symphony in yellow (2002) 11'
1 Leggiero
2 Dolce
3 Energico

Jonas Olofsson (1987) – Pianotrio No. 1 (2017-18) 6' uruppförande

Marie Samuelsson (1956) – I horisonter (2018) 13' uruppförande

Medverkande
Verkkommentarer

Bo Gunge: “THREE - O - 6”

"De første 5 trioer i denne værkrække skrev jeg under og lige efter mine studieår på konservatoriet i Aarhus, 1992-’97. “THREE - O - 2” er også for klavertrio, men ellers er de alle for ret usædvanlige besætninger. Den første er for obo, slagtøj og klaver fx., den femte for klarinet, horn og cello.

Da jeg altså i arbejdet med denne nye trio bragte mig i forbindelse med en yngre, og en studerende udgave af mig selv, fandt jeg inspiration i det disciplinære. Kun ét tema. Imitationer i alle intervaller. Harmonisk, satsmæssig og instrumental variation, baseret på en frugtbar blanding af fantasi og systematik. En formal disposition, der kunne siges at udspringe af stoffet, men som samtidig udstrålede noget sanseligt og organisk.
Således valgte jeg ikke denne fremgangsmåde fordi den er let, men tværtimod fordi det er svært. Det er ikke meningen, at det skal lyde svært, dog.

Jeg har tilegnet stykket min første kompositionslærer, Hans Abrahamsen."

Britta Byström: Symphony in Yellow

"Symphony in Yellow för pianotrio är upplagd som en ”miniatyrsymfoni” i tre satser. En långsam mittensats omges av två snabbare. Titeln är tagen från en dikt av Oscar Wilde, där olika bilder som alla präglas av något gult glider förbi: en gul buss, gult hö, gula löv...

Under komponerandet var jag på jakt efter en viss stämning eller klangfärg, något ”gult”, som skulle förbli oförändrad medan olika musikaliska händelser utspelade sig. Kanske kan man likna det vid att måla skilda motiv i  en och samma färg?"

Jonas Olofsson: Piano trio 1

Piano Trio No. I är min första komposition som inte är kopplad till något icke-musikaliskt koncept. Redan tidigt i processen kände jag en viss tomhet över att inte ha någon uttalad känsla eller idé att bygga på men det var en skön slags tomhet. Musiken fick tala för sig själv och jag lämnade mina typiska tankeramar ett tag.

Marie Samuelsson: I horisonter

"I horisonter sker olika möten av ljus, mörka stråk och framåtblickande."

- Norrköpingsljud
Illustration Jenny Soep
Illustration Jenny Soep

Norrköpingsljud


Musikaliska
Fri entré

Gunnar Valkare (1943) – Gesti di luce e ombra (2012) 9’
Annica de Val, flöjt

Peter Lindroth (1950) – Musical Moments 1 & 2 (2003)  8’
Love Derwinger, piano

David Swärd (1958) – Windsteps (2002) 11’
Espen Aareskjold, trombon

Lars-Åke Franke-Blom (1941) – Ängladyk, ur Konstmusik(1990) 8’
Josep Esteve violin,
Love Derwinger, piano

Emmy Lindström (1984) – Tintomara (2013) 6’
Annica de Val, flöjt,
Samuel Edvardsson, gitarr

Rainer Kuisma (1931) – Kohtaaminen (2003) ca. 10’
Anders Dahlstedt, pukor,
Josep Esteve, violin

 

Medverkande

Norrköpingsljud är en förening som lyfter fram den nutida musiken och sätter fokus på både tonsättare och musiker med Norrköpingsanknytning.

Verkkommentarer

David Swärd - Windstep
Att studera naturens fluktuationer i vindhavet för att sedan överföra det till det rytmiska flödet i musiken blev en ingång till de fyra styckena i sviten ”Breath of Life”. ”Windstep”, som komponerades först i denna svit, är skrivet för solotrombon. Här använder Swärd data från vindkraftsprojektering där vindhastigheter mellan 0 och 15 m/s överförs till olika hastigheter i musikaliska rörelser. Partier, ett med konstant puls och ett lugnare koralliknande, finns som kontrast insprängda i stycket där inte vinddata har använts. Windstep är ca 11 minuter långt.​

 

- NEO - New Sweden
Neo, illustration Jenny Soep
Neo, illustration Jenny Soep

NEO - New Sweden


Musikaliska
Fri entré

Åke Parmerud (1953) – Zeit aus Zeit (2002) 30’
(The Stockhausen variations) 

Mirjam Tally (1976) – The Turn 10’ (2017) uruppförande

Catharina Backman (1961) – Till Hilda (2018) 10’, uruppförande

Andreas Zhibaj (1980) – Turdus Merula 10’ Concerto grosso i tre satser (2017) uruppförande

Medverkande
Sara Hammarström, flöjt
Robert Ek, klarinett
Daniel Saur, slagverk
Mårten Landström, piano
Lucy Baker, violin
Matilda Brunström, viola
Mats Olofsson, cello

Ensemblen Norrbotten NEO är ett av de allra bästa exemplen på hur starkt och levande intresset är för nyskriven musik. Sedan starten 2007 är de också starkt drivande i utvecklingen av den samtida musiken och en av de ensembler som beställer flest nya verk av svenska tonsättare.

Under rubriken New Sweden 2018 undersöker ensemblen strömningarna bland de svenska tonsättarna just nu. Något som får ett alldeles särskilt perspektiv 2018 eftersom det sammanfaller med Föreningen Svenska Tonsättares 100-årsjubileum.

De många konserter och beställningar av ny musik som Norrbotten NEO lägger ut på olika tonsättare representerar en oerhört stor uttrycksrikedom och är en ytterst mångskiftande musikalisk genre. Vilket blir tydligt när man får uppleva musiken av de tonsättare som inför New Sweden 2018 fått ta emot beställningar från Norrbotten NEO. Det är bland annat Mirjam Tally, född i Estland med sedan många år verksam i Sverige och albanskfödde Andreas Zhibaj.

– För mig har musiken ett budskap, inte politiskt, det har snarare någonting med människan, jorden, samhället och samtiden att göra. Mitt uppdrag är att hjälpa människor att lyssna och komma i kontakt med någon sorts spirituell dimension, säger Andreas Zhibaj. Hans nya stycke för ensemble och solocello är en fortsättning på den konsert för orkester och viola som uruppfördes av Eriikka Nylund på viola och Radiosymfonikerna under ledning av Ben Gernon. Verket togs ut till Europeiska Radiounionens tävling Rostrum och har spelats i 29 länder på fyra kontinenter.

Ytterligare en tonsättare som fått ta emot en ny beställning är Catharina Backman. Hon har starkt fokus på musikdramatiska verk och arbetar ofta med sceniska uttryck i sin musik. Hon är också medlem i gruppen Katzen Kapell och har bland annat komponerat för Malmöoperan/ Operaverkstan och Kungliga Operan.

Konserten presenterar också ett verk av Åke Parmerud, en tonsättare inom elektronisk musik. Parmeruds musik har rönt stor uppskattning i Europa och han har bland annat prisbelönats vid elektronmusiktävlingar i Bourges, Frankrike.

http://norrbottensmusiken.se/ensembler/norrbotten-neo/produktioner/2018…

Verkkommentarer

Till Hilda, verkkommentar: Tonmaterialet utgår från blåsljuden i några glasflaskor jag hittade längst ner i ett av slagverkaren Daniel Saurs instrumentskåp, men själva flaskorna fick sen aldrig plats i stycket. Musiken är tillägnad min morfars mor, tornedaling från Armasjärvi som flyttade från Älvsbyn till Piteå där hon bodde på Berget, och dog där...ett liv i ultra-rapid.

Om The Turn (2017) The title is from Thomas Fitzsimmons´s poem. Free, unrhythmic flow of musical textures reaches a turning point, where different elements are coming together for a short moment, and fall apart to individual rhythmic patterns. The Turn Blood of autumn stains the trees crisping leaves white figures weave bright silks of silence binding seed into a wheel of seasons rimmed in gold Leaf is luminescent Bushes burn but no voice speaks By Thomas Fitzsimmons.


Konserthuset Stockholm
- Faint Noise
Faint Noise, foto Mira Åkerman
Faint Noise, foto Mira Åkerman

Faint Noise


Konserthuset Stockholm Grünewaldsalen
Fri entré

Jenny Hettne f 1977 – Tinkles, Clinks and Heavenly Metal för violin, kontrabasblockflöjt och ljudobjekt 9’

Per Mårtensson f 1967 – Die ganzeren Menschen, die ganzeren Bestien för blockflöjter och violin (2017/2018) 6' uruppförande

Malin Bång f 1974 – …när korpen vitnar för soloviolin (2003) 9'

Malin Bång – Split Rudder för preparerad kontrabasblockflöjt och elektronik (2011) 9’

Ylva Lund Bergner f 1981 – Achenar för violin, kontrabasblockflöjt och ljudobjekt (2013) 9’

 

Medverkande
Karin Hellqvist, violin
Malin Bång, ljudobjekt
Anna Petrini, blockflöjt

Saltöstiftelsen tonsättarstipendium till Ylva Lund Bergner.

Saltöstiftelsen, inrättad av donatorn Erik Järnåker, delar ut Järnåkerstipendierna – ett tonsättarstipendium för att premiera betydelsefulla kammarmusikverk komponerade av svenska tonsättare och två stråkmusikerstipendier till unga stråkmusikstuderande. 2017 års tonsättarstipendium går till Ylva Lund Bergner för stycket ”Achenar". Årets jury som bestod av Ming Tsao, Tatjana Kozlova-Johannes, Leo Coreia de Verdier, skriver i sin motivering att det är ”ett verk som uppvisar en klanglig fantasi i kombination med precision i notationen. En unik ljudvärld som skapar lyriskt uttryck och är instrumentellt nyskapande, en komposition som uppenbarar sitt innehåll genom att dess materialitet vecklas ut i tiden.”

Prisutdelningen ägde rum i början av året men stycket framfördes aldrig vid det tillfället. Nu framförs ”Achenar” för första gången i Stockholm och publiken får även möjlighet att träffa tonsättaren som introduceras och intervjuas av Saltöstiftelsens ordförande Anna Lindal.

Verkkommentarer

Jenny Hettne (1977)

Tinkles, Clinks and Heavenly Metal

violin, kontrabasblockflöjt och ljudobjekt

Durata: 10’

Tinkles, clinks and heavenly metal skrevs för Faint Noise och uruppfördes på Klang Avantgarde Music Festival, Köpenhamn 2013. Stycket bygger på samspel mellan kontrabasblockflöjten, violinen och ett antal förstärkta vardagsobjekt, samt ett par ”gömda objekt” (objet cachés).

Per Mårtensson (1967)

Die ganzeren Menschen, die ganzeren Bestien

För blockflöjter och violin

(2017/2018 uruppförande)

Movement 1: ”…höherer, seltnerer,…”

Ofta är de musikaliska idéer jag arbetar med intimt förknippade med musiker. Så är definitivt fallet med "Die ganzeren Menschen, die ganzeren Bestien", skrivet för Anna Petrini och Karin Hellqvist. Jag förknippar båda två som musiker med kontinental experimentlusta och instrumental excellens. Det - och det faktum att stycket är för två diskantinstrument av ganska olika karaktär - har påverkat stycket.

En annan tråd var för något år sedan då jag och Oscar Bianchi ombads beskriva våra respektive verk under arbete för användning i något institutionellt sammanhang. Bianchi presenterade då en text som inspirerats av begreppet ”pathos of distance” i Byung-Chul Hans filosofi.

Jag kom då att tänka på Nietzsches användning av begreppet i Bortom gott och ont. Aforism 257, där begreppet figurerar, har bidragit med satsrubriker men också ett slags intellektuellt motstånd som varit både krävande och klargörande under perioder i arbetet med stycket.

Malin Bång …när korpen vitnar (2003) tar sin utgångspunkt i en svensk medeltida ballad. Sven i Rosengård har under ett slagsmål dödat sin bror och tvingas lämna landet. Den slingrande dialogen före avfärd mellan Sven och hans förtvivlade mor har inspirerat Malin Bång: När kommer du tillbaka? - När korpen vitnar… - När vitnar korpen? - Korpen vitnar aldrig…

Malin Bång (1974)

Split Rudder (2011)

Durata: 9’

For prepared contrabass recorder and electronics

Split Rudder explores the sounds of the Paetzold contrabass recorder from the inside. A microphone inserted in the foot joint captures a rich timbral world and highlights a range of contrasting actions, from a spectrum of intimate air timbres to harsh growls in the lowest bass register. The development of the musical material and the course of events have been influenced by the focused and dramatic storytelling of the ballad “Briggen Blue Bird of Hull” by Swedish composer and troubadour Evert Taube. Malin Bång

Ylva Lund Bergner (1981)

Achenar (2013)

Durata: 9’

violin, kontrabasblockflöjt och ljudobjekt

”’Achenar' is a chamber piece written for the Swedish ensemble Faint Noise in 2013.

The name of the piece, ’Achenar', relates to the constellation called Eridanus. The brightest star there is Achenar. It is blue and flat, caused by its high rotation speed. 

Why this name? It started when the theme for the commissioned piece was: Swedish summer. I began to think about summer and memories from my childhood came back. We were always listening to cassette tapes with stories from the Greek mythology. One of them were about Phaeton, the son of the sun god Helios. Faethon almost destroyed earth and Zeus killed him to save all the humans. His body fell down into the river Eridanus. 

