Kammarensemblen, illustration Jenny Soep
Kammarensemblen, illustration Jenny Soep

KammarensembleN

Victor Varela f 1955 - Parola Iontana (1998-99) 13'
Solist. Alexandra Büchel, sopran

Madeleine Isaksson f 1956 - Springkällor (2018) uruppförande
Solist: Arne Forsén, piano

Hideki Kozakura f 1970 - Nukok (2012) 16' Sverigepremiär
Solist: Alexandra Büchel, sopran

Farangis Nurulla-Khoja f 1972 - Gusto (2012) 14'

Verkkommentarer

Parola lontana:

Baserad på texter från Decamerone och Fursten behandlar Parola lontana tre ämnen som har arketypiska kvaliteter: den förgängliga av allt omkring oss, njutningen av sinnena och den politiska makten. Dessa arketyper definierar även styckets allmänna struktur.

I den andra delen finns det en referens av Clair Obscur: ett elektroniskt verk av den holländska tonsättaren Ton de Leeuw.

I Clair Obscur använder de Leeuw en folkmelodi med tydligt modalt tecken, melodin som ger musiken en arkaisk och avlägsen karaktär.

Parola lontana komponerades i Göteborg med stöd av Konstnärsnämnden och det är tillägnad Cecilia Vallinder och Gageego!

Sångtexter parola lontana:

I

Manifesta cosa è che, sí come le cose temporali tutte sono

transitorie e mortali, cosí in sé e fuor di sé esser piene di noia, d`angoscia e di fatica...; alle quali senza niuno fallo né potremmo noi, che viviamo mescolati in esse e che siamo parte d`esse, durare né ripararci, se spezial grazia di Dio forza non ci prestasse....

II

Io non so ben ridir qual fu`l piacere

che sí m`ha infiammata,

che io non trovo dí né notte loco. Per che l`udire e`l sentire e`l vedere con forza non usata...

ciascun per sé accese nuovo foco, né mi può altri che tu confortare

o ritornar la virtú sbigottita.

III

E però uno principe savio debba pensare uno modo per il quale li sua cittadini, sempre e in ogni qualità di tempo, abbino bisogno dello stato e di lui; e sempre poi li saranno fideli.

N. Machiavelli Il Principe

G. Boccaccio Decamerone

G. Boccaccio Decamerone

Översättning

I

Allt i denna värld är som vi vet underkastat dödens och

förgänglighetens lagar. Likaså är allt vad mänskligt heter fullt av sorg och smärta, ängslan och bekymmer. Och då vi människor lever mitt i denna osäkra värld och även utgör en del av den, skulle vi aldrig kunna klara oss om inte Gud genom sin oändliga nåd gav oss både förstånd och styrka att uthärda.

II

Jag kan inte riktigt förklara vilken njutning som har eggat mig,

så att jag inte finner ro under dagen eller natten.

Därför att höra, känna och se med ovanlig styrka... Varje och en av dem tänder en ny eld,

Och ingen annan förutom Dig kan trösta och ge mig den försvunna dygden tillbaka.

III

Således bör en klok furste ordna det så, att hans undersåtar

alltid vid alla tillfällen behöver staten och honom, sedan kommer de alltid att vara honom trogna.

"Springkällor" är ett samarbete mellan tonsättaren Madeleine Isaksson och improvisationspianisten Arne Forsén. Verket rör sig i gränslandet mellan nutida komposition och improvisation och pianostämman baseras på improvisation.

"Springkällor" ingår i projektet Springflod som realiseras hösten 2018 där KammarensembleN och Arne Forsén bland annat samverkar med kulturskolor I Stockholms och Sörmlands län.

Nukok

Programme Note: Premiered by Ensemble Art Respirant in Tokyo, February 2012.

Upon reflection, I had also composed a work titled Nukok for solo piano several months before that, so perhaps Nukok II would have been a more appropriate name.

This work depicts a day in the existence of an infant, somewhere in the world, called "Nukok."

The vocal part includes nonsense syllables, such as "mama" and "babu," typical of babies in three different languages:

Japanese, German, and Spanish. The total work is comprised of four parts, which are performed successively without interruption. It depicts the life of a new family, which, simultaneously frantic and peaceful,

is full of moments of parents' adoring words toward their child, and of Nukok's adorable response.

Farangis Nurulla-Khoja (1972) Gusto

The piece is commissioned by KammarensembleN in 2012.

While I was writing this piece, it was one year after my father passed away and the piece is dedicated to my father. My father was a gourmet and loved to gather people around him sharing a good time.

The piece is also about the breath, the one that accompanies us every day of our life and that someday turns into a desperate entropy, but also to a temporal eternity without limits or end.
The whole composition is interrupted by short solos, which lead to the saturation of the harmonic and timbral spaces expressing the anger and the exasperation. These moments of high frequent density and excess of timbre, evoke a vision of helplessness but also the disordered aspect of life and its ferocity.

Medverkande
Peter Fridholm flöjt
Ulf Bjurenhed oboe
Lena Jonhäll klarinett
Martin Krafft fagott
Jörgen Pettersson saxofon

Sören Hermansson horn
Tom Poulson trumpet
Ivo Nilsson trombone

Laura Stephenson harpa
Anders Kilström piano
Jonny Axelsson slagverk
Niklas Brommare slagverk

Jeffrey Lee violin
Karin Hellqvist violin
Matilda Brunström viola
Chrichan Larson violoncell
Valur Palsson kontrabas

Dirigent: Fredrik Burstedt