Maria Lithell Flyg, foto Peter Öhlander
Maria Lithell Flyg, foto Peter Öhlander

Studio 2

Maria Lithell Flyg f 1965 – Oboekvartett (2018) 10’ uruppförande

Folke Rabe 1935–2017 – Basta för trombon (1982) 4,5’

Daniel Börtz f 1943 – Kithairon för oboe (1989-91) 4'

Mats Larsson Gothe f 1965 – Ricerco 1 för fagott (2002) 10’

Ylva Skog f 1963 – Lost in a tunnel för trombon (1993) 6’

Sven-David Sandström f 1942 – Oboekvartett (2014) 8’

Medverkande

Håkan Björkman (trombon) är stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester och en av landets mest meriterade trombonister. Vid sidan av orkestertjänsten har Håkan varit solist med ett flertal orkestrar och vunnit flera internationella solisttävlingar. Han har tidigare varit solotrombonist i Hovkapellet och är sedan 2006 solotrombonist i The Chamber Orchestra Of Europé.

Henrik Blixt (fagott) är stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester. Han har tidigare varit solofagottist i Gävle symfoniorkester. Han är utbildad vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm för Carl-Johan Nordin, Hans Samuelsson och professor Knut Sönstevold. Han framträder ofta som kammarmusiker och solist. 2012 uruppförde han Mats Larsson Gothes fagottkonsert Ricerco 2.

Emmanuel Laville (oboe) är stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester. Han har tidigare haft samma position i Royal Scottish National Orchestra. Som gäst samarbetar Emmanuel regelbundet med några av de främsta orkestrarna i Europa, som Chamber Orchestra of Europe, Bayerska Radions Symfoniorkestern, London Symphony Orchestra, med flera.

Geneviève Martineau (violin) är medlem i Sveriges Radios Symfoniorkester där hon sitter i andraviolinstämman sedan 2013. Hon har studerat för Helmut Lipsky vid Conservatoire de Montréal, och för Lynn Chang i Boston. Hon har varit stämledare i Scottish Opera Orchestra och violinist i Royal Scottish National Orchestra och även framträtt vid kammarmusikfestivaler i Skottland, Schweiz, Frankrike och Kanada.

Eriikka Nylund (viola) är stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester. Hon har studerat vid Sibeliusakademien i Helsingfors, Mozarteum i Salzburg och Musikakademie i Basel. Hon har vunnit flera tävlingar och varit solist med orkestrar som London Philharmonia, Kungliga Hovkapellet och Kungliga Filharmonikerna. Hon har också uppträtt på en rad kammarmusikfestivaler i Norden, Colombia och USA. Chul-

Geun Park (cello) är medlem i Sveriges Radios Symfoniorkester. Han är utbildad privat för Wolfgang Boettcher och vid Högskolan för Musik och Dans i Köln för Maria Kliegel. Han har vunnit en rad priser vid kammarmusiktävlingar bland andra internationella Rubinsteintävlingen. Han har tidigare suttit ii Dresdens symfoniker och varit solocellist i Neubrandenburger Philharmonie.

Verkkommentarer

Maria Lithell Flyg

Är en tonsättare som i sin musik gärna infogar andra konstformer, uttryck och jobbar både visuellt, med text eller rörelse. Målet är att spegla vår samtid, göra oss uppmärksamma på hur vi beter oss, vart vi är på väg och beröra. Med sin bakgrund som sångerska vid Kungliga Operan i Stockholm och sin utbildning både inom litteratur, dans, psykologi och filosofi tänker hon ofta i bilder och uttrycker sig sceniskt.

Hennes musik är ofta känslosam och uttrycksfull med ett stråk av sorg uppblandat med absurd humor.

Har studerat för Pär Lindgren och Karin Rehnqvist vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, med konstnärlig masterexamen 2014.

Har skrivit musik till: ensemble recherche (Tyskland), Musica Vitae, Radiokören, KammarensembleN, Sveriges Radio P2/Östersjöfestivalen, Norrköpings Symfoniorkester, Uppsala Vokalensemble, KFUMs Kammarkör, Stockholms Saxofonkvartett, Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Blåsarsymfonikernas Saxofonkvartett, ensemble KROCK, Antonio Hallongren, Magdalena Meitzner, Linn Persson, Symbio, DuoGelland, Cecilia Zilliacus, Olle Persson, David Huang, Åsa Thyllman.

Gick till final i Detroit Symphony Orchestras tävling för ny orkestermusik, 2015, med stycket In and Out för symfoniorkester. Har erbjudits och varit på residens vid Ucross Foundation, Wyoming, USA september 2016.