Another inspiration in this piece was an old abandoned fruit garden next to  my house. I used to go around alone and touch the trees, rocks, flowers and leaves. ”

Ylva Lund Bergner

- UmeDuo
Umeduo
Umeduo

UmeDuo


Konserthuset Stockholm Grünewaldsalen
Fri entré

Leilei Tian (1971) - Never-Ending Jouney (2016) 11'

Esaias Järnegard (1983) - Stenar – aska, aska (2011) 7'

Ingvar Lidholm (1921–2017) - Fantasia sopra Laudi (1977) 6 '  

Ivo Nilsson (1966) - Whereabout 1 (2017) Uruppförande 12'

Jenny Hettne (1977) - Bells and Tides (2015) 11'

Medverkande
Erika Öhman, slagverk
Karolina Öhman, cello
- KammarensembleN
KammarensembleN, illustration Jenny Soep
Kammarensemblen, illustration Jenny Soep

KammarensembleN


Konserthuset Stockholm Grünewaldsalen
Fri entré

Victor Varela f 1955 - Parola Iontana (1998-99) 13'
Solist. Alexandra Büchel, sopran

Madeleine Isaksson f 1956 - Springkällor (2018) uruppförande
Solist: Arne Forsén, piano

Hideki Kozakura f 1970 - Nukok (2012) 16' Sverigepremiär
Solist: Alexandra Büchel, sopran

Farangis Nurulla-Khoja f 1972 - Gusto (2012) 14'

Verkkommentarer

Parola lontana:

Baserad på texter från Decamerone och Fursten behandlar Parola lontana tre ämnen som har arketypiska kvaliteter: den förgängliga av allt omkring oss, njutningen av sinnena och den politiska makten. Dessa arketyper definierar även styckets allmänna struktur.

I den andra delen finns det en referens av Clair Obscur: ett elektroniskt verk av den holländska tonsättaren Ton de Leeuw.

I Clair Obscur använder de Leeuw en folkmelodi med tydligt modalt tecken, melodin som ger musiken en arkaisk och avlägsen karaktär.

Parola lontana komponerades i Göteborg med stöd av Konstnärsnämnden och det är tillägnad Cecilia Vallinder och Gageego!

Sångtexter parola lontana:

I

Manifesta cosa è che, sí come le cose temporali tutte sono

transitorie e mortali, cosí in sé e fuor di sé esser piene di noia, d`angoscia e di fatica...; alle quali senza niuno fallo né potremmo noi, che viviamo mescolati in esse e che siamo parte d`esse, durare né ripararci, se spezial grazia di Dio forza non ci prestasse....

II

Io non so ben ridir qual fu`l piacere

che sí m`ha infiammata,

che io non trovo dí né notte loco. Per che l`udire e`l sentire e`l vedere con forza non usata...

ciascun per sé accese nuovo foco, né mi può altri che tu confortare

o ritornar la virtú sbigottita.

III

E però uno principe savio debba pensare uno modo per il quale li sua cittadini, sempre e in ogni qualità di tempo, abbino bisogno dello stato e di lui; e sempre poi li saranno fideli.

N. Machiavelli Il Principe

G. Boccaccio Decamerone

G. Boccaccio Decamerone

Översättning

I

Allt i denna värld är som vi vet underkastat dödens och

förgänglighetens lagar. Likaså är allt vad mänskligt heter fullt av sorg och smärta, ängslan och bekymmer. Och då vi människor lever mitt i denna osäkra värld och även utgör en del av den, skulle vi aldrig kunna klara oss om inte Gud genom sin oändliga nåd gav oss både förstånd och styrka att uthärda.

II

Jag kan inte riktigt förklara vilken njutning som har eggat mig,

så att jag inte finner ro under dagen eller natten.

Därför att höra, känna och se med ovanlig styrka... Varje och en av dem tänder en ny eld,

Och ingen annan förutom Dig kan trösta och ge mig den försvunna dygden tillbaka.

III

Således bör en klok furste ordna det så, att hans undersåtar

alltid vid alla tillfällen behöver staten och honom, sedan kommer de alltid att vara honom trogna.

"Springkällor" är ett samarbete mellan tonsättaren Madeleine Isaksson och improvisationspianisten Arne Forsén. Verket rör sig i gränslandet mellan nutida komposition och improvisation och pianostämman baseras på improvisation.

"Springkällor" ingår i projektet Springflod som realiseras hösten 2018 där KammarensembleN och Arne Forsén bland annat samverkar med kulturskolor I Stockholms och Sörmlands län.

Nukok

Programme Note: Premiered by Ensemble Art Respirant in Tokyo, February 2012.

Upon reflection, I had also composed a work titled Nukok for solo piano several months before that, so perhaps Nukok II would have been a more appropriate name.

This work depicts a day in the existence of an infant, somewhere in the world, called "Nukok."

The vocal part includes nonsense syllables, such as "mama" and "babu," typical of babies in three different languages:

Japanese, German, and Spanish. The total work is comprised of four parts, which are performed successively without interruption. It depicts the life of a new family, which, simultaneously frantic and peaceful,

is full of moments of parents' adoring words toward their child, and of Nukok's adorable response.

Farangis Nurulla-Khoja (1972) Gusto

The piece is commissioned by KammarensembleN in 2012.

While I was writing this piece, it was one year after my father passed away and the piece is dedicated to my father. My father was a gourmet and loved to gather people around him sharing a good time.

The piece is also about the breath, the one that accompanies us every day of our life and that someday turns into a desperate entropy, but also to a temporal eternity without limits or end.
The whole composition is interrupted by short solos, which lead to the saturation of the harmonic and timbral spaces expressing the anger and the exasperation. These moments of high frequent density and excess of timbre, evoke a vision of helplessness but also the disordered aspect of life and its ferocity.

Kungl. Musikhögskolan
- Lunchkonsert: Fem svenska elektroakustiska verk
Illustration Jenny Soep
Illustration Jenny Soep

Lunchkonsert: Fem svenska elektroakustiska verk


Kungl. Musikhögskolan Kungasalen
Fri entré
Boka gratisbiljett här

Fem svenska elektroakustiska verk – komponerade 1970-2018

Anders Blomqvist f 1956 - Delta A (1993) 8’58’’ 

Akemi Ishijima f 1964 - Urskogen (1992) 5'00 

Lars-Gunnar Bodin f 1935 - Traces I (1970) 6’55’’ 

Åke Parmerud f 1953 - Jeux Imaginaires (1993) 10’45’’ 

Christina Ouzounidis f 1969/Kim Hedås f 1965 - Makten från marken (2018) 8’00’’

Medverkande

Ester Claesson, skådespelare

Kristine Nowlain, sång

Linnéa Törnqvist, sång

Amanda Liljefors, sång

Ellen Gripenstad, sång

Verkkommentarer

Anders Blomqvist: Delta A (1993) 8’58’’ 

Delta A bygger på fältinspelningar med trä, vind och vatten från Stockholms skärgård. Musiken är dock inte någon pastoral eller romantiserande programmusik utan utgår istället från den dramatiska händelse när ett stridsflygplan under en uppvisning störtade på Långholmen 1993. Titeln är hämtad från den manöver piloten kan göra för att snabbt sänka farten. Manövern fungerar bara för plan med deltavingar och, som det verkar, inte alltid. Verket är dedicerat till alla misslyckanden. Delta A är komponerat vid EMS som en beställning från Sveriges Radio och utgivet 1994 på CD:n 5 composers, Second coming, Fylkingen Records/ICEM Swedish section.

Akemi Ishijima: Urskogen (1992) 5'00 

Akemi Ishijima, ursprungligen från Japan, var under början av 1990-talet KMHs allra första student med elektroakustisk musik som huvudämne. Hennes verk Urskogen är komponerat i Kungliga Musikhögskolans
elektroakustiska studio och uruppfördes vid International Computer Music Conference i Ibuka hall, Waseda university, Tokyo 1993. Akemi Ishijima har i en rad verk samarbetat med dansaren och koreografen Virpi Pahkinen, samt arbetat med ljudinstallationer och animation. Hon är sedan länge baserad i London.

Lars-Gunnar Bodin: Traces I (1970) 6’55’’

Traces I är komponerat 1970 av Lars-Gunnar Bodin på EMS och finns utgivet på cd:n Electro-acoustic music from Sweden från 1988. Lars-Gunnar Bodin var under 70-talet lärare på Kungliga Musikhögskolan och två av hans tidiga elever var Bill Brunson och Pär Lindgren, som
båda senare blev professorer vid KMH med undervisning i elektroakustisk musik och komposition. Lars-Gunnar Bodin är en av pionjärerna inom text-ljudkompositioner, han har även arbetat med happenings, poesi samt bildkonst och finns representerad på Moderna muséet. Bodin var 1979-1989 chef på EMS och har även arbetat internationellt, bland mycket annat med undervisning i USA vid Mills College och Dartmouth College samt som en av grundarna av International Confederation of Electroacoustic Music.

Åke Parmerud: Jeux Imaginaires (1993) 10’45’’ 

Åke Parmeruds elektroakustiska kompositioner har spelats över hela världen och vunnit en mängd internationella priser. Parmerud har även arbetat med instrumentalmusik, interaktiv konst samt musik för video, teater, dans och film. Verket Jeux Imaginaires beskriver han som en fantasi över tid och strategi, hämtad från ett berömt schackparti (Karpov mot Kasparov, tjugoandra omgången, världsmästerskapet 1992). Musiken beställdes av GMEB (Groupe de Musique Expérimentale de Bourges) och komponerades i GMEBs studio Charybde.

Christina Ouzounidis/Kim Hedås: Makten från marken (2018) 8’00’’

Miniatyren Makten från marken är en delpresentation av det konstnärliga forskningsprojektetSpegelminiatyrerna, med text av Christina Ouzounidis och musik av Kim Hedås. Miniatyren ingår i en svit för sångare, skådespelare och elektronik med startpunkt i en scen ur Shakespeares Richard II. Projektet har stöd från KMA och just denna miniatyr presenteras i samarbete med EASTN-DC. Makten från marken framförs av skådespelaren Ester Claesson tillsammans med fyra sångare från KMH: Kristine Nowlain, Linnéa Törnqvist, Amanda Liljefors och Ellen Gripenstad.

 


Folkoperan
- Kattens öron
Kristin Boussard
Kristin Boussard

Kattens öron


Folkoperan Foajén
Fri entré

Kristin Boussard f 1988 Den ensamma hunden 2018, uruppförande
saxofon, kontrabas, slagverk och vevgrammofon

Ida Lundén f 1971 Klocka med Micro (2003)
för slagverk

Andrea Tarrodi f 1981 Kostym (2017)
solo för kontrabas

Gunnar Bucht, f 1927 Kattens öron (1959)
recitation, saxofon, kontrabas och slagverk
text av Lars Forssell 1928-2007

Medverkande

Magdalena Meitzner slagverk

Bård Ericson, kontrabas

Jörgen Pettersson, saxofon

Jonas Forssell, recitation

Magdalena Meitzner is a multifaceted percussionist based in Sweden and

at home at stages all over the world: She toured with ensembles like

Kroumata, Norrbotten NEO and Curious Chamber Players to festivals in China, Peru, Russia, Finland and Europe. She is funding member of Hidden Mother, an ensemble who experiments with scenic music and is well known at european avantgarde festivals but also playing with Stockholm based orchestras like the Royal Philharmonic Orchestra.

Magdalena Meitzner was born in Germany and studied percussion and composition at Hochschule für Musik und Darstellende Kunst in Stuttgart and at Kungliga Musikhögskolan in Stockholm.

Bård Ericson är en kontrabasist från Stockholm, utbildad mellan 2010-2015 vid Kungliga Musikhögskolan. Han är oftast anlitad som stämledare i Folkoperans orkester men vikarierar också frekvent i resten av Stockholms konsert- och operahus, samt i ensembler som KammarensembleN och Rebaroque. Utöver den klassiska musiken har Bård gett ut ett antal album med sin egenkomponerade elektroniska musik.

Jörgen Pettersson utbildades vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och erhöll, som förste saxofonist någonsin, skolans solistdiplom med jetong. Han studerade även för professor Jean-Marie Londeix vid Nationalkonservatoriet i Bordeaux där han erhöll Premier Prix. Idag är Jörgen Pettersson en av de främsta och mest efterfrågade saxofonisterna på den internationella nutida musikscenen. Han medverkar i en mängd konserter och festivaler över hela världen, som solist och i olika samarbetsformer. 

Jonas Forssell

född 1957, Musikhögskolan i Stockholm 1978-82
Skådespelare, teater-, jazz- o orkestermusiker
1982-Debut som operatonsättare med Hästen och Gossen baserad på Sara Lidmans ”Jernbanesvit”
1988 Riket är Ditt (Vadstena-akademien)
1991Stadsmusikanterna Göteborgsoperan
1994 Konstnärlig chef Norrlandsoperan
1996-98 Trädgården (Drottningholmsteatern)
1999 Klarinettkonsert In the Beginning Gävle KH
2001 Chef ”Den Anden Opera” Köpenhamn
2002-05 ”Composer in residence” Malmö opera
2005-2011med operorna Träskoprinsessan
2007 Death and the Maiden 2008 samt Hemligheter
2011 Doktorand Operahögskolan/SKH
2010-15 med konstnärlig doktorsexamen i operatext
2015 Tonsättarweekend KH Stockholms Filharm. ork.
2012 t.f. VD Folkoperan (under 2016)

Verkkommentarer

Kristin Boussard började intressera sig för musik när hon var 5 år och spela fiol. När hon blev äldre började hon även att spela saxofon. Hon tog sin kandidatexamen vid Piteå musikhögskola, där hon numera undervisar i gehör, och sin masterexamen i Stockholm. I sin musik tycker Kristin om att väva in visuella, sceniska element samt använda sig av humoristiska, alternativa inslag. Sceniska detaljer som hon använt sig av är musiker som spelar med akvarium som partitur, musiker som rör på sig enligt instruktioner, blockflöjtister som spelar i vatten och hon själv spelande på torris. Det är lekfullheten, nyfikenheten och helhetsupplevelsen som definierar Kristin Boussards musikaliska uttryck. Det och glädjen i utforskandet av det musikaliska uttrycket tillsammans med musiker.

Den ensamma hunden

År 1930 gjorde sig den folkkära komikern och revyskådespelaren Fridolf Rhudin sig odödlig i Kar De Mummas monolog ” Den ensamma hunden” på Södra Teaterns nyårsrevy. Den mycket underhållande sketchen om en bitter hund som pratar om sina ägares tillkortakommanden anses vara den mest sålda talskivan i Sverige. Stycket ni nu ska få höra är en förvridning av sketchen där jag musikaliskt strävat efter att lyfta fram Rhudins komiska bitterhet ur ett mer typiskt hundperspektiv, samtidigt som jag leker med tidskillnaden, och hyllar det lingvistiska mirakel som är munkforsdialekten. Fridolf Rhudin kommer själv att medverka på stenkaka.

Ida Lundéns musik har ett brett spektrum av uttryck: t ex utforskning av ljud och nya sätt att leka i bitar som Vingring och Susa Donker Low , inspiration, soundwise och rytmisk från andra former av musik som finsk tango i Halusin (jag ville) , Afrikansk vindmusik i Boom-choff-leuit och prestationsbaserade solotyper som Han (Honom) och Spänst åt alla (Vigor till alla). 
Något som genom åren har blivit allt viktigare är ett nära samarbete med musiker när man skriver en ny bit. Till exempel i Murghi Uthahon skrev ett stycke för duon Jonny Axelsson och Ivo Nilsson som har resulterat i musik för en film; "Transire" och Murghi Utha för självkonstruerade synthesizers, trombon, percussion och fem medspelare. I radiespelet samarbetade hon med poeten och musiken Pär Thörn för att skapa en ljudfantasi över bokstaven R.

Hennes musikutbildning har varit lång och grundlig, både som musiker, lärare och kompositör. Pianostudier i jazz och improvisation vid Musikhögskolan, Göteborgs universitet och studier i musiksammansättning med Sven-David Sandström vid Gotlands Musikskola, Pär Lindgren och Bent Sörensen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och Mathias Spahlinger , Musikhögskolan i Freiburg, Tyskland. Mellan 2004-2005 höll hon ett stipendium på KunstForumHellerau, Dresdner Zentrum für Zeitgenössische Musik och 2006 var hon konstnär i hemvist och fick Omega-priset på Visby International Center for Composers. 2011-2013 var hon kompositör i hemvist på Sveriges Radio P2.
Ida Lundén är en vanligt tangentbordsspelare och artist inom improviserad musik, avant pop och annan experimentell musik. Hon samarbetar med artister, filmskapare och dansare och har spelat regelbundet i grupperna Ludd (med slagverkaren Lise-Lotte Norelius), Syntjuntan och Konatus (med Dr Dr Feiler).

Klocka med Mikro

Våren 2002 bodde jag i Freiburg i södra Tyskland, en stad som ligger naturskönt omgiven av gröna berg och kullar. En dag var jag ute på promenad på berget Schönberg, och plötsligt var det som om det fanns en gömd katedral med den skönaste klockklang djupt inne i skogen på berget. Ett mysterium! En stund senare öppnade sig landskapet, och på bergssluttningen var det fullt av betande kor, alla med en unik klocka som vackert spelade tillsammans. Dagen efter gick jag tillbaka med mikrofon, lade mig ner i gräset, och lyssnade. 

Andrea Tarrodi föddes 1981 i Stockholm. Hon började spela piano som åttaåring och redan då väcktes lusten att skapa egen musik. Tarrodi har studerat komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Conservatorio di Musica di Perugia och Musikhögskolan i Piteå för bl a Jan Sandström, Fabio Cifariello-Ciardi, Pär Lindgren, Lars-Erik Rosell, William Brunson och Marie Samuelsson. Hon tog sin masterexamen i komposition från Kungliga Musikhögskolan år 2009.

Sitt genombrott som tonsättare fick hon då hon år 2010 vann första pris i Uppsala Tonsättartävling med verket Zephyros för orkester, något som ledde till flera framföranden av olika orkestrar runt om i världen. Tarrodi har erhållit stipendier från Kungliga Musikaliska Akademien, STIM, Statens Kulturråd och Konstnärsnämnden. 2011-2013 var hon utsedd till Sveriges Radio P2:s hustonsättare, ett uppdrag som inneburit beställningar från Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, Dahlkvistkvartetten med flera. 2012 var hon Vårens Tonsättare i Berwaldhallen, då bland annat hennes orkesterverk Liguria uruppfördes av Sveriges Radios Symfoniorkester under chefsdirigent Daniel Harding. Samma år belönades hon med Musikförläggarnas Pris, Årets Konstmusikpris i kammarmusikkategorin för sitt stycke Empíreo. Under 2013-2014 var Tarrodi Västerås Sinfoniettas Tonsättarprofil. 2015 mottog hon Carin Malmlöf-Forsslings Pris.

Tarrodi skriver för många olika typer av ensembler, och tycker särskilt om att skriva vokal- och orkestermusik. Hennes verk har framförts av bl a Sveriges Radios Symfoniorkester, Kungliga Filharmonikerna, Göteborgs Symfoniker, Cape Philharmonic Orchestra, Spartanburg Philharmonic, Malmö Symfoniorkester, Helsingborgs Symfoniorkester, Svenska Kammarorkestern, Nordiska Kammarorkestern, Uppsala Kammarorkester, DalaSinfoniettan, Västerås Sinfonietta, Stockholms Kammarbrass, KammarensembleN, Radiokören och Eric Ericsons kammarkör. Hennes musik har också uppförts utomlands i bl a U.S.A, Tyskland, Österrike, Frankrike, Norge, Finland, Danmark, Island, Serbien, Portugal, Italien, Nederländerna, Storbrittanien, Turkiet, Bulgarien, Mexico, Japan, Kina, Australien och Sydafrika. Hennes musik har också representerats vid Östersjöfestivalen i Berwaldhallen både år 2010 och 2012. Andrea Tarrodi är medlem i STIM och KVAST och invaldes 2009 i Föreningen Svenska Tonsättare. År 2017 framfördes Tarrodis orkesterverk Liguria på BBC Proms i Royal Albert Hall av Kungliga Filharmonikerna med Sakari Oramo som dirigent.

Kostym för solokontrabas är ursprungligen en introduktion till ett längre sceniskt verk för kontrabas och fyra mansröster som heter Lilla Gumman och Herrarna i Hagen. Här framförs det för första gången som ett eget solostycke.

www.andreatarrodi.com

Gunnar Bucht, f. 1927.

Födelseåret antyder inte bara ett långt liv utan också en lång tonsättarkarriär. Den startade med op. 1, ”Tema med variationer för piano. À la cinqyecento” år 1949 och fick sin preliminära avslutning med ”Reconsidering Beckmesser” för gitarr år 2017. Däremellan ligger en mycket omfattande produktion med 17 symfonier, nästan lika många orkesterverk med olika titlar, en opera, en Luthermässa, ett halvsceniskt oratorium ”Odysseia”(Kazantzakis), fem solokonserter, fem stråkkvartetter mm. Därtill kommer en litterär output av omfattande en självbiografi ”Född på Krigsstigen”, arbeten som behandlar musik i ett filosofiskt och idéhistoriskt perspektiv samt på sistone monografier över Berlioz och den nordiska trion Nielsen/Sibelius/Stenhammar.

På sätt och vis kan min tonsättarkarriär sägas vara slut vid förra millennieskiftet eftersom sedan dess ingen musik av min hand klingat vid olika institutioner. En karakteristik vore att jag är den mest icke-spelade tonsättaren i Sverige. Alltid nåt’ sa’ han som såg Åmål...

Kattens öron (1959)

Verket var en beställning från Sveriges Radio musikavdelning och litterära sektion i förening och uppgiften att göra ett litterärt-musikaliskt radioprogram som var mer genomarbetat, gärna med en röd tråd, än dåtidens tämligen planlösa hopvispning av text och musik. Resultatet blev föreliggande verk där jag bad Lars Forssell att hitta på en story där en talad monolog skulle interfolieras av musikaliska avsnitt som på något sätt skulle korrespondera med texten. Handlingen - if any - utspelar sig i Paris strax efter första världskriget där en totalt ensam man erinrar sig forna dar och ljusglimtar i sin egen tristess och vars enda sällskap är en katt. Som dock mot slutet ledsnar på hans jeremiader och sticker sin väg. Instrumentvalet är tänkt att ge associationer till tiden och musiken blir ibland vältalig och - som någon skrev vid uruppförandet - tar kattens parti. En annan bedömare tyckte att jag hade en naturlig begåvning för musikaliska aforismer. Där fick symfonikern!

- Jonas Forssell - komponist och arrangör
Jonas Forssell, foto: Jan-Olav Wedin
Jonas Forssell, foto: Jan-Olav Wedin

Jonas Forssell - komponist och arrangör


Folkoperan Salongen
Fri entré

Jonas Forssell är verksam som både tonsättare och arrangör, och har även varit operachef på bl.a. Den Anden Opera i Köpenhamn. Han engageras regelbundet av Folkoperan i samband med uppsättningar som "Förklädd Gud" och "Salieri vs Mozart". Vid denna konsert samtalar Folkoperans konstnärliga chef Mellika Melouani Melani med Jonas Forssell om hans olika roller, och vi får höra exempel på hans verk framförda av bl.a. Folkoperans Orkester under ledning av Niklas Willén.

Program:

Hycklarvalsen

Tre Forssell-sånger för röst och slagverk

”Snårvindan” ur: Horologium Floræ

”Amforta – Overture” 

Medverkande
Mathias Karlsen Björnstad, sopransaxofon
Jörgen Pettersson, altsaxofon
Theo Hillborg, tenorsaxofon
Linn Persson, barytonsaxofon
- Salieri vs Mozart
Salieri vs Mozart, Folkoperan
Salieri vs Mozart, Folkoperan

Salieri vs Mozart


Folkoperan salongen
Ordinarie pris
Biljetter köpes här

Medverkande

ANTONIO SALIERI: Loa Falkman

FÖRFATTAREN: Frida Österberg

ELEONORA: Hillevi Martinpelto

TONINO/MOZART: Jesper Säll

ORKESTER: Orkester Salieri vs Mozart

 

Upphovsmakare

MUSIK MOZART OCH SALIERI: Nikolai Rimskij-Korsakov 

MUSIK PRIMA LA MUSICA E POI LE PAROLE: Antonio Salieri

LIBRETTO MOZART OCH SALIERI: Alexandr Pusjkin

LIBRETTO PRIMA LA MUSICA E POI LE PAROLE: Giovanni Battista Casti 

IDÉ & MUSIKALISKT ARRANGEMANG: Jonas Forssell

ÖVERSÄTTNING MOZART OCH SALIERI: Sverker Åström

ÖVERSÄTTNING & DIALOG PRIMA LA MUSICA E POI LE PAROLE: Magnus Lindman

 

Team

REGI: Tobias Theorell

MUSIKALISK LEDNING: Niklas Willén

DIRIGENTER
Niklas Willén 
Jakob Hultberg

SCENOGRAFI & KOSTYM: Agnes Östergren 

LJUS: Ellen Ruge

MASK & PERUK: Therésia Frisk

DRAMATURG: Magnus Lindman

Verkkommentarer

Våren 2018 ger Folkoperan Salieri vs Mozart med Loa Falkman i rollen som tonsättaren Antonio Salieri. Ramberättelsen bygger på den mytomspunna relationen mellan tonsättarna Mozart och Salieri. Publiken får följa med genom skapandeprocessens hela spektrum, lekfullhet, glädje, kollektiv kreativitet, men också ensamhet och avundsjuka som slutar i giftmord. 

Salieri vs Mozart handlar om förgörande avund och ovilja att släppa ifrån sig makt och ära men även om kollektiv kreativitet, lekfullhet och skaparkris. Föreställningen, som rör sig mellan realism och surrealism, är både en mörk tragedi och en lättsam komedi. Vi befinner oss i den uppburne hovkompositören Salieris ateljé. Han ser tillbaka på sitt konstnärskap som nu ter sig väldigt mediokert i jämförelse med den nya unga stjärnan Wolfgang Amadeus Mozart.

Vi får också följa mästaren Salieri då han tillsammans med en ung författare skall skriva en ny opera på bara fyra dagar. Vad väger tyngst? Är det musiken eller texten? Tradition eller nyskapande? Och vad händer när det plötsligt kommer en avdankad operaprimadonna som vill ge sin syn på saken? Sliten mellan förgörande avundsjuka och underdånig beundran bjuder Salieri in Mozart till en måltid.

Tobias Theorell regisserar en unik sammansättning av de båda enaktarna Mozart och Salieriav Nikolai Rimskij-Korsakov och Prima la musica e poi le parole av Antonio Salieri. Jonas Forssell står för idé och musikaliskt arrangemang och Agnes Östergren är scenograf och kostymör. I rollen som Eleonora ser vi hovsångerskan Hillevi Martinpelto och i de övriga rollerna återfinns Jesper Säll och Frida Österberg.

Mozart och Salieri skrevs av Nikolai Rimskij-Korsakov 1897, efter Aleksandr Pusjkins versdrama från 1830. I den får vi följa relationen mellan kompositörerna Antonio Salieri och Wolfgang Amadeus Mozart, en relation som byggde på kreativitet och avundsjuka och slutade i giftmord. Den legendariska historien om Salieri och Mozart är sedan tidigare känd från Miloš Formans åttafaldigt Oscarbelönade film Amadeus, från 1984.