Khitairon skrevs till Helen Jahren och är tillägnad Ingvar Lidholm. Uruppförandet ägde rum på Fylkingen 1991. (Finns inspelat på Phono Suecia, Oboe con forza). 

Basta. I början av 80-talet komponerade jag en serie virtuoso stycken för solister på olika instrument. Basta var den första av dessa. Här kan du höra exempel på extremt snabba rörelser och ackord som produceras när spelaren sjunger och spelar samtidigt. Samma tekniker, mycket vidareutvecklade, används i min trombonkoncert "Alla ensamma människor ...", som skrevs för Christian Lindberg 1990 och spelades in av honom på BIS CD-etiketten.

Under de följande åren har jag skrivit fler verk för trombon i kombination med andra instrument, alltid för kristen som trombonspelare: "Tintomara" för trumpet och trombone / 1992 / och "Jawbone Five" / 1996 / för trombon och sex slagverkare. Jag har också skrivit musik för andra brassinstrument: "Shazam", för solo trumpet, en konsert för trumpet och sinfonietta, en konsert för fransk horn och strängorkester, "Escalations" för mässingskvintett och Concerto Grosso för mässingskvintet och symfoniorkester .

En vanlig fråga är om det finns en historia bakom "Basta". Jag har aldrig haft någon "story" eller "program" i åtanke när jag skrev Basta, men det är sant att början och slutet satte någon typ av situation ...

Jag fick tanken på att spelaren kunde ses som en slags budbärare som skyndar in och levererar sitt budskap och då - BASTA! - rusar undan (Du vet att "basta" på italienska betyder "NU !!!".) Men bortsett från det finns det ingen ytterligare historia som t ex vad som är tillräckligt? eller vad är meddelandet? eller varför detta brådska? Det är upp till allas fantasi. Men jag tycker att musiken i sig, som den är virtuos, ibland bär en känsla av stress och brådska, i synnerhet i slutet där motiv och motivfragmenter sjugglas runt och fraser inte är färdiga innan nästa bryter in .. ..

Ricerco, från italienskans “ricercare”, betyder ”Jag undersöker". Titeln syftar på min vilja att i verket ordentligt utforska fagottens olika möjligheter. Kompositionen kan översiktligt indelas i fyra delar. Den första baserar sig på ett uppåtgående arpeggio, som i rytmiska variationer utvidgar sig uppåt i registret. 

I den andra delen står ackordspel i fokus – som om arpeggiots toner nu spelas samtidigt som ackord. Små rörliga intermezzi (som dyker upp redan i första delen) finns insprängda i denna sats där även glissandi-effekter introduceras. I slutet av denna del blir staccato-spel mer och mer dominerande. 

Den tredje delen fungerar som en genomföringsdel där alla hittills introducerade spelarter sammanfattas, innan den fjärde delen (Finale) återkopplar till inledningens arpeggio-figurer, utökat med snabba löpningar. Dessa för oss till en avslutande Coda som sätter punkt för detta halsbrytande ekvilibristiska äventyr i en akt för fagottsolo. Ricerco är tillägnat, utarbetat i samarbete med, och skrivet för Henrik Blixt. 

Lost in a tunnel (1993) för solotrombon. Jag komponerade Lost in a tunnel efter att ha varit på en sommarkurs i komposition för tonsättarna Pär Lindgren, Jan Sandström och Anders Hillborg i Framnäs. Parallellt till våran kurs hade musikern Christian Lindberg en internationell kurs i trombonspel. Vi träffades alla för att spela fotboll efter dagens studier men vi gjorde också ett litet projekt tillsammans med dom. 

Efter det behöll jag kontakten med några musiker och Lost in a tunnel är komponerat för Christoffer Sjögren som uruppförde det i Växjö, inom Media Artes konsertserie, och han spelade det även bland annat på sin examenskonsert på Musikhögskolan i Malmö.

 

Sven-David Sandström

Ingen kompositör har gjort ett sådant intryck på det samtida svenska musiklivet som Sven-David Sandström. Hans katalog över verk, som innehåller cirka 300 kompositioner, ger bevis för inte bara en imponerande produktivitet utan innehåller också ett otroligt brett utbud: allt från storslagna operor och oratorior till intim kör- och kammarmusik. Med sin osannolika kombination av kreativitet och noggrannhet i kompositionens hantverk, rastlös nyfikenhet och ständigt roterad formföreställning, ersätter Sandström till alla uppträdanden oroade mellan en sofistikerad orkestralstruktur och musikaliska melodier, filmmusik och musik för kyrkan. På 2000-talet har han särskilt fokuserat på helig körmusik.