Prima la musica e poi le parole (Först kommer musiken och sedan orden) av Antonio Salieri med libretto av Giovanni Battista Casti uppfördes första gången 1786 i Wien och debatterar betydelsen av musik och drama i opera.

Salieri vs Mozart har urpremiär 14 februari 2018 och spelas hela våren. 

Scenkonstmuseet
- Elektronmusiken och framtiden – en samtalskonsert
Fredric Bergström
Fredric Bergström Foto: Camilla Topuntoli

Elektronmusiken och framtiden – en samtalskonsert


Scenkonstmuseet
Fri entré

Elektronmusiken och framtiden -en samtalskonsert

14.00 - 16.00

Med sikte på framtiden gör vi en resa kors och tvärs genom de svenska arkiven. Ledsagare är tonsättarna Savannah Agger, Kim Hedås och Martin Jonsson Tibblin.
Samtalsledare, Mats Lindström, studiochef EMS.

Fredric Bergström ger ett uruppförande av ett verk för vevlira och elektronik. I övrigt rör vi oss fritt och lyssnar på gyllene exempel från de rika arkiven.

,

Fredric Bergström f 1975 - Open up a can of wasps 2018, 15’ uruppförande

Verkkommentarer

Open up a can of wasps är ett verk för vevlira och elektronik från 2017. Ett av vevlirans unika och säregna ljud är dess buzz, hizz, chien, recsegő eller knarr som det här verket bygger på. Dessa ljuden kommer från knarrstallet som ligger löst fasthållet under en bordunsträng mot ljudlådan. När vevens rotationshastighet kort ökas, följer bordunsträngen med hartshjulet en kort bit, men faller snabbt ned tillbaka och orsakar några slag, så kallade knarr, på knarrstallet. Dessa knarr används sedan av tonsättaren för att rytmisera och markera musiken, samt skapa oreda.


Komponerad och framförd av: Fredric Bergström, tonsättare och programmerare, Masthugget.

- Elektronmusikstudion presenterar Norelius, Hedsund, Magnusson och Lindgren
Louise Magnusson och Kajsa Lindgren, Kajsas foto: Hampus Andersson
Louise Magnusson och Kajsa Lindgren, Kajsas foto: Hampus Andersson

Elektronmusikstudion presenterar Norelius, Hedsund, Magnusson och Lindgren


Scenkonstmuseet
Fri entré

Lise-Lotte Norelius f 1961 NIGHTMEN (2001) 9’

Helene Hedsund f 1963 Nio Stationer 2014 & 2017 12.09’

Louise Magnusson f 1983 HÄJÄR (2017) 20’

Kajsa Lindgren f 1990 Loss 2018 15’ uruppförande

Verkkommentarer

Elektronmusikstudion presenterar musik av fyra tonsättare som tar sig an den elektroniska musiken med sinsemellan olika utgångspunkter. Under kvällen får vi höra musik för sågklingor, liveframförd datormusik samt två verk för saxonfonkvartett och elektronik.

Styckets titel "Nightmen" kommer från en amerikansk action/sci-fi-serie som jag råkade titta på av misstag för många år sedan. Superhjälten i serien var en saxofonist som, när han inte spelade, kämpade mot brott och våld i storstaden. Jag tyckte att titeln passade väl in på Stockholms Saxofonkvartett, som alltid har varit mycket öppna och hjälpsamma gentemot nya oerfarna kompositörer, som jag själv var på den tiden. Ursprungligen komponerades det här stycket som ett solo för Jörgen Pettersson men utvecklades snabbt till ett verk för hela kvartetten. Ljudmaterialet består av samplingar från Jörgen som sedan bearbetas tillsammans med saxofonerna av en Max/MSP-patch.

Lise-Lotte Norelius har mer än 30 års erfarenhet som musiker. Etablerade sig tidigt som slagverkare, men har sedan 00-talet i huvudsak trakterat live-elektronik och allsköns objekt. Hon studerade elektroakustisk komposition vid KMH i Stockholm 1998-2002 och har sedan dess komponerat musik för högtalare, musiker med live-elektronik, poesi, teater, installationer och dansföreställningar. Förkärleken för små, ynkliga, komiska eller fula ljud, rytmiska strukturer och långa linjer kännetecknar ofta hennes musik, som kan vara både vacker, rå och brutal.

Nio Stationer utgörs av inspelningar från nio stationer:

  • Södra Station (Stockholm, Sverige)

  • Stockholm Central (Stockholm, Sverige)

  • Malmö Central (Malmö, Sverige)

  • Köln Hauptbahnhof (Köln, Tyskland)

  • Bruxelles Midi (Bryssel, Belgien)

  • University (Birmingham, UK)

  • Waverley (Edinburgh, UK)

  • Gare d'Austerlitz (Paris, Frankrike)

  • Hamburg Hauptbahnhof (Hamburg, Tyskland)

De nio starkaste frekvenserna för varje station har analyserats fram. Dessa hörs i bakgrunden genom hela stycket, som en resa. En station i taget. Ovanpå detta hörs de ljud från varje station som är karaktäristiska för just den stationen. T.ex de ekandeutropen i Köln, den myckna basen från de stillastående dieseltågen på Waverley, våra svenska pendeltågs

broms-gnissel-glissandon.

 

Helene Hedsund, tonsättare med ett förflutet i depprockbandet Nevskij Prospekt. Verksam vid EMS sedan 1990-talet och just nu doktorand vid University of Birmingham.

HÄJÄR

Med inspiration av den norrländska skogsindustrin inkorporerar Louise den klingande metallen i en elektroakustisk Folknoise. Ur utvecklingen av stålet kommer en kvalitet. Ur berättartraditionen en musik. När sågverken står stilla och klingorna avverkat sin livslängd ges dom en ny röst och en ny sång att sjunga.

Louise Magnusson, ursprungligen från Piteå, är utbildad och verksam i Göteborg som kompositör och musiker. Hon är en del av arrangörsföreningen GEIGER samt musiker i Noise-ensemblen GGR BETONG.

I verket Loss, som är en beställning av Stockholms Saxofonkvartett, har Kajsa integrerat sitt sätt att arbeta med fältinspelningar, vilket innebär att ha tre perspektiv i åtanke: de utforskande, tekniska och konstnärliga förhållningssätten hon som kompositör har till ljuden och skapandeprocessen, materialet och kompositionen i sig.
Verket är baserat på ett tillstånd snarare än en komposition med en början och ett slut, och arbetet med Saxofonkvartetten har inneburit ett nära samarbete med musikerna där hon spelat in var och en för sig med sitt instrument för att både komma dem och instrumenten nära. En viktig faktor i Kajsas musik är att låta ljuden styra musiken. I det här fallet har det inneburit att inspelningarna fått styra hur det noterade materialet ser ut, då en ljudbild skapats först. Men också att komma i en direkt och engagerande kommunikation med lyssnaren, vilket har lett till att den rumsliga spridningen och placeringen av ljuden också är någonting väldigt viktigt. I Loss innebär det att kvartetten och de fyra högtalarna tillsammans bildar en oktett placerade i rummet på ett sätt så att ljudrummet omsluter publiken. Verket är finansierat med medel från Statens Kulturråd.

Kajsa Lindgren är en kompositör och ljudkonstnär som arbetar med att utforska miljöer och ämnen i sin musik genom ljudperspektiv. Hennes verk innehåller ofta fältinspelningar och använder intervjuer som metod och strävar efter att hitta nya framförandeformer som är anpassade efter verken snarare än tvärtom. Att använda fältinspelningar har på så sätt blivit ett som ett verktyg för att skaka av sig traditioner och förväntningar på hur man kan skapa musik och ljudkonst. Hennes arbete inkluderar också instrumentala och vokala kompositioner, vilka precis som med användandet av fältinspelningar ofta går ut på att genom lyssnandet uppleva världen, att genom ljud komma i kontakt med miljöer, ämnen och situationer.

Kungl. Musikhögskolan
- Death to the Dogs of the Welfare State
Foto Jörgen Dahlqvist
foto Jörgen Dahlqvist

Death to the Dogs of the Welfare State


Kungl. Musikhögskolan Kungasalen
Fri entré
Boka gratisbiljett här

Föreställning: Death to the Dogs of the Welfare State    
 

Medverkande

Av och med Teatr Weimar och Kent Olofsson

Verkkommentarer

Death to the dogs of the welfare state är en betraktelse över det land som vi känner som Sverige – från Tage Erlanders folkhem, till Olof Palmes demokratiska socialism, till Fredrik Reinfeldts svenskar som nattats till sömn av välfärdssystemet, till dagens politiska diskussion där Jan Björklund, Ulf Kristersson och Annie Lööf använder begrepp som underklass och utanförskap och där idén om svenskhet är ett ämne som diskuteras. Föreställningen utspelar sig i en djurfarm misstänkt lik Orwells där alla är jämlika, några bara mer jämlika än de andra: Death to the dogs!

https://www.kmh.se/konserter---evenemang/alla/den-konstnarliga-forskningens-rum.html 


Konserthuset Stockholm
- Falk & Karlberg
Mårten Falk och Åsa Karlberg, foto Elias Gammelgård
Mårten Falk och Åsa Karlberg, foto Elias Gammelgård

Falk & Karlberg


Konserthuset Stockholm Grünewaldsalen
Fri entré

Tebogo Monnakgotla (1972) Timecraft

Gunnar Bucht (1927) Reconsidering Beckmesser uruppförande

Ingvar Karkoff (1958) Tango Flautando

Matthew Peterson (1984) Peregrinations uruppförande

Ylva Skog (1963) Ça va? Ça va!

Ida Lundén (1971) Dadodado

Tebogo Monnakgotla  (1972) Endings

Konserten arrangeras av Samtida Musik i samarbete med Svensk Musikvår

 

Medverkande
Mårten Falk – gitarr
Åsa Karlberg – flöjt
Ingrid Falk – sopran
- Duo Gelland
Duo Gelland, foto Trolle Gelland
Duo Gelland, foto Trolle Gelland

Duo Gelland


Konserthuset Stockholm Grünewaldsalen
Fri entré

Ingvar Karkoff – Con intensità (1978), uruppförande

Carin Edström Bartosch – Asthmose (2006)

Kerstin Jeppsson – Canto cromàtico (2003)

Peter Schuback – del altro al altro per due violini (2001)

Medverkande
Cecilia Gelland, violin
Martin Gelland, violin
Verkkommentarer

 

Con intensità skrevs strax efter Textures (1977-78) som uruppfördes i slutet av april 1979. Under Ung Nordisk Musik på Circus i Stockholm med Leif Segerstam och Radiosymfonikerna, väckte den rejält med uppseende. 

År 1978 började jag i kompositionsklassen på Musikhögskolan i Stockholm för Professor Gunnar Bucht. Con intensità var det första jag gjorde som elev och det var en studieuppgift. Jag tänkte aldrig att stycket någonsin skulle spelas så det blev en verklig överraskning när Duo Gelland spelade in verket för en kortfilm 37 år senare. Det märkliga är att jag då också kom ihåg musiken i stort sett frånsett några mindre detaljer. Då vid 20 års ålder hade jag aldrig skrivit för två violiner. Men eftersom jag hade spelat lite cello under några år så var stråkinstrument inte obekant för mig. Intuitivt sökande vid pianot började jag att skriva på den inledande signalerande rytmfrasen. I inlyssnandet uppstod små hållpunkter i det avbrutna, smått dramatiska skeendet. Musiken färdas mellan olika psykologiska episoder, ibland med en linjär utveckling och ibland med plötsligt tvära kast. En förtätad musik av ett betydligt längre stycke känns det som. 

 

Canto cromàtico komponerades våren och försommaren 2003. Jag tror jag hade Vivaldis violinmusik i bakhuvudet samtidigt som jag också tänkte på de fantastiska violinduetterna av Bartok som jag brukade spela med min lärare Otto Kyndel. Efter några veckors komponerande började jag förstå att jag skrev ett stycke för och om fåglar som sjöng i min trädgård på Gotland. Jag hade aldrig tidigare tänkt på att deras sånger var så fyllda av virtuositet, komplexitet, kromatik och andra icke noterbara tonsteg.
Sats 1 är utåtriktad musik som flödar av liv, glädje och besatthet. Någonting har börjat vakna på nytt och ett fasthållande av detta "något" blir en bärande ide genom hela satsen - kanske är det livet som återvänder?
I sats 2 återfinns en atmosfår av stillhet och mystik ungefär som när ljuset sänker sig en försommarkväll men då man fortfarande kan se klart. Kanske går solen upp till slut och ett utbrott av energi avlöser den stilla meditationen.
Sats 3 följer direkt på sats 2. Här återfmns dansanta men samtidigt trevande rytmer. Kanske är inte allting så självklart. Säkert finns desto mer att utforska!

 

del altro al altro per due violini. Stycket är en fortsättning på den tematik som finns i ett tidigare verk för två celli, Speculatio från 1992. Speculatio betyder spegling som är ett avbildande av något outsagt. Vad som sker när något avspeglar sig är att det uppstår ett flertal med början i två. Ursprunget av två är ett. Ett speglar sig och att spekulera är att vilja se fler möjligheter. Ett grekiskt ordspråk säger “oinos anthropon dioptron" vilket betyder att vinet är människans spegel. "In vino veritas" var rommarnas något förenklade översättning av detta viktiga ordspråk som framhåller att människans sanning endast kan fångas ur en spegling. I båda verken Speculatio och Del altro al altro rör det sig om ett evigt speglande spelande mellan de två stämmorna, ett sätt av att ge och att ta. När akten av speglingen uppstår blir singularis pluralis varpå en ändlös metarmorfos tar sin början. Del altro al altro skrevs för Duo Gelland 2001. Och söker fånga det obestämda i det samspel som uppstår i mötet mellan de båda stämmorna. Det är det obestämda och en tydlig otydlighet som ger nya möjligheter att uppstå och som kan leda framåt. Samma och mer ut- och in-vecklade idé finns i de senare verken Lettere di Don Giovanni för cello (2002) och Risposti för violin (2016) eller i Conversations après la fin för violin och cello (2015) där var verk speglar sig inåt och med varandra utan att i samtidigheten verka i ett egentligt samspel. Det blir då en studie eller en sång i ensamhet och koncentration såsom i Del altro al altro.
 

- Curious Chamber Players
Curious Chamber Players, foto Martin Hellström
Curious Chamber Players, foto Martin Hellström

Curious Chamber Players


Konserthuset Stockholm Grünewaldsalen
Fri entré

Lisa Streich f 1985 - Z U C K E R (S O C K E R) (2016) 12’

Sven-Åke Johansson f 1943 - Wagenstück (1990) 7’

Rei Munakata f 1976 - Okaeri II for ensemble (2018) 12’

Kajsa Antonsson f 1994 - Stycke för klarinett, cello, piano och virvel (2016) 7’

Malin Bång f 1974 - Jasmonate (2017) uruppförande 18’

 

Konserten är ett samararrangemang mellan Samtida Musik och Svensk Musikvår

Medverkande
Hannah Törnell Wettermark, flöjt
Dries Tack, klarinett
Ylva Larsdotter, violin
My Hellgren, cello
Anna Christensson, piano
Frederik Munk Larsen, gitarr
Martin Welander, slagverk
Malin Bång, objekt
Rei Munakata, dirigent
Verkkommentarer

Lisa Streich (1985): Z U C K E R (S O C K E R) (2016) 12 min .... består av flöjt, klarinett, slagverk och motoriserade stränginstrument: piano, fiol, cello och gitarr. Motorer är min last. Precis som andra människor går loss på lösgodis "konsumerar" jag gärna en nypa motorer. ZUCKER får och kan fabricera socker därför att socker här inte produceras av människohand utan av maskiner. På det viset lägger musiken av sig sitt patos och är helt enkelt bara socker i sin renaste form helt löst ur den sociokulturella och näringskemiska kontexten. Tillkommer bilden på scenen: Människan mot maskinen. Helt i motsats till den gängse uppfattningen, framför allt förhärskande under det tjugonde århundradet, kan man få intrycket att maskinen är mänskligare är människan.

Sven-Åke Johansson (1943): Wagenstück (1990) 7 min

Rei Munakata (1976): Okaeri II for ensemble (2018) 12 min ¨If you happen to visit the house on Beverly Drive, try to open the window just a little.¨

Kajsa Antonsson (1994): Stycke för klarinett, cello, piano och virvel (2016) 7 min En kontext där ljuden knappt är hörbara kan inbjuda till annorlunda fokus, kommunikation och öppenhet. I detta stycke finns ett antal ljud, som alla härstammar från en mycket svag klangvärld, på gränsen till tystnad. Stycket undersöker på detta vis hur vi anpassar vårt fokus och hur vi påverkas när det gäller trygghet och kontroll.

Malin Bång (1974): Jasmonate Uruppförande (2017) 18 min Vi översvämmas idag av tecken på att planeten börjar tröttna på oss- arktiska glaciärer smälter, nya värmerekord slås i Indien, Kiribatiöarna sjunker långsamt ner i havet och Amazonas krymper stadigt. Vi befinner oss i början till den sjätte utrotningsfasen med utrotningstakt av djur på 114 gånger det normala. Växternas rike har redan blivit varse det här. Jasmonat är ett varningshormon som växter sänder ut när deras livsmiljö hotas. Det musikaliska materialet är hämtat från min musik-dokumentärföreställning ”Kudzu” och innehåller bland annat skrivande om ämnet i fråga som framförs på skrivmaskin och skrivtavla. Det instrumentala materialet är inspirerat av det försämrade tillståndet för luft, vatten och jord, men också av den oerhörda växtkraften som växtriket står för. Här representerat av rörelsemönstret hos två av världens mest snabbväxande arter: kudzu och bambu

Kungl. Musikhögskolan
- Hamlet II: Exit Ghost
Hamlet II, foto Jörgen Dahlqvist
Hamlet II, foto Jörgen Dahlqvist

Hamlet II: Exit Ghost


Kungl. Musikhögskolan Lilla Salen
Fri entré
Boka gratisbiljett här

Hamlet II: Exit Ghost

Medverkande

Text: Jörgen Dahlqvist 
Musik: Kent Olofsson
Medverkande: Linda Ritzén och Rafael Pettersson

 

Verkkommentarer

Hamlet II: Exit Ghost är en gestaltning av det tvivel och handlingsförlamning som Hamlet känner inför det våld han ombeds utföra och som Ofelia tvingas till av rådande omständigheter. Det är en föreställning om identitet och minne. Texten är en helt ny bearbetning av Shakespeares klassiker. Den är i egentligen mening inte en uppföljare, även om titeln anspelar på det, utan snarare ett sätt att undersöka några av dramatikerns odödliga retoriska figurer och de två unga människornas öde i pjäsen. Det är också ett sätt att försöka närma sig ett av världslitteraturens stora verk, genom att arbeta med några utvalda tankar och bilder och genom att göra pjäsen i pjäsen, den teateruppsättning som finns beskriven i verket, till själva formen för undersökandet.

Föreställningen hade premiär i november 2010 och fick stor uppmärksamhet också internationellt. Den spelades på flera stora scenkonstfestivaler i Europa, bl Kunstenfestivaldesartes i Bryssel 2012. Samma år gjordes en ny version för Radioteatern och det är denna som presenteras i en specialversion för Klangkupolen vid KMH.

Kent Olofsson är sedan många år en av landets mest uppmärksammade tonsättare, inte minst för sina innovativa idéer och utvecklingsprojekt kring ny musik. Han är född i Karlskrona 1962 och började sin musikerbana i den symfoniska rockgruppen Opus Est i slutet av 1970- och början av 80-talet. Därefter studerade han komposition i Malmö åren 1984-1991. Sedan dess har han varit verksam både som kompositör och lärare vid musikhögskolan i Malmö.  Vid förra årets Svensk Musikvår framfördes hans Champs d’étoiles som tilldelades 2016 års Järnåkerstipendium. 


Folkoperan
- Axelsson & Nilsson Duo
Jonny Axelsson, foto Emma-Sofia Olsson
Jonny Axelsson, foto Emma-Sofia Olsson

Axelsson & Nilsson Duo


Folkoperan Foajén
Fri entré

Jonny Axelsson (1963) – Anodande –Tur & Retur (1996)

Jonny Axelsson (1963) – Abfahrt (2002)

Ivo Nilsson (1966) – ROTOR zero (1999)

Leilei Tian (1971) – Roaring in the clouds (2007)
for trombone and percussion, 11’
Commissioned by Swedish Concert Institute for Axelsson & Nilsson Duo

Paulina Sundin (1970) – Echo in Silence (2010)
for trombone, percussion and electronics, 8´30´´

Zbigniew Karkowski (1958) – Execution of Intelligence (1990)
for trombone, percussion and electronics, 10´

Medverkande
Fylkingen
- Fylkingen 85 år Ouvertyr
Välfärdsorkestern
Välfärdsorkestern

Fylkingen 85 år Ouvertyr


Fylkingen
Fri entré

Välfärdsorkestern

Lise-Lotte Norélius f 1961 / Sören Runolf f 1954 - Ouvertyr, uruppförande 14´

OM FYLKINGEN

Fylkingen - Ny Musik och Intermediakonst är en konstnärsdriven scen och förening för experimentell musik och konst. Föreningen grundades 1933 och utgörs idag av upp emot 300 utövande svenska och internationella konstnärer som utvecklar och presenterar nya verk i Fylkingens lokaler.

Föreningen drivs av en aktiv styrelse, produktionsgrupp och medlemskår.
2018 fyller Fylkingen 85 år vilket gör föreningen till världens äldsta forum i sitt slag.

Fylkingen stöds av Statens Kulturråd, Stockholms Stad Kulturförvaltning och
Stockholms Läns Landsting.

 

Medverkande

VFO - Välfärdsorkestern tar er med på en kontemplativ resa resa genom ett landskap befolkat av skygga begrepp såsom threshold, split-point, trigger, distorsion, snus, loop-starter, timmerflottning, crossover, drömmar, desinformation, jämställdhet, center-frequency, Q, valfläsk och feedback, låg impulskontroll, avfallssampling och statistisk analys, kaffe och bullar, livet och döden, kärleken och musiken, apné och gdi, kreosot och ozon, lustgas och växthus, dagens nyheter och den svenska välfärdens bleknande gloria.

Välfärdsorkestern - VFO är Lise-Lotte Norelius och Sören Runolf, live-elektronik 

- Fylkingen 85 år Preludium
Lars Brondum, illustration Jenny Soep
Lars Brondum, illustration Jenny Soep

Fylkingen 85 år Preludium


Fylkingen
Fri entré

OM FYLKINGEN

Fylkingen - Ny Musik och Intermediakonst är en konstnärsdriven scen och förening för experimentell musik och konst. Föreningen grundades 1933 och utgörs idag av upp emot 300 utövande svenska och internationella konstnärer som utvecklar och presenterar nya verk i Fylkingens lokaler.

Föreningen drivs av en aktiv styrelse, produktionsgrupp och medlemskår.
2018 fyller Fylkingen 85 år vilket gör föreningen till världens äldsta forum i sitt slag.

Fylkingen stöds av Statens Kulturråd, Stockholms Stad Kulturförvaltning och
Stockholms Läns Landsting.

,

Johan Svensson f 1983 - Down, för violin och elektronik, 2012, 9´

Framförs av Karin Hellqvist, violin


Sten Hanson 1936 - 2013 - Ränn Sten, 2004, 8´

Framförs av Girilal Baars


Alexandra Nilsson f 1979 / Jenny Soep f 1979 - Shapes of Sounds, 2018, Uruppförande, 16´

 

Alexandra Nilsson, div instrument och live-elektronik, Jenny Soep, live drawing
 

Medverkande

Girilal Baars är tonsättare, vokalist och musiker bosatt i Uppsala. Han utforskar olika aspekter av text- och röst-baserad nutida musik. Den senaste tiden har han medverkat i en operauppsättning på Folkoperan, i en Marina Abramovich performance på Moderna Museet, haft premiär på en stråktrio och ett flertal kortfilmer med hans musik. 2015 avslutade han sin doktorsavhandling i komposition på temat "Ballads and Ohms.” Hans musik har framförts i stora delar av världen. Han samarbetar med en rad olika konstnärer både i Sverige och utomlands och är medlem i bl.a. Äijä, Den Arkaiska Rösten och The Great Learning Orchestra…

Karin Hellqvist utforskar aktuell musik internationellt som solist och kammarmusiker. Hon samarbetar med många av världens främsta kompositörer och artister verksamma inom andra konstuttryck och använder sig gärna av elektronik, ljudobjekt, installationer och uttryck i musikaliska gränsland. Efter studier vid högskolorna i Stockholm, Oslo, Berlin och avlagd diplomexamen från Royal College of Music i London 2011 är hon idag vid sidan av sin soloverksamhet medlem i några av Nordens främsta ensembler för ny musik som Cikada (NO), Oslo Sinfonietta (NO), neoN (NO) och Curious Chamber Players (SE) och hon framträder regelbundet vid profile- rade scener över hela världen, på allt från rockklubbar till konserthus.

Alexandra Nilsson (f. 1979) är tonsättare och musiker från Stockholm.
Hon komponerar och framträder företrädesvis med trumpet och / eller andra objekt och live-elektronik. Hennes arbete sträcker sig över ljudkonst, noise, elektronika och fri improvisation. Med bakgrund som jazzmusiker är rytm och improvisation viktiga element i hennes verk likväl samverkan mellan akustiska och elektroniska ljudvärldar. 2010 tog hon sin master i komposition vid KMH med inriktning film och har sedan dess komponerat för teater, film och dans och är verksam i flera projekt med bildkonstnärer och som soloartist- Solovkina. 

Jenny Soep  (f. 1979)
Bildkonstnär, utbildad vid University College Falmouth, Storbritannien, med en master i ‘Illustration: Authorial Practice’. Jenny Soep undersöker ständigt möjligheterna i ”live-tecknande”, i publika, intima och utbildande situationer. Jenny har bland annat tecknat för Polarpriset, SKAP, Fritz’s Corner, Riksdagsbiblioteket, Add Gender and Stockholm Resilience Centre. Hon har stor erfarenhet av att arbeta med teckning med barn och ungdomar. Hon har bland annat gett workshops med fokus på ”Musical drawing” som inkluderat unga flyktingar, gymnasieungdomar och förtidspensionärer.

Verkkommentarer

Sten Hanson föddes den 15 april 1936 i byn Skålan i Klövsjö. Han var tonsättare, poet och performance-artist. Som självlärd tonsättare blev han en av text-ljudkompositionens pionjärer. Han har också haft många administrativa uppdrag, bl.a. som ordförande i föreningarna Fylkingen (1982–84) och FST (1984–93).

Ränn Sten is based on a poem by the mid 18-th century writer Carl Jonas Love Almquist. Rännsten in Swedish means ’gutter’, it’s called ’Rune Stone’ in English only because that has a similar sound. The poem is a nonsense poem. The first verse in the piece is exactly how Almquist wrote it. A very rough translation would be:

My god who is laying there in the gutter?

Oh I see, its my old friend Sten.

But Sten, how in all the world did you get that clumsy?

That, he said, is natural question based on good reasons.

But that question can only be answered by genuine musicians.

The Poem is written to be read out loud with music that gets more and more absurd just as the text does.