 

Sven-David Sandström hade sitt genombrott 1972 med Through and through , ett orkesterverk som möttes med internationellt svar när två år senare utförs av Concertgebouw orkester i Amsterdam. Sandström etablerade sig snabbt som en ledande modernist i den yngre generationen av skandinaviska kompositörer, inte sällan med värderingar av en skrämmande svårighetsgrad. Pierre Boulez valde till exempel att utföra sitt stycke ytterst med BBC Symphony Orchestra.

Omkring 1980 kom en avgörande vändpunkt i Sven-David Sandströms tonspråk. Utan att överge de höga kraven på sina exekutionärer blev hans musikaliska form av adress enklare, mer känslomässig. Den epok-making Requiem De ur alla minnen fallna , en mäktig fresco över förintelsen av förintelsen, står ut idag som en av de mest framträdande arbetena i 1900-talets svenska musik. Ett antal körverk började hälla från Sandströms penn, alla eftertraktade av Sveriges många elitkörer. Samtidigt väckte hans intresse för scenen och resulterade bland annat i sex ursprungliga ballettresultat.

High Mass (1994), ett monumentalt arbete för fem kvinnliga vokalsolister, stor kör och orkester, modellerad på JS Bach's Mass in B minor, mottogs med högt tilltalande. Med masstexten i 25 rörelser, precis som modellen, är tonsspråket ändå Sandströms egna hela. Den här kraftfulla mässan utfördes också tio år senare i Bachs stad Leipzig med Gewandhaus-orkesteren under pjäsen av Herbert Blomstedt och en inspelning utfärdades på Deutsche Grammophon.

Redan på 1980-talet hade Sven-David Sandström komponerat ett par moteter för kör efter barockmodeller: ett slags hyllning till Henry Purcell och Dietrich Buxtehude. Efter högmassanbörjade han känna en affinitet med de gamla mästarna, speciellt Bach. Sandström har uttryckt önskan att knyta sig till traditionen. Han har därför gett oss Ordet (The Word) (2004), en storskalig "passion" med den evangelistiska delen skräddarsydd för Anne Sofie von Otter. För librettisten valde han poeten Katarina Frostensson, med vilken han redan samarbetat i den framgångsrika operaen Staden (1996). Vidare komponerade han en Christmas Oratorio (2004), kantaten Wachet auf(2008) och på uppdrag av Helmuth Rilling's Internationale Bachakademie Stuttgart, en Magnificat (2005) med en orkestralstruktur för barockinstrument. Rilling och Oregon Bach Festival ligger också bakom kommission av den kolossala Messias (2009), inställd på exakt samma text som Händels välkända version.

Serien av sex motetter efter Bachs original upptar en speciell position. Initiativet togs av körprofessor Stefan Parkman och resulterade i Lobet den Herrn . Denna inspirerade Ingemar Månsson, som en gång var ledare för Hägersten Motetköret där Sandström hade sjungit med tioårarna i många år, att lägga upp en order för Singet dem Herrn , ett arbete för dubbelkör. 2008 kunde Sandström avsluta denna unika samling motets, var och en avsedd för en skicklig svensk körledare.

Också i sin yrkesroll har Sven-David Sandström blivit inspirerad av St Thomas's stora kantor. 2008, när hans tioåriga professor i sammansättning vid det prestigefyllda Bloomington University i Indiana slutade, kunde han förverkliga en långvarig dröm: att komponera, som Bach, för alla helgdagar i det förkyrkliga året. Han har gärna tagit sig för att regelbundet leverera musik: ett arbete varannan vecka. Kompositprocessen utvecklas i nära samarbete med de musikaliska ensemblerna på Stockholms domkyrka och Gustaf Sjökvist. Men också med körledaren Mona Ehntorp i Stockholms förorten Hässelbys församling, och dess mer blygsamma resurser.

Det här är en så unik som den är generös till den svenska kyrkan och dess aktiva musikaliska liv. Sven-David Sandströms fullständiga kyrkans årcykel är planerad att vara färdig vid våren 2011 och med 65 arbeten som täcker alla söndagar. Huvuddelen av dessa verk är musik av varierande komplexitet för en cappella kör, men det finns också cantator för solist och orgel, såväl som rent instrumentella verk.

Camilla Lundberg

 

Oboekvartetten komponerades 2014 och uruppfördes samma år av Emmanuel Laville, oboe Genevieve Martineau, violin, Erikka Nylund, viola och Astrid Lindell, cello i Stockholm, Radiohuset, Studio.