Johan Svensson är en svensk tonsättare som utforskar fältet mellan akustisk och elektronisk musik. Hans fokus ligger på kammarmusik men kompositionerna sträcker sig från soloverk till symfoniorkester. Hans musik innehåller ofta alternativa sätt att producera ljud med elektroniska medel. För tillfället intresserar han sig för att konstruera ljudskapande elektromekaniska apparater samt utforska relationer mellan musiker och maskin som kan uppstå vid en livesituation. Han är konstnärlig ledare och en av grundarna av ensemblen Mimitabu (http://mimitabu.se).

Down (2012) for violin and electronics is a piece that explores an unusually low register of the violin. The forth string is tuned down one octave and this string is the far most used in the piece. With this extreme scordatura the pitch is not clear and stable; the intonation is instead fluctuating depending on the dynamics, bow position, playing technique etc.

A synthesized fan sound is used as the only material to create the electronics. This sound is, in its static and synthetic appearance, quite the contrary comparing to the sound of the violin but they do have some similarities, e.g. the same fundamental (low G). In the first half of the piece the electronic sound is stubbornly repeated in the same way, with the length of the sound as the only difference. It is linked to the violin in the way that it is starting and ending as a consequence of the violin sounds. In the second half the synthesized fan is divided into its separate elements. The violin and the electronics are closer connected; violin is not the leader anymore.

Shapes of Sounds

A constantly improvising sonic/visual exploration between 2 artists established in opposing art forms, composer/musician Alexandra Nilsson and visual artist Jenny Soep. Using live electronics and acoustic instruments with projected digital drawing, both Alexandra and Jenny use their dynamic art forms as tools to investigate and express the simultaneous dialogue with each other, sometimes leading, sometimes following, sometimes abstract, sometimes narrative, always listening and looking.

- Fylkingen 85 år Kadens
 Liselotte Norelius, illustration Jenny Soep

Fylkingen 85 år Kadens


Fylkingen
Fri entré

OM FYLKINGEN

Fylkingen - Ny Musik och Intermediakonst är en konstnärsdriven scen och förening för experimentell musik och konst. Föreningen grundades 1933 och utgörs idag av upp emot 300 utövande svenska och internationella konstnärer som utvecklar och presenterar nya verk i Fylkingens lokaler.

Föreningen drivs av en aktiv styrelse, produktionsgrupp och medlemskår.
2018 fyller Fylkingen 85 år vilket gör föreningen till världens äldsta forum i sitt slag.

Fylkingen stöds av Statens Kulturråd, Stockholms Stad Kulturförvaltning och
Stockholms Läns Landsting.

 

Tommy Zwedberg f 1946 - SAMUM för horn och EAM, 2015/16, 10´
Sören Hermansson, horn

,

Lisa Ullén f 1964 / Finn Loxbo f 1982 - Parallella skeenden, 2017, 20´

för piano och akustisk gitarr

,

Lisa Stenberg f 1980 - HEART, 2017, 15´

för elektronik och glitchad visuals

Medverkande

Sören Hermansson firar i år 44 år som aktiv hornist. Hans musicerande och pedagogiska gärning har fört honom till många delar av världen. Med cirka 60 kompositioner skrivna till Sören direkt har han byggt upp en unik hornrepertoar som väckt intresse långt utanför Sveriges gränser. De senaste åren har Sören koncentrerat sig på att bygga upp en repertoar för horn och elektronik. Tillsammans med Fredrik Olofsson har han bildat duon  FLUID DYNAMIX (www.fluiddynamix.se).

Mer om info om Sören finns här: www.sorenhermansson.com

Finn Loxbo, gitarr (bl a Strändernas Svall, Doglife, Fire! Orchestra)

Lisa Ullén, piano samarbetar och spelar internationellt både solo och i flertal konstellationer, är nu aktuell med sin soloskiva Piano Works, en trippel solopiano skiva.

Lisa Stenberg 
är kompositör av instrumental, elektroakustiskt och elektronisk musik. Hennes musik undersöker 
utvidgade durationer och tillstånd av tidlöshet. 

Verkkommentarer

SAMUM (het ökenvind) för valthorn o EAM  (2015-2016)

Kriget i Irak o Syrien med en inblandad oönskad ockupant,
denna ockupant har religösa motiv och är avskyvärd,
en sandstorm i Afrika och en storm på Medelhavet 
fick mig att komponera detta stycke.

Tommy Zwedberg (1946)
Efter en tid som yrkesmusiker började han studera vid Kungl Musikhögskolan, först med solist- och pedagogutbildning, senare i kompositionsutbildning med lärare som bl.a. Gunnar Bucht. Åren på
Musikhögskolan förde honom också i kontakt med den kreativa miljön kringden då nyinrättade elektronmusikstudion och lärarna Lars-Gunnar Bodin och Miklos Maros. Närkontakten med den elektroakustiska musiken blev av avgörande betydelse för hans beslut att satsa på tonsättarbanan.

Som tonsättare har Tommy Zwedberg också engagerat sig i samarbetsprojekt med andra konstnärer, regissörer, författare, filmare och bildkonstnärer. Hans mångåriga samarbete med koreografen Efva Lilja och E.L.D. har resulterat i en serie internationellt mycket framgångsrika och i modern svensk samtidskonst epokgörande verk. I dag framförs Tommy Zwedbergs musik över hela världen.

Finn Loxbo och Lisa Ullén presenterar stycket Parallella Skeenden 1, där flygel och akustisk gitarr befinner sig i konstant rörelse. Instrumenten är lika drivande och har samma funktion, att arbeta runt och föra fram melodiska fragment och/eller rytmiska sekvenser, ljud och klangsjok som förhåller sig fritt men lyhört till varandra.

HEART
av Lisa Stenberg är komponerad på den legendariska synthen EMS Synthi 100 i studion KSYME Contemporary Music Research Center i Aten, framförs på jubileumskvällen tillsammans med glitchad visuals skapad av Lisa Stenberg och Lois Nygren.

lisastenberg.com
https://soundcloud.com/lisa-stenberg

- Fylkingen 85 år Final
 Dror Feiler, illustration Jenny Soep
Dror Feiler, illustration Jenny Soep

Fylkingen 85 år Final


Fylkingen
Fri entré

OM FYLKINGEN

Fylkingen - Ny Musik och Intermediakonst är en konstnärsdriven scen och förening för experimentell musik och konst. Föreningen grundades 1933 och utgörs idag av upp emot 300 utövande svenska och internationella konstnärer som utvecklar och presenterar nya verk i Fylkingens lokaler.

Föreningen drivs av en aktiv styrelse, produktionsgrupp och medlemskår.
2018 fyller Fylkingen 85 år vilket gör föreningen till världens äldsta forum i sitt slag.

Fylkingen stöds av Statens Kulturråd, Stockholms Stad Kulturförvaltning och
Stockholms Läns Landsting.

 

Ann Rosén f 1956 - Blyertsbarriär - Svarta, 2018, Uruppförande 14´

för elektronik och violin

Duo Ann Rosén och Eva Lindal

,

Ingemar Liljefors 1906 - 1981 - Studie #2, 3´
Kristine Scholz, piano

,

Ida Lundén f 1971- Ba-ro-me-ter 2018 uruppförande, 10´ 

För piano och elektronik, Kristine Scholz, piano

,

BOP - Catch & Run, 1997, uruppförande av ny reviderad version.

Thomas Bjelkeborn, Paul Pignon 11´

,
Medverkande

Ann Rosén 
sound artist, composer, musician, instrument builder, visual artist, director and project manager.Läs mer om Ann Rosén på: ar@annrosen.se

Eva Lindal kommer från Stockholm. Hon studerade vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1973-76, vidare i Schweiz och i Banff (Kanada) samt från 1998 återkommande improvisationsstudier i New York. 1986-2000 var hon violinist i Sveriges Radios Symfoniorkester.

Frilansar med tonvikt på barock, nutida – och improvisationsmusik. Förutom KammarensembleN, medlem i Katzen Kapell, MA, REbaroque och Ensemble Lipparella som spelar nyskriven musik på barockinstrument. Gästspelar som konsertmästare i grupper som Drottningholms Barockensemble, Gageego!, BIT 20 (Bergen) och Ensemble Recherche.

Eva har även gestaltat sceniska roller som violinist: bl.a. som Apkungen i Reine Jönssons opera ”Cecilia och Apkungen” på Drottningholms Slottsteater 2004 samt i rollen som Trivelin Violon i Marivaux’s ”Kärlekens Triumf” på Dramaten och Drottningholms Slottsteater 2005.

Kristine Scholz är född i Wüstebrise, Schlesien. Studier i piano och kammarmusik i Hamburg (1964-68) och Köln (1969-72). Studier för Eckart Besch, Konrad Richter, Wilhelm Hecker och Aloys Kontarsky. 

BOP  - Bjelkeborn och Pignon
Den nygamla duon BOP startades 1994 av Thomas Bjelkeborn och Paul Pignon genom ett gemensamt intresse för musikaliskt utvecklingsarbete vid Elektronmuikstudion i Stockholm. Båda tonsättarna sökte former för att flytta den ofta intrikata programmerings-tekniska och studio orienterade elektroakustiska musiken upp på en livescen för att ingjuta nukänsla i en i dåtiden genomkomponerad fixed media kultur. Duon turnerar flitigt internationellt och under senare år som del av ensemblem SoundQuartet med stöd av Kulturrådet. BOP finns representerade via utgivning från Fireworks edition och Lamour records.

Thomas Bjelkeborn är verksam inom nutida konstmusik sedan 1988, och är främst etablerad som EAM-tonsättare i internationella sammanhang, ofta inom ramen för tonsättarresidens vid framstående musik- och forskningsinstitutioner. I hans arbete undersöker han ofta relationen mellan traditionellt akustiska instrument och dess elektroniska förlängningar. Han hämtar inspiration i 1900-talets sena modernism och hos elektroniska pionjärer som Schaeffer och Stockhausen. Hans musik tar utgångspunkt i aktuell musikteknisk innovation med målet att utvidga konstmusikens domäner, där egenutvecklade fysiskt-digitala musikinstrument ofta kombineras med avancerad audiovisuell media. De senaste tre åren har Thomas Bjelkeborn genomfört ett 100-tal konserter i över tio länder, bl a vid de internationellt betydelsefulla festivalerna Audio Art Festival Krakow, In-sonora Madrid och Sonorities Belfast. Han är även konstnärlig ledare för ensemblen Sound Quartet, som förvaltar kvartettformen med nytt perspektiv, framför allt genom användande av live-elektronik och realtidsbearbetning av instrumentklanger. Kvartetten samarbetar ofta med gästande musiker, t ex ondes martenot-spelaren Nadia Ratsimandresy (Paris) och röstkonstnären Viv Corringham (New York), och haft turnéstöd från Kulturrådet. Genom tonsättarresidens (t ex vid Auriculab Spanien och NOVARS Manchester) och konstnärliga utbyten med utlandet har han fördjupat sin kunskap om komposition och utökat sina kontakter med tonsättare och musiker från hela världen. Sedan 2015 är Thomas Bjelkeborn knuten till Sound and Physical Interaction Research Group (SOPI), Aalto University i Helsingfors, för komposition och konstnärlig utveckling i samarbete med Dr Koray Tahiroglu. Deras första verk är KET (2016), ett beställningsverk via Kulturrådet med stöd av Helge Ax:son Johnsons Stiftelse som de senaste åren framförts bl a på NIME Brisbane och Cafe OTO London. Han är även ideellt verksam som curator för regelbundna konserter på Fylkingen i Stockholm samt för PUSH-festivalen i Gävle.

Paul Pignon född 1939 i UK. Oavslutad doktorand i fysik på Oxford. I Jugoslavien 1962-1985. Sedan dess i Sverige. Komponerar i och utanför realtid med olika medel sedan 1961. Även mjukvaruutvecklare, översättare och kampsportsutövare.

Verkkommentarer

Ann Rosén är ursprungligen utbildad som skulptör på Konstfack har varit verksam som ljudkonstnär och tonsättare sedan 90 talet. I sin musik och ljudkonst arbetar Ann med att bredda förrådet av klanger genom textila sensorer där musikerna, genom rörelser som sträcker och släpper spänningen i materialet, styr datorgenererade ljudfiler och processer. Hon strävar efter attfördjupa samarbetet med musikerna och utveckla nya instrument, kompositionsmetoder och speltekniker.  Olika ljud som knaster, sprak, brus och elektroniska artefakter är vanligt förekommande i Ann Roséns ljudvärld, men också rumsliga landskap som tillkommer via olika synteser skapade i realtid. Många gånger finns visuella inslag av design, apparatur och material innovativt integrerat i hennes framföranden. Serien med Blyertsbarriär-verk ingår som en del av Ann Roséns projekt Stora Barriärorkestern som vill utmana våra inre och yttre barriärer, de vi bär inom oss och de vi möter i relationen till omvärlden. http://storabarriarorkestern.se/

BLYERTSBARRIÄR - Svarta är ett semikomponerat stycke för Eva Lindal och Ann Rosén. Partituret växer fram i sin helhet under framförandet och varje framförande av Blyertsbarriär genererar nya partitur som kan användas som underlag för kommande framförande.  Blyertsbarriär består av en serie verk vars första var ett solostycke framfört av Ann Rosén 23  september 2017 på scenen Vardagsrummet i Östra Hoby. Andra versioner av Blyertsbarriär har framförts av Anna Lindal, violin och knämudd och av Barriärorkestern.

Studie #2

Ingemar Liljefors var lärare i piano och harmonilära vid Kungliga Musikhögskolan och blev professor 1968. Han var en av initiativtagarna till Fylkingen och dess ordförande 1933 -1946 och ordförande i FST - Föreningen Svenska Tonsättare 1947-1963. 1958 blev han ledamot av Kungl. Musikaliska akademien.

Ida Lundén är en kompositör och musiker, främst verksamt i kammarmusik, elektronisk och improviserad musik. 2011-2013 Hon var kompositör i hemvist på Sveriges Radio P2 och hon var en av grundarna av Syntjuntan. Hennes musik har spelats på festivaler som Musica Nova / Helsingfors, Klang / Köpenhamn, Piano + / Karlsruhe, Tokyo Jazzfestival, Nordic Music Days och hon samarbetar kontinuerligt med musiker, filmskapare och artister.

Under de senaste åren har hon fått uppmärksamhet för sina fantasifulla verk för ibland ovanliga kombinationer av instrument som viola och potatis eller bassångare och dubbar.

ba-ro-me-ter 

Variationer i luft- och ljudtryck

För 161 år sedan, den 25 mars 1857, lyckades Édouard-Léon Scott de Martinville spela in ljud med sin uppfinning fonoautografen. Tyvärr fick varken han själv eller någon annan höra hans ljud, inte förrän en grupp forskare i gruppen First Sounds (firstsound.org) lyckades hitta rätt sorts metod och avspelningshastighet 2008. 

Att lyssna på dessa inspelningar öppnar upp ett fönster till en annan sorts modernitet, ett annat ideal. Glissando och vibrato användes på ett annat sätt än vad som är vanligt idag. Och i den första versionen av stycket (för piano och violin) fokuserade jag på just detta. Men i den version som Kristine Scholz uruppför idag ligger tyngdpunkten på själva ljuden, och hur och om pianot kan finna beröringspunkter med dem.

Tungspets-r användes ofta som ljudtest på tidigia inspelningar, så även ordet barometer. I ba-ro-me-ter använder jag ett antal av de första existerande inspelningarna av ljud, liksom delar av en hundra år gammal inspelning med violinisten Maud Powell av René Boisdeffres Au bord d’un ruisseau (vid en bäck).

Catch and Run
Catch and Run framfördes på Fylkingen under Nordiska Musikdagar 1998 och nyuppförs nu i en reviderad version med helt nya förutsättningar. Den nya skepnaden av musiken ansluter sig till samtidens snabbt expanderande tekniskt-konstnärliga förutsättningarna i det musikaliska gränslandet mellan de akustisk instrumenten och dess realtidsbaserade elektroniska klangförlängningar. Nya Catch and Run har kvar sin starka hemvist i den elektroakustiska kompositions traditionen med tydliga anor från 50-talets elektronmusik pionjärer. Med detta återbesök i gamla fotspår firar BOP ett knappt kvarts sekels samarbete som duo.

- Fylkingen 85 år Homage
Sisterloops
Sisterloops

Fylkingen 85 år Homage


Fylkingen
Fri entré

OM FYLKINGEN

Fylkingen - Ny Musik och Intermediakonst är en konstnärsdriven scen och förening för experimentell musik och konst. Föreningen grundades 1933 och utgörs idag av upp emot 300 utövande svenska och internationella konstnärer som utvecklar och presenterar nya verk i Fylkingens lokaler.

Föreningen drivs av en aktiv styrelse, produktionsgrupp och medlemskår.
2018 fyller Fylkingen 85 år vilket gör föreningen till världens äldsta forum i sitt slag.

Fylkingen stöds av Statens Kulturråd, Stockholms Stad Kulturförvaltning och
Stockholms Läns Landsting.

 

Sisterloops - Homage för fan! 2017, 4´

Homage för fan!

Till minne av konstnären Sten Hansson och text-ljud-kompositionen "Skärp dig för fan!"

Marie Gavois och Alexandra Nilsson, röst och performance

Medverkande

Sisterloops är en performativ ljudkonstduo som bildades 2013 av konstnärerna Marie Gavois och Alexandra Nilsson.
 
Sisterloops are nasty academics
strictly wild, brutally feminine
we are amplified knives
 
material – cuts and whines, scratches, bursts and shrieks_
physical – direct action_ savage_
script / lyrical / narrative_
who speaks and who makes noise?_
 
II: . . . :II
 

Marie Gavois är multimedia-, scenkonstnär och performer baserad i Stockholm. Hennes konstnärskap materialiserar frågor om ekonomisk makt och socialpolitik i former av scenkonst, dans, musik / ljud och litterära formationer. Poetisk politik, frågor om arbete/ labor, organisation och självständighet intresserar henne. Hennes eget arbete är många gånger minimalistiskt och reducerat till det väsentliga. På senare tid samarbetar hon även i duokonstellationer i vissa projekt. Bakgrund i skulpturstudier och Butoh dans. 2015-2018 var Gavois ordförande för Fylkingen i Stockholm. 

Alexandra Nilsson (f. 1979) är tonsättare och musiker från Stockholm.
Hon komponerar och framträder företrädesvis med trumpet och / eller andra objekt och live-elektronik. Hennes arbete sträcker sig över ljudkonst, noise, elektronika och fri improvisation. Med bakgrund som jazzmusiker är rytm och improvisation viktiga element i hennes verk likväl samverkan mellan akustiska och elektroniska ljudvärldar. 2010 tog hon sin master i komposition vid KMH med inriktning film och har sedan dess komponerat för teater, film och dans och är verksam i flera projekt med bildkonstnärer och som soloartist- Solovkina. 

Verkkommentarer

Homage för fan! is a homage to the artist Sten Hansson and his text-sound composition Skärp dig för Fan! Homage för fan! is an electroacoustic piece performed by Sisterloops.


Musikaliska
- A ride into the wood
Blåsarsymfonikerna, foto Wermeling
Blåsarsymfonikerna, foto Elinor Wermeling

A ride into the wood


Musikaliska
180 kr/150 kr Blåsarsymfonikernas vänförening
Köp biljett här

Anders Emilsson - Mellanspel ur Kejsarens nya kläder 3,5’

Lille Bror Söderlundh - Klockrikesviten 3’

Lars-Erik Larsson - ur Quattro Tempi 5’

Andrea Tarrodi - Serenade in Seven Colours 8’

Anders Emilsson - A ride into the wood  5’

 

Soppa serveras från 11.30 (Konserten pågår mellan 12.00 - 12.45)

http://www.musikaliska.se/forestallning/soppkonsert-ride-wood

Medverkande
Verkkommentarer

Musik med färgskiftningar, olika temperament och naturstämningar med ensembler ur Blåsarsymfonikerna. Orkesterns egen musiker och tonsättare Anders Emilsson har instrumenterat om två av sina verk för serenadensemble; A ride into the wood*(2016) och Mellanspel ur familjeoperan Kejsarens nya kläder (2016). Serenade in Seven Colours (2013) av Andrea Tarrodi spelas av serenadensemblen och Blåskvintetten framför Lille Bror Söderlundhs Klockrikesvit och Lars-Erik Larssons Quattro Tempi.

Anders Emilsson föddes 1963 i Dala-Järna och studerade klarinett, arrangering, kyrkomusik och dirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och komposition med prof. Jan Sandström på musikhögskolan i Piteå. Anders är verksam som kompositör, organist och dirigent. Sedan 1993 är han klarinettist i Blåsarsymfonikerna. Anders är också arrangör och initiativtagare till musikfestivalen Musik i Ladan.

Kungl. Musikhögskolan
- Sex svenska elektroakustiska verk (1955-2018)
Klangkupolen, foto Emma-Sofia Olsson
Klangkupolen, foto Emma-Sofia Olsson

Sex svenska elektroakustiska verk (1955-2018)


Kungl. Musikhögskolan Lilla Salen
Fri entré
Boka gratisbiljett här

Bengt Hambraeus (1928-2000) - Doppelrohr II (1955) 3'53

Tommy Zwedberg (1946-) - Bavarde (1986) 10'21

Paulina Sundin (1970-)/Monty Adkins (1993-) - Spectral Shards (2018) 10'51 uruppförande

Susanne Skog (1965-) - Singing (2012) 8'30

Lise-Lotte Norelius (1961-) - Bleed (2005) 3'30

David Granström (1987-) - Tessellation (2017) 9’40 uruppförande

Verkkommentarer

Bengt Hambraeus: Doppelrohr II (1955) 3’30’’
Den legendariska Studio für elektronische Musik des Westdeutschen Rundfunks öppnades 1952 i Cologne som världens första studio för elektroakustisk musik och flera av de mest radikala europeiska tonsättarna
kom för att realisera sin musik. Bengt Hambraeus (1928-2000) bjöds 1955 in som förste svensk till studion i Cologne och komponerade Doppelrohr II. Ljudmaterialet är hämtat från orgelklanger som efterhand färgas
och förändras.

Bengt Hambraeus tog organistexamen på Musikhögskolan i Stockholm 1944-1948 och studerade sedan musikvetenskap vid Uppsala universitet 1947-58. Han arbetade som producent vid Sveriges Radio
1957-1972 och flyttade därefter till Montreal för att bli professor i komposition och musikteori vid McGill University där han undervisade, komponerade och byggde upp en elektroakustisk musikstudio. Hans långa
verklista sträcker sig från 1948 fram till 2000 och innehåller instrumentalmusik, vokalmusik samt elektroakustisk musik med olika kombinationer av instrument och elektronik. Han komponerade även en
radioopera, flera kyrkooperor och musik till teater.

Tommy Zwedberg: Bavarde (1986) 10'50 ́ ́
Tommy Zwedberg är från början trumpetare och studerade vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, förstsolist och pedagog, senare komposition med lärare som Gunnar Bucht, Lars-Gunnar Bodin och MiklosMaros. Han utbildade sig även i film hos Jan Bark vid Filmverkstan. Som tonsättare har Tommy Zwedberg ofta engagerat sig i samarbetsprojekt med andra konstnärer, koreografer, regissörer, författare, filmare och bildkonstnärer. Från 1970-talet och framåt har han komponerat såväl instrumentalmusik som elektroakustiska verk.


Bavarde är ett stereoverk, komponerat 1986 i den franska elektroakustiska studion GMEB (Le Groupe de Musique Expérimentale de Bourges) och finns utgivet på CDn Electro-Acoustic Music From Sweden, Phono
Suecia 1988. Bavarde handlar om kommunikation med musik som språk i monologer, dialoger, skratt och den tystnad som följer på skratt. Ljudmaterialet är konkret, uppbyggt av inspelningar från träblås- och
stråkinstrument samt en lampa, som bearbetats i studio.

Paulina Sundin studerade musikvetenskap vid Uppsala universitet samt elektroakustisk musik vid EMS (Elektronmusikstudion i Stockholm). 1999 tog hon examen i komposition/elektroakustisk musik vid Kungliga Musikhögskolan och disputerade därefter vid University of Huddersfield 2010. Hon har komponerat såväl elektroakustisk musik som instrumentalmusik och även arbetat tillsammans med textilkonstnärer, filmare och koreografer. Sedan flera år tillbaka samarbetar hon med den engelske tonsättaren Monty Adkins, professor vid University of Huddersfield. Även Adrian Gierakowski deltar i projektet med programmering i MAX.

Spectral Shards är en bearbetad version av Paulina Sundin/Monty Adkins Shards (2012) för glasobjekt och 8-kanals surround electronics. Den nya versionen är färdigställd av Paulina Sundin i februari 2018. Spectral
Shards är del av ett pågående projekt med utgångspunkt i William A. Sethares bok Tuning, Timbre, Spectrum, Scale (1998). Arbetet utforskar hur ljud med olika spektra kan integreras för att erhålla en ny känsla av harmonik i komponerandet. Sethares koncept gör det möjligt att, i detta fall utifrån inspelningar av glas som processats, undersöka relationerna mellan inharmoniska spektra och skalor, linjärt och vertikalt.

https://paulinasundin.wordpress.com/
https://montyadkins.wordpress.com/

Susanne Skog har länge intresserat sig för experimentell radio, radiodrama och dokumentär, talande röster och fältinspelningar, rumslighet och rörelse. Hon är ljudkonstnär/tonsättare, radioproducent och skribent/
redaktör, tidigare ordförande för Fylkingen och Sound of Stockholm, numera redaktör för tidskriften Nutida musik.


Singing utgör en undersökning av olika skikt av talat språk, bortsett från dess intellektuella innebörd. Stycket utgår ifrån fragment från inspelningar av tal på språk som Susanne Skog inte behärskar, och hennes egen röst
som försöker förstå dessa främmande ljud: lettiska, polska, finska, japanska och estniska, alla processade genom hennes eget svenska medvetande, hennes röst och dator. ”Talar man om man inte vet vad man säger?” 2012 publicerades en längre text kring Singing i tidskriften Divan 3-4, länk finns på tonsättarens egen hemsida.

http://www.susanneskog.se/

Lise-Lotte Norelius: Bleed I (2003) 3’29’’
Bleed I beställdes av EMS/Rikskonserter 2003 inför Fylkingens 70 årsjubileum och var i original ett 8-kanalsverk med video av Fredrik Olofsson. Titeln är hämtad från bleed-parametern i Max/MSP/jitter. Verket
finns utgivet på In Sea, Lise-Lotte Norelius solo-CD från 2005.

Lise-Lotte Norelius studerade elektroakustisk komposition vid KMH i Stockholm 1998-2002. Sedan dess har hon komponerat musik för högtalare, musiker och live-elektronik, dansföreställningar, installationer, teater och poesi. Hon framträder även som soloartist och samarbetar ofta med andra musiker och konstnärer i grupper som Klangsuche med Kristine Scholz, L-L + L med Lars Åkerlund, LUDD med Ida Lundén samt
Syntjuntan med Ann Rosén och Ida Lundén, och även med koreografer och dansare som SU-EN Butoh Company, Katarina Eriksson, Per Sacklén, Marie Fahlin m fl.

http://www.lise-lottenorelius.se/

David Granström: Tessellation (2017) 9’00’’ – uruppförande
Tessellation är ett generativt verk för stereo. Harmoniken är ett resultat av ett antal stämmor med fixerade toner och durationer som repeteras och skiftar i klangfärg och dynamik. Vid konserten spelas en fixerad version, spatialiserad för Klangkupolens högtalare och rum.

David Granström arbetar med generativ musik och algoritmisk komposition. Han arbetar mestadels med syntetiserat ljudmaterial och genererar både material och form i programmeringsmiljön SuperCollider. I sin musik undersöker han olika aspekter av rumslighet, dels den fysiska aspekten genom spatialisering men också de virtuella och inre dimensionerna av rum. Han intresserar sig för tidlösa tillstånd av lyssnande och arbetar med långa durationer och cykliska former i sin musik.


http://davidgranstrom.com

- Konsert 1 med studenter från KMH
 Magnus Holmander Alfredo Salvador, illustration Jenny Soep
Magnus Holmander Alfredo Salvador, illustration Jenny Soep

Konsert 1 med studenter från KMH


Kungl. Musikhögskolan Milsteinsalen
Fri entré
Boka gratisbiljett här

Anton Alfvén 1986 – Minotaurmessias 10' uruppförande
Anna Randelin engelskt horn
Fredrik Jergle Almquist fagott
Rikard Markstedt slagverk
Eric Lennartson slagverk
Alva Press violin
Anna Rubinsztein viola
Erik Elvkull cello
Tomasz Siegrist dirigent

Torbjörn Iwan Lundquist 1920-2000 Ballad för två accordeon (1968) 10'                              
I. Alla ballata 
II. Aria  
III. Rondo   

Mara Peiseniece och Milan Rehak accordeon

Marie Samuelsson f 1956 – ”Ö” (2002) 8'
Lina Samuelsson violin

Lennart Fredriksson f 1952 – Short Sonata 2008/09

I. Aperto

II. Chiuso

III. Aperto                   

Kort paus

Gustav Lindsten 1990 – Invocare 6-8' uruppförande      
för blockflöjt och elektronik 
Clara Guldberg Ravn blockflöjt  

Jenny Hettne 1977 – While she was dreaming (2012) 9'
för violin och tape     
Frieda Mossop violin

Andrea Tarrodi 1981 – Crystallites (2012) 3'30"
Armaan Madar piano

 

- Konsert 2 med studenter från KMH
 Dans-svit Nr 1 Pau Vila, illustration Jenny Soep
Dans-svit Nr 1 Pau Vila, illustration Jenny Soep

Konsert 2 med studenter från KMH


Kungl. Musikhögskolan Milsteinsalen
Fri entré
Boka gratisbiljett här

Ylva Nyberg Bentancor 1967 -  Daghuden – Natthuden, 10'
Lisa Chenevier, violin
Erik Winroth, viola
Linnea Vikström‚ violoncell
Anna Hansson, kontrabas
Armaan Madar, piano
Henrik Wassenius, slagverk
Mia Roiko-Jokela, flöjt
Ben Aldren, klarinett
Edmond Shishko, saxofon

Dirigent: Jan Risberg

Torbjörn Iwan Lundquist  1920-2000 – Metamorphoses för accordeon solo (1965) 7.20”

Irina Serotyuk accordeon

Bo Nilsson  1937 – Quantitäten (1958) 4'
Maja Korp piano

Anders Hillborg 1954 – Duett för klarinett och violin (2009)
Wojciech Sokoùowski, klarinett
Agata Kawa-Cajler, violin

Jesper Nielsen  1989  – Tre bedrägliga canons (2015) 4'20" uruppförande  för två accordeon, 

Irina Serotyuk och Mara Peiseniece accordeon

Ida Fahl 1978  Meditation á deaux , 2017 för marimba och vibrafon, 5”
Eric Lennartson och Pau Vila slagverk

Zacharias Ehnvall 1991– Rondeau för violin och elgitarr, 2017, 5' uruppförande
Lisa Chenevier, violin
Pål Nyberg, elgitarr

Johan Ramström 1965 – La dolce vita för två accordeon (2011) 5'20"      
Mara Peiseniece och Irina Serotyuk accordeon

- Grand Final i Kungasalen
 Täby Musikklasser, illustration Jenny Soep
Täby Musikklasser, illustration Jenny Soep

Grand Final i Kungasalen


Kungl. Musikhögskolan Kungasalen
Fri entré
Boka gratisbiljett här

Inledningstal av Anna Maria Koziomtzis, prefekt för den Klassiska institutionen

Gunnar Bucht 1927- Kattens öron (1973) 18'   

Text Lars Forssell 1928-2007  

Cecilia Rydinger Alin recitation
Filip Källner altsaxofon
Andreas Nyström slagverk
Anton Eriksson kontrabas

Torbjörn Iwan Lundquist 1920-2000   SISU (1976)         12'
KMH Slagverksensemble
Andreas Nyström
Simon Landqvist
Henrik Wassenius
Rikard Markstedt
Erik Lennartsson
Aleksander Raknes Ulriksen

Paus 20 min

Catharina Palmér 1963-  Lux aeterna 7'

Sofia Vokalensemble, Dirigent Bengt Ollén

Karin Rehnqvist 1957 – Till ängeln med de brinnande händerna 9'

Text: Björn von Rosen
Sofia Vokalensemble, Hannes Heinemann solo-oboe, Dirigent Bengt Ollén

John Coltrane 1926-67/Nils Lindberg 1933 – A Love Supreme 7'

Ingvar Lidholm 1921-2017 sats 3 ur Laudi 2'36”
Sofia Vokalensemble, Dirigent Bengt Ollén

Sven-Eric Johanson 1919-97 Snabbt jagar stormen (1953) 2'

Sofia Vokalensemble
Kungsholmens Gymnasium
Stockholms musikgymnasiums klass NA15KA
Dirigent Bengt Ollén

Jan Sandström 1954- Landskap med solar (2012) 2.30”
Sofia Vokalensemble
Kungsholmens Gymnasium
Stockholms musikgymnasiums klass NA15KA
Dirigent Bengt Ollén

Medverkande

Sofia Vokalensemble bildades 1995 av Bengt Ollén som fortfarande är körens engagerade dirigent. Körens framträdanden kännetecknas av en varm, lyrisk svensk körklang och en scenisk närvaro som har räckt långt i internationella tävlingar.

I juni 2016 åkte Sofia Vokalensemble till Polen för att delta i den internationella körfestivalen i Szczecin. Senare i juli samma år åkte sopranerna och altarna med Orphei Drängar samt damerna ur Gustaf Sjökvists kammarkör till Aix-en-Provence, Frankrike för att sjunga Stravinskys Psalmsymfoni under ledning av Esa-Pekka Salonen. Föreställningarna var regisserade av polarpristagaren Peter Sellars. I september 2016 framförde körerna återigen verken Oedipus Rex/Psalmsymfonin, då i London i Royal Festival Hall. Herrarna i Sofia Vokalensemble åkte också på egen turné till Baltikum och gjorde konserter i Lettland och Litauen i september 2016.

I juli 2015 var kören på turné i Provence, Frankrike och deltog i Festival des choeurs lauréats - en körfestival dit ensembler från hela världen bjuds in. Turnén var också en del av priset för körens tidigare vinst i European Grand Prix for Choral Singing 2012.

I augusti 2014 bjöds Sofia Vokalensemble, som en av 25 internationella ensembler, in till det 10:e Världssymposiet för körmusik (10th World Symposium on Choral Music) som hölls i Seoul, Sydkorea.

År 2012 stod Sofia Vokalensemble som segrare i European Grand Prix for Choral Singing. Tävlingen, som detta år hölls i Maribor, Slovenien, räknas som en av de mest prestigefyllda i världen då föregående års segrare från de sex största körtävlingarna i Europa möts. Sofia Vokalensemble kvalificerade sig till tävlingen efter Grand Prix-vinsten 2011 i International Choral Competition, Maribor, Slovenien.

Hösten 2009 vann kören Grand Prix i the Grieg International Choir Festival i Bergen, Norge. Sommaren 2008 tog kören två förstaplatser i Grand prix-tävlingen i italienska Gorizia och 2006 en delad förstaplats i den prestigefyllda Harald Andersén Chamber Choir Competition i Helsingfors. Dessutom har kören framgångsrikt tävlat eller turnerat i Tjeckien, Sydafrika, Tyskland, Slovenien, Italien, Hongkong, Irland, Grekland, Venezuela och Ryssland. På hemmaplan i Sofia församling i Stockholm ger Sofia Vokalensemble regelbundet konserter i Sofia kyrka. Dessutom har kören återkommande uppdrag på bland annat Skansen och i Stockholms stadshus.

Musik av Bach, Poulenc, Pärt och Schnittke återkommer ofta i repertoaren. Kören har också uruppfört stycken av bland andra Jaakko Mäntyjärvi, Fredrik Sixten och Karin Rehnqvist. Sofia Vokalensemble är en kör som hyser stor kärlek till musiken som framförs, och arbetet präglas inte bara av en hög musikalisk ambition och ett intensivt samspel med dirigenten: hjärtat finns alltid där, såväl på onsdagsrepetitionerna och helginternaten som på flygplatser, fester eller bakom kulisserna före en tävling.

“Händelser knyter oss samman, våra många erfarenheter ger oss en grund att stå på. Det är något vi är övertygade om ger oss en trygghet och en fördel i vårt musicerande tillsammans. Turnéer, tävlingar, internat och fester är bara ett axplock av allt det gemensamma vi delat genom åren. Med en konstnärlig ledare som ger oss all den positiva energi han kan uppbringa och ett musikaliskt driv som gett kören möjligheten att växa till det den är idag, är det svårt att inte dras med.” 

Klass N3A från Stockholms Musikgymnasium är nyss hemkomna från en tvåveckors-turné i Sydafrika och har under sina tre gymnasieår gjort uppemot åttio konserter och uppträdanden i olika sammanhang under ledning av Bengt Ollén. I början av sommaren 2017 tävlade kören i den polska staden Koszalin och vann 1:a pris i körtävlingen Pomerania Cantat.

 

Bengt Ollén är Sofia Vokalensembles grundare och ständige dirigent. Sedan 1995 har han lett vokalensemblen med stort engagemang och en aldrig falnande entusiasm. Hans ledarskap har format Sofia Vokalensemble till en positiv och viljekraftig kör i ständig musikalisk utveckling.

Visionen är att skapa musik ”bortom noterna”. Musiken som kören framför ska inte bara vara vackra klanger och snygga musikaliska tolkningar. Musiken ska också beröra den som lyssnar. Därför är varje sångares engagemang en mycket viktig del i det musikaliska arbetet.

En viktig byggsten i hans arbete är att stärka körens gruppdynamik. Bengt använder till exempel gärna kreativa improvisationsövningar som arbetsmetod, vilket ofta leder fram till spännande konsertinslag och meloditolkningar. Han är aldrig sen med att uppmuntra kommunikation mellan sångarna, både i musikalisk form och i social form utanför repetitionstid. För att det ska bli bra musik måste alla känna sig delaktiga; det är Bengts musikaliska övertygelse.

Bengt Ollén har studerat för Gösta Ohlin och Gunnar Eriksson vid Musikhögskolan i Göteborg. Där grundade han Sångensemblen Amanda 1981. I dag arbetar Bengt som lärare i körsång och musikteori på Stockholms Musikgymnasium. Han engageras också regelbundet som gästlärare och dirigent vid körfestivaler, workshops och konserter både i Sverige och utomlands.

Verkkommentarer

Gunnar Bucht, f. 1927.

Födelseåret antyder inte bara ett långt liv utan också en lång tonsättarkarriär. Den startade med op. 1, ”Tema med variationer för piano. À la cinqyecento” år 1949 och fick sin preliminära avslutning med ”Reconsidering Beckmesser” för gitarr år 2017. Däremellan ligger en mycket omfattande produktion med 17 symfonier, nästan lika många orkesterverk med olika titlar, en opera, en Luthermässa, ett halvsceniskt oratorium ”Odysseia”(Kazantzakis), fem solokonserter, fem stråkkvartetter mm. Därtill kommer en litterär output av omfattande en självbiografi ”Född på Krigsstigen”, arbeten som behandlar musik i ett filosofiskt och idéhistoriskt perspektiv samt på sistone monografier över Berlioz och den nordiska trion Nielsen/Sibelius/Stenhammar.

På sätt och vis kan min tonsättarkarriär sägas vara slut vid förra millennieskiftet eftersom sedan dess ingen musik av min hand klingat vid olika institutioner. En karakteristik vore att jag är den mest icke-spelade tonsättaren i Sverige. Alltid nåt’ sa’ han som såg Åmål...

Kattens öron (1959)

Verket var en beställning från Sveriges Radio musikavdelning och litterära sektion i förening och uppgiften att göra ett litterärt-musikaliskt radioprogram som var mer genomarbetat, gärna med en röd tråd, än dåtidens tämligen planlösa hopvispning av text och musik. Resultatet blev föreliggande verk där jag bad Lars Forssell att hitta på en story där en talad monolog skulle interfolieras av musikaliska avsnitt som på något sätt skulle korrespondera med texten. Handlingen - if any - utspelar sig i Paris strax efter första världskriget där en totalt ensam man erinrar sig forna dar och ljusglimtar i sin egen tristess och vars enda sällskap är en katt. Som dock mot slutet ledsnar på hans jeremiader och sticker sin väg. Instrumentvalet är tänkt att ge associationer till tiden och musiken blir ibland vältalig och - som någon skrev vid uruppförandet - tar kattens parti. En annan bedömare tyckte att jag hade en naturlig begåvning för musikaliska aforismer. Där fick symfonikern